Användardiskussion:IP7869

Information Välkommen till svenskspråkiga Wikipedia, IP7869! Vi hoppas att du kommer att trivas här. Tack för dina bidrag. Att kunna skapa källhänvisningar är särskilt viktigt. Om du har frågor, kan du titta igenom de vanligaste frågorna om Wikipedia. Om det du letar efter inte finns där, fråga gärna på sidan för Wikipediafrågor eller ta kontakt med en av våra faddrar! Det vanligaste nybörjarfelet är att man inte skriver; om du känner för att redigera en artikel, gör det! Det är inget större problem om du gör språkliga fel eller glömmer några uppgifter, andra rättar till sådant med tiden. Undvik dock att uppge direkt felaktiga uppgifter och sakfel. Du kan testa wikitekniken i Sandlådan (eller i din personliga sandlåda). Om du vill kan du skriva lite om dig själv på din användarsida. Där kan du till exempel berätta om dina intresseområden och kunskaper. Du behöver naturligtvis inte avslöja någon personlig information. Några sidor att börja läsa: Nybörjarkursen – Grundläggande information om Wikipedia. Grundprinciperna – Information om Wikipedia sammanfattat i fem punkter. Deltagarportalen – Länkar till informationssidor om Wikipedia samt förslag på vad du kan göra för att hjälpa till här. Du kan också skriva {{Hjälp}} på din diskussionssida och ställa din fråga där under. Återigen, Välkommen!

JONathan_swe 11 februari 2009 kl. 07.51 (CET)

Tack ska du ha. IP7869 11 februari 2009 kl. 19.21 (CET)

Bilder

Engelska wikipedia har fortfarande till skillnad från svenska wikipedia lokal uppladdning av bilder, så om bilden är uppladdad på engelska wikipedia (men inte på commons) fungerar det inte att lägga in bilden. Först måste du ladda upp den på commons--Ankara 15 mars 2009 kl. 17.13 (CET)

Det kan jag inte. Så då får vi nöja oss med att vi vet att det finns en bild på en:WP tills någon kompetent är snäll och laddar upp den. Sorry! Pinsamt, men sant. --IP7869 15 mars 2009 kl. 18.06 (CET)

Hejsan! Ett litet tips kan vara att märka den bild du vill ha flyttad till commons med mallen {{move to commons}}. Genom att göra det så hjälper man de som tycker om att arbeta med sådant att prioritera vilka bilder som är värda att flytta. Det gör du helt enkelt genom att gå in på bildsidan och trycka redigera. Hoppas att det är till hjälp! Mvh Jopparn 23 juni 2009 kl. 16.31 (CEST)

Hej! Tack för tips. Jag har läst det flera gånger nu och jag ska lägga det på minnet. Samt pröva det vid tillfälle, så märker vi om det är till nytta eller ej. --IP7869 23 juni 2009 kl. 18.35 (CEST)

Karl Abraham

Denna artikel har fortfarande i texten bara orden, var chefsläkare i Buchwald, vilket inte utgör tillräckligt motiv för att behålla den. På Wikipedia:Sidor föreslagna för radering/Karl Abraham pågår nu en omrö~stning om artikeln skall behållas eller ej, och just nu lutar det åt radera. Om du vill påverka utgången vv lägg in synpunkter på omröstningssidan. Wanpe 20 mars 2009 kl. 06.39 (CET)

1986 års psalmbok

Du ser ut att vara en person som kan detta med psalmer och psalmböcker. Jag har föresatt mig att försöka minska antalet tveksamma interna länkar här på svenska wikipedia.

1986 års psalmbok är idag inte en artikel om en psalmbok, utan bara en hänvisning till två andra artiklar med närbesläktade ämnen.

Tyvärr så är detta en av de mest länkade grensidorna med över 500 länkar, och jag har ingen aning om vad som ska länka vart. I vissa fall kan det självklart vara bättre att länka till grensidan, men ofta inte. Har du något tips om hur man ska förfara med dessa länkar? -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 16.43 (CEST)

Kan och kan ... ? Jag har inte brytt mig så mycket om just 1986 års psalmbok än så länge. Den är "ny" och förenad med upphovsrättsligt skydd i hög grad. Många psalmböcker har ju en lång livstid, även om det förekommer konkurrens på området.

För 1986:an så kan jag säga att jag inte hade en aning om grensidan eller att den finska 86:an hamnade i samma sida. För enkelheten skull tror jag i det fallet att det är enklast att separera dem genom att 1986 års psalmbok betyder den svenska versionen och att vi för den finska lägger till 1986 års psalmbok i Finland. Den sistnämnda ansluter starkare till (svenska) 1695 års psalmbok och 1819 års psalmbok. Kanske kan några av de "interna länkarna" på så sätt inarbetas i artiklar om de bägge psalmböckerna från 1986? Kanske kan några av de "tveksamma" (?) länkarna på så vis försvinna.

Nu när jag, istället för att brodera, diska eller titta på TV, har försökt att hitta om det är bäst att ha psalmböckerna, författarna, kompositörerna, de enskilda texterna eller trosinriktningarna som 'springande' utgångspunkt för att bringa ordning i hela komplexet, har jag bara kommit så långt att en eller ett par av de äldre psalmböckerna helt har kunnat flyttas över till Wikisource. Den finska svenska psalmboken 1986, bör ju kunna föras över dit också. I några fall har jag kunnat lyfta över psalmstubbar in i titelmallen på src. På wikisource finns ju både en bok- och en författaranknytning på ett annat vis än här.

Jag tycker att det fortfarande är i ett provstadie och törs inte be om överflytt förrän verken här är genomgångna och jämförda med vad som redan finns på src. (Ber alltid Thurs om sådana avancerad aktioner). Men rimligen bör en flytt ske! Dock utan att väsentlig information går förlorad på vägen. Och så att man kan få ihop rimliga artiklar till svWP. Det står t.ex. väldigt lite om att 1695 års psalmbok faktiskt föregicks av en 1694 års psalmbok, ett fruktansvärt debacle med kungen och biskoparna (som vart gramse för att de inte fick ta del av Swedbergs inkomster) och Jesper Swedberg. Swedberg höll på att gå i personlig konkurs, Finland behöll hans versioner, doktorsavhandlingar skrevs och så fick Sverige-Finland en Psalmbok som gällde som "officiell" i 125 år ! Där står hur man gör män av pojkar, kvinnor av flickor och hur brottslingar ska sona sina synder. Där finns de s.k. anti-christo-psalmerna om hur man skulle få slut på det eländiga, djäfulusiska eländet från Rom. Svenskar och finländare i gemen kunde inte läsa. Men sjöng gjorde dom. "Gläd dig du Kristi brud" och möt din Herre Gud. Och för fyra år sen stod varenda präst och pastor och sa att "nä, det finns ingen Kristi brud".

Här på svWP finns nu en osalig röra av uppsamling av källmaterial som hör till wikisource rätteligen. Tydligen två "system" dels ett i form av "psalmprojektet" och dels något annat mer WP-likt. Min åsikt idag (sic!) är att det bästa är att "beta av" en psalmbok eller psalmförfattare, kompositör eller psalm i taget och se vilket utfall man får med ett historiskt perspektiv för handen. Mitt råd till dig är titta vilka psalmböcker och psalmer och psalmförfattare som finns presenterade på src. För tillfället har jag "fastnar" i Frälsningsarméns sångböcker och försöker koppla dem med övriga. Men jag torr jag går bet. Kanske användare: Tubaist kan hjälpa till med det?

Men, som sagt, vill du göra en väsentlig insats så tror jag det är bra att börja med de äldre och mindre psalmböckerna. Ämnet är stort och folk har disputerat i det. Strunta i 86:orna tills vidare. Hör gärna av dig igen.--IP7869 13 juni 2009 kl. 17.35 (CEST)

Det låter absolut som du har koll på läget även om det också ser ut som du har mycket att göra. Jag avvaktar, wikipedia har ju inte precis någon deadline. Lycka till! -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 18.25 (CEST)

Nej, precis. Ingen deadline. Så för att behålla kvaliteten får vi vårda det som finns på bässta vis. Har du tid att titta på den äldre svenska psalmböckerna (som också var finska) så kan jag tänka mig att några av de "teksamma" länkarna kan arbetas bort. 1600-1700-talsverken kanske kan åtgärdas först? Lte kul om vi kan åstadkomma "globala" länkar. Så överge inte psalmblckerna! --IP7869 13 juni 2009 kl. 18.55 (CEST)

Jag ska kika om jag kan göra något. Jag är dock värdelös på mycket religöst som inte direkt rör innehållet i själva bibeln. -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 19.00 (CEST)

Jag är inte "religiös" utan mest språksociologisk intresserad av 'psalmer'. Läste på din användarsida at du är ekonomi intresserad, så då kan vi kanske hålla samma fokus. Kungarna och biskoparna förr såg ju befolkningen förr som ekonomiska tillgångar.

Om du kan försöka hitta de psalmer som bygger på Bibelns psaltarpsalmer, så kanske vi kan hitta en intressant kategori? Hela psaltaren finns på src och ett otal parafraser finns. Men hur mycket skiljer de såg från varandra? Kan man sammanföra "tveksamma" länkar, artiklar under en kategoori:Psaltarparfraser? ? Överge inte ämnesområdet! det är så rörigt att fler behövs för att hålla kvaliteten uppe. --IP7869 13 juni 2009 kl. 19.18 (CEST)

Nu blev jag tveksam. Vissst kan jag sitta och försöka jämföra psalmer med psaltaren. Men att som skribent här dra slutsatser vet jag inte...

Det känns lite som egen forskning. Eller tolkade jag dig fel nu... -- Lavallen 13 juni 2009 kl. 20.27 (CEST)

Nej, det är verkligen inte egen forskning. Men jag funderar på hur man ska kunna lyfta ihop hela sjok av texter/WP-artiklar till src, där ju inga "artiklar" finns utan bara texterna. Flyttar du t.ex. 1986 års psalmboks innehållsförteckning till src, så bryter du länkarna till alla artiklarna (interna?), som kanske kan ligga i undertitelfältet på src. Det fungerar alltså inte. För Frälsningsarméns sångbok finns inte särskilt många texter alls att tillgå, de flesta av artiklarna är stubbar och "intresse" saknas för src at ta över dessa "sångböcker utan texter". På src finns hela Psaltaren och användare Thurs har hittat på hur man kan knyta ihop/internlänka dit. Det var bara en infallsvinkel. Men titta på hur src "psalmböcker" är ordnat nu. De stora och yngre länkar hit, och är upphovsskyddade. Problemet här är väl att de mer än 500 "tveksamma länkarna" inte bara kan brytas för då får vi vad kvar? 500 artiklar utan sammanhang/länkar till de upphovsskyddade verken? Men Psaltaren (1917) är inte skyddad och kanske kan artiklarna om psalmerna (parafraserna) länkas dit? Finns "tveksamheter"

Kontentan av det är att jag inte vet, utan mest spånar om vad som kan göras. Jag har märkt upp några stora och kända psalmförfattares titlar med Finns på Wikisource.. Artiklarna om Johan Olof Wallin och Lina Sandell-Berg t. ex. Finns det "tveksamma länkar" där?

1986 års psalmbok innehåller ju både äldre och nyare texter. De äldre finns i äldre psalmböcker så texter kan mycket väl ligga på src. Då har WP ofta större artiklar och länkarna är väl inte "tveksamma" se Stilla natt, heliga natt och Ett barn är fött på denna dag. Något enkelt sätt att hantera de "tveksamma länkarna" kan jag inte föreslå, utan man får ta det 'step by step'. Tacksam om du kan komma på något utifrån det här. --IP7869 14 juni 2009 kl. 06.53 (CEST)

Ska kika lite! -- Lavallen 14 juni 2009 kl. 08.51 (CEST)

Såg att du "kikade lite" på Wallin igår. Och det är kanske ett bättre val av författare och psalmbok om man nu ska börja med "de stora". 1819 års psalmbok omnämns ju som Wallins. Många av hans bearbetningar tog han sitt namn som författare, fast om du tittar på Vår Gud är oss en väldig borg, så är versionerna av denna text flera från det att Martin Luther skrev den första tyska och Olaus Petri gjorde den första översättningen. Där finns det två olika versioner på src och den ena med flera versioner och den andra mer korrekt ansluten till rätt författare/översättare Wår Gudh är oss en wäldig borg. Fast texten nog ur 1937 års psalmbok. Och bara en av versionerna länkade till den ursprungliga Psaltarpsalmen.

Jag järmförde Wallins psalmer som finns på src med vilka artiklar som finns här på WP. Inget direkt som jag kan se att "här kan vi smidigt lyfta över" för att minska på "tveksamma" länkar här.

På Sven Johan Ögrim finns src-logga även för psalmer som ej har artiklar här på WP. Artiklarna ganska små (stubbar) och bör rymmas i titelmallen på src. Det finns nog register upplagda för någon eller några av Frälsningsarméns sångbok -böcker här.

På src finns en liten lista med psalmböcker, fast de länkar direkt till WP. Så fortsätt gärna "kika".--IP7869 15 juni 2009 kl. 13.15 (CEST)

Psalmstubbar

Hej! Jag tycker sådana här stubbar är problematiska: H. E. Beddall. Eftersom vi inte vet något om Beddall, vem han var eller när han levde, kan man inte kalla honom sångförfattare och tonsättare utan att ange källor. Jag har ett ganska gediget eget musikbibliotek, men finner ingenting som bekräftar att han var varken det ena eller andra. Att han skrivit en psalm betvivlar jag inte på något vis, men gör det honom encyklopediskt relevant? Jag skulle gärna se att wikipedia hade gedigna uppgifter om psalmförfattare och koralkompositörer, men just nu finns det alldeles för många psalmstubbar som jag befarar aldrig kommer att växa till artiklar och jag tycker det är problematiskt. Jag har gått igenom många av dem, men inte hittat någonting att fylla på med och jag misstänker att man, om man hittar något, bara hittar trivia eftersom det sannolikt rör sig om vanliga fromma personer som skrivit en eller annan text eller melodi och det gör dem tyvärr inte relevanta för Wikipedia Jag skulle alltså vilja att vi i stället för att fylla på med fler, rensar bort så många som möjligt. Som du förstår är Beddall bara ett exempel ur de gedigna listan av psalmstubbar och du ska inte uppfatta det som kritik av ditt gedigna arbete, men vi måste se till relevansen också på detta kulturområde. Vad tycker du? Vänligen, Rex Sueciæ 6 juli 2009 kl. 16.55 (CEST)

Jag håller helt med dig. Just Beddall är inte någon jag kan ett dyft om. Jag har ett par av FA:s sångböcker, men de anger inte författare eller kompositörer. Jag tror att Tubaist vet mer och har källor om just Frälsningsarmén. Förr var det vanligt att "bättre folk" skrev en psalmtext inför sin egen hädanfärd. Det blev en psalm och inget mer. Flera intressanta texter är av den karaktären (Elle Andersdatter, Magnus Gabriel de la Gardie och Håkan Ekman t.ex.) En del psalmförfattare är mest "psalmförfattare" och har plockat åt sig en förfärlig massa texter, genom enkla textmanipulationer. Mängden psalmer är ju inte heller det samma som god poetisk kvalitet. En del av det IMO "triviala" har tveklöst haft stort inflytande över livet på samhällsnivå. Jag vill inte lägga in mina värderingar på dem eller det.

Jag har försökt att inordna en del av stubbarna i de psalmböcker och psalmer som jag tycker jag har lite koll på. Detta i akt och mening att kunna överföra dem till Wikisource. Herde-Rösten 1892, Hjärtesånger Sions Sånger och Sions Nya Sånger kan vara goda alternativ. Och de svenska psalmböckerna 1536, 1695, 1819 och 1937. Men vi kan ju inte bara slänga över allt WP inte vill ha utan att det organiseras på ett vis som är acceptabelt för source. Jag vet inte hur man kan radera stubbarna här efter att man t.ex. överfört informationen till de enskilda src-artiklarna (till kommentars-fältet). Läggar vi författaruppgift i psalmboksartikeln, så kan ju flera författarstubbar försvinna, när psalmtexten + information flyttas till src.

Min slutsats är att Tubaist är bäst på att hantera Fräslningsarméns alla sånger, författare och kompositörer. Hjärtesånger har jag ett exemplar av och undrar över hur många av de sånger Emil Gustafson (Helgelseförbundet) verkligen är rätte författaren till. Signaturen (+) tror jag, grovt gissat, är Lina Sandell-Berg. Johan Olof Wallin är väl att anse som en stor "låntagare" och det är svårt att se hur texterna är hämtade och bearbetade. Det är ett problem för src. Jag tycker det är synd att bara radera stubbarna utan de bör arbetas in i antingen enskilda psalmböcker eller till enskilda författare. Det jag hållit på med nu är att försöka få till en konsekvent hållning om vad som är relevant. Författarna eller psalmtexternas innehåll? Knutna till enskilda psalmbcker. Eftersom psalmerna och psalmböckerna var det enda läsbara icke-läskunniga människor hade tillgång till under flera 100 år så kan området inte bara förbigås. Jag lägger inte upp några nya artiklar om enskilda psalmer eller författare för att undvika stubbproduktion, men i vilken mån det räcker för att få undan existerande stubbar vet jag inte. Vänligen själv! --IP7869 6 juli 2009 kl. 19.42 (CEST)

Jag tycker att psalmartiklarna ska vara kvar, även om det är korta, men att psalmernas anonyma upphovsmän inte behöver ha egna artiklar då de aldrig kommer att bli något. Jag tror också att det är många av psalmartiklarna som inte har potential att växa. Det enda vore om någon skulle få för sig att införa någon form av teologisk eller liturgisk textanalys, men det verkar väl långsökt. Jag har idag tagit bort stubbmallen från ett stort antal artiklar i psalmstubbkategorin, men sparat de kortaste (under ca 500 byte). Tack för dina synpunkter – jag ska se hur jag engagerar mig vidare. Allt gott! Rex Sueciæ 6 juli 2009 kl. 19.50 (CEST)

Kompositören C. E. Brown har jag lagt in yrkestitlarna på i psalmen han komponerat melodin till. Alltså infogat. De djupare engagemangen som i t.ex. textanalys och liknande hör ju inte hemma varken här eller på src. Men kan kanske i slutänden lyfta en och annan artikel till mer än de objektiva sakuppgifterna. Samtidigt så är det ju så att bara för att det finns sakuppgifter, så behöver ju artikeln inte vara relevant för en encyklopedi. Kyrkoherdarna i Sverige som gav ut hernutiska texter anonymt, fick ju smuggla in dem i Sverige från Danmark för att få behålla sina tjänster. Historiskt intressant och teologiskt omskrivet. Tack för ditt engagemang. --IP7869 6 juli 2009 kl. 20.04 (CEST)

Artikeltömning/radering

Att tömma en artikel på innehåll gör inte att sidan raderas. Om du vill ha en sida raderad, kan du använda mallen {{radera|motivering}}, så kommer någon administratör att verkställa detta. Mvh --Wasell^(d) 12 augusti 2009 kl. 08.25 (CEST)

Tack för anvisningen. Jag gick precis tillbaka för att försöka funder ut hur det ska göras.--IP7869 12 augusti 2009 kl. 08.26 (CEST)

{{Bibel1917U}}

Jag har skapat ovanstående mall för att kunna länka src's bibelböcker kapitelvis.

Du skriver:

{{Bibel1917U|Psaltaren|3}}

För att länka: Psaltaren 3

--  L a v a l l e n  18 september 2009 kl. 09.37 (CEST)

Tack! Så snabbt du fixade det! Jag ska försöka ordna hela 1695:an så att gamla psalmmallar försvinner först. Ganska många av psalmerna där står med gammalstavning. En del är identifierade i nyare och äldre psalmböcker. Många inte. K. Davids psalmer har ju haft ett visst inflytande över vår kultur, så intresset bör ju finnas.--IP7869 18 september 2009 kl. 09.55 (CEST)

Luther

Fantastiskt bra jobbat! Jag ska försöka börja om och titta på texten snarast nu när man vilat ögonen från den en stund. Det var en riktig drasutartikel, så lite stolta tycker jag att alla som varit med ska vara! Vänligen --Idunius 16 december 2009 kl. 07.55 (CET)

Tack, det är verkligen en "drasutartikel". Det blir väl så när det är en så betydande person. Betydande för så många under flera hundra år. Sen återstår då en hel del för att inarbeta det som finns i den svenska artikeln i denna översatta basartikeln. Jämföra källorna är ju ett arbete som kräver fortsatt samarbete. Vilka källor finns översatt till svenska t.ex. Och vad är bra i respektive artikel, och bör behållas i den slutliga. Inte sällan är det ju rent akademiskt-profant hållet i basartikeln medan det i den svenska artikeln finns mer religiöst-teologiskt perspektiv. Det är sannerligen ingen artikel som någon kan arbeta ensam med. Vi får inte glömma bilderna, som också skiljer sig åt. Tack för att du hjälper till också, för nu är det dags att vila både ögon och hjärna ett tag. --IP7869 16 december 2009 kl. 08.08 (CET)

Angreppet på Anna Dahlqvist

Nedan inlägg raderat från Martin Rundkvist diskussionssida apropå att han skulle anses som för liten och obetydlig inom ett "smalt" ämnesområde som arkeologi, varför artikeln om honom påstods vara irrelevant. Jag har röstat för att behålla artikeln om honom, efter en tid som neutral. Neutraliteten berodde på att så många porrskådespelare, fotbollsspelare och gud vet vad passerar som helt relevanta för att de spelat in porrfilmer eller spelat fotbollsmatcher etc. Så varför inte en disputerad arkeolog? När det gäller min ändring till behåll, så grundar det sig på dels information från andra arkeologer här på WP samt att det framkom att Rundkvist deltagit i nomineringen av Årets förvillare. Det säger en hel del om honom som akademiker och ökar relevansen i hög grad i mina ögon. För här är det verkligen skillnad i kunskapssyn. Och det är något varenda Wikipedian måste ta ställning till. Vilken kunskapssyn ska vara rådande här? Det är värderingar om några, som varenda wikipedian måste ta ställning till. Jag är ingen fotbollsentusiast, men förstår att många mnniskor är det. Så låt gå för att fotbollsspelare är högst relevanta för andra än mig. Min bakgrund i vårdsektorn gör väl att min syn på porrskådespelares konstart är annorlunda än många andras syn på samma sektor och samma skådespelare. (Det är ganska få människor som inte klara av att göra samma sak som dessa "skådespelare" och det håller mig med jobb.) Jag respekterar det om WP inte begår övergrepp mot "skådespelarna". Jag respekterar den kunskapssyn Rundkvist står för. Men jag tolererar inte övergrepp av det slag den kan leda till och som skett i fallet Annika Dahlqvist. Det är inget som WP kan förhålla sig förment neutralt till utan bör arbeta för att det i WP-artiklarna ska framgå tydligt att det är ny(gammal), omvälvande kunskap som stör en hel radda med etablerade forskare, ett par stora oerhört lönsamma industrisektorer och några offentliga sektorer i de nationella räkenskaperna. (Jordbruk och Sjukförsäkring). Jag är osäker på om MR eller ens VoF är fullt så klara över innebörden i sin nominering.

Här följer mitt milslånga inlägg som raderades i natt

Min bestämda åsikt i vilka råd Annika Dahlqvist faktiskt gett och inte gett i vaccinationsfrågorna, är att hon vantolkats när hon varit rätt citerad men också blivit felciterad. På något vis måste väl även ni i VoF inse att gravt överviktiga människor, med en rad sjukliga följdförändringar av övervikten högst troligen kommer att må bättre om de lyckas bli av med överflödiga kilon. 'Må bättre' innebär att de kan röra sig mer, andas och sova bättre, stärka sitt immunförsvar generellt och alltså inte bara mot olika virussjukdomar (som svininfluenza) samt högst troligen kommer att minska sitt läkemedelsberoende i takt med att läkemedel de fått pga sjukdomar till följd av övervikten (se Metabola syndromet kan minskas. Jag upplever VoF-nomineringen som ett spring i livsmedelsindustrins tjänst.

- - Har på nära håll sett en total förvandling av ett par människors genuina hälsoförbättring genom övergång till LCHF-kost istället för fortsättning med den traditionella dieten för överviktiga och Typ 2-diabetiker. Det var Dahlqvists dotter som när hon var läkarstuderande funderade över mammans tillstånd. Mina vänner har haft helt okontrollerbara typ II-diabetessjukdomar med svåra sockersvängningar, ögonskador till följd av höga HbA1c, kärlskador i fötter, ben och i könsorganen. Minnes- och intellektuella svårigheter samt derpressioner till följd av "sockervansinnet". Utan att vara hungriga har de övergått till LCHF.kost utan att tro ett ögonblick på det. "För inget annat har ju någonsin hjälpt, men eftersom du tjatar så..." Bägge personerna har fått sina hälsotillstånd dokumenterade av Anna D:s "motståndare". Både under 20 år före LCHF och under perioden sen LCHF infördes. Bägge upplever att de bättre klarar infektioner som vanliga förkylningar "precis som när jag var yngre att man blir lite sjuk 2-3 dagar med feber och sen blir man bra." Det roligaste är väl att den ena har minskat sitt insulinberoende från 134 IE/dygn till under 10 IE/dygn, fått sina skadade näthinnor avfotograferade igen eftersom det är en "sensation" att tidigare skador inte finns på nya fotografier. Han har återfått sitt minne och jämnare humör. Det var svårt att kontrollera tidigare när HbA1c notoriskt legat på 12-15 och nu är nere kring 5-6. (Han har ta mig sjutton gått omkring som en levande agarplatta och dragit på sig varenda baselusk som finns i en buss). Känseln har återkommit i fötter och ben liksom potensen där den hör hemma. "Och allt detta utan att jag är hungrig!" säger han. Ett tag anklagade han alla läkare och dietister i vården av honom genom åren, men jag sa åt honom att ta vara på vad som nu upptäckts och ursäkta att den traditionella undervisningen och lärdomsskolans inte hunnit med riktigt här. Intressant är att denne man har två nära anhöriga läkare, som ingen tror på AD:s kostråd. Det är "ovetenskapligt" att råda sina patienter till att använda den. Men off the record kan man ju berätta vad man sett ske med sin egen far och bror. Han valde f.ö. att vaccinera sig även om han känner att han klarar infektioner bättre nu än bara för ett år sen.

Mycket fult av VoF att i ett sådant infekterat läge ge sig på en redan hårt ansatt enskild läkare. Fast ni kanske kan rätta till det och ge er på läkemedels- och livsmedelsindustrins hantlangare istället. --IP7869 4 januari 2010 kl. 19.44 (CET)

Menar du Annika Dahlqvist? --Carl von Blixen 4 januari 2010 kl. 19.48 (CET)

Håller med IP7869. Men i det stora hela så är "utnämningen" mest pinsamt för VoF. --NERIUM 4 januari 2010 kl. 20.19 (CET)

Denna diskussion hör inte hemma här. Bättre att ta den på VoF:s webbforum eller Dahlqvists blogg. Martin Rundkvist 4 januari 2010 kl. 20.42 (CET)

Så nu vill Voffarna bestämma vad folk ska få skriva på sin egen användarsida, och dessutom tala om för andra var de ska skriva i stället! Antalet gamla stalinister i VoF:s styrelse ser inte ut att vara en tillfällighet. Vilken hybris.--Canada 7 januari 2010 kl. 16.34 (CET)

Inlägget postades först på diskussion:Martin Rundkvist. Där hörde det inte hemma. IP7869 flyttade det hit, men trodde antagligen att alla skulle förstå rubriken han lade det under.

andejons 7 januari 2010 kl. 17.02 (CET)

Snabba fingrar

Såg i "senaste ändringar" att du redigerade friskt!

I artikeln hittar jag rubriken: Med avseende på särskilda personer, tider och omständigheter: Makar, föräldrar, barn: Vid brudvigsel

Varför kallades det för "brudvigsel", fanns det vigslar utan brud? -- Lavallen 21 januari 2010 kl. 13.10 (CET)

(: = D). Nä, antagligen inte då på den tiden, men nu finns det ju i Sverige. Förklaringen till den tidens "brudvigsel" står nog att finna i att det var för kvinnans/brudens skull vigsel utfördes av kyrkan. Det var så hon upphöjdes till det Äkta ståndet och kunde föda sina och makens barn i en Äkta säng på ett Ärbart vis. Inte så som de ovigda kvinnorna födde sina O-Äkta barn alltså. De oäkta barnen var ju tillkomna på ett annat vis, som vi ju alla vet. Det var inte så mycket bevänt med de Äkta ståndets (fnitter) renhet heller för den delen, utan halten sjönk betänkligt i samband med Äkta Fruars barnafödslar och så fick Kyrktagning utföras av prästen. För det fanns i 1937 års psalmbok Psalmer att läsas vid enskild andakt nr II "Gud min Gud, som ville än, mig åt barn och make frälsa av Franz Michael Franzén. Under mellanperioden från barnets födsel till kyrktagningen fick kvinnorna inte gå i kyrkan alls, av risk för att förorena den. Hur Äkta de än var!!

F.ö. så är dagens insats här en fråga om "terapi" där jag tänker på annat och lika gärna kan göra klart flera register för överflyttning till src. Herde-Rösten 1892, Hjärtesånger 1895, och 1937 års psalmbok och snart 1819 års psalmboks register klara.--IP7869 21 januari 2010 kl. 13.29 (CET)

För brudens skull, jo jag tackar. Mannen har då ingen nytta av det äkta ståndet eller? Otukten kunde inte drabba honom mer än till lite sveda där nere, men det spelade ingen roll så länge det inte syntes...

Har en del fader okänd i min släkthistoria. Man funderar på hur dessa kvinnor klarade av den press omgivningen satte på dem. -- Lavallen 21 januari 2010 kl. 13.44 (CET)

Jo, då mannen hade nytta av sitt äkta stånd så till vida att endast hans "äkta" barn var arvsberättigade. Han kunde på så viss har kontroll på sin förmögenhet, om än inte sitt stånd, även efter döden. Och så var det vad det gäller kvinnorna på det viset att de äkta kvinnorna var förpliktigade att inte bara hålla döttrarna i herrans tukt och förmaning, bevaka deras jungfrudom och se till att de var redbara i meningen att de kunde giftas bort och bli äkta de också. I detta sorterandet av kvinnorna i redbara och orediga, så ingick det i de gifta äkta kvinnornas plikter att pressa på de oäkta barnens mödrar den röda Horluvan, som den nyförlösta kvinnan var tvingad att bära tills dess hon genomlidit skamstraffet klart. Obs att de gifta kvinnorna inte hade någon egen förmögenhet utan antingen ägde far, make eller bror att förfoga över de tillgångar som de hade ägoandel i, så de var ganska bundna till sin Äkta make och Husbonde.

Jag släktforskade lite osystematiskt för länge sen i mitt X:s släkt. Det fanns mycket intressant att se där. I slutet på 1700-talet så var det ont om folk i landet för Kungen. Det behövde helt enkelt födas fler barn. Det enda man kunde komma på var det s.k. Barnamordsbrevet, som istället för att avrätta kvinnor som begått horsbrott, så skulle de få leva och ta hand om de "hoorungar" de fött. Men för att få kvinnorna att våga föda oäkta barn, så skrevs då detta brev som gav de ogifta kvinnorna tillstånd att föda anonymt. En kvinna i X:s anor anammade idén och barnet registrerades som fött med okänd fader av anonym kvinna på en ort (Nybro). Och sen kunde hon resa hem och gifta sig och så kunde hon plus maken resa iväg och hämta ett barn som de valde att ta hand om som sitt och få det registrerat som äkta avlat och fött som sitt i hemförsamlingen (Ljungby). Jag lyckades hitta den "okände fadern", som väl ändå visste vem han var och vad han hade gjort. Men paret var tvungna att fixa och trixa, resa iväg och hymla med pappren lite för att kunna få hem sitt barn. Strax därpå flyttade paret till Skåne som en hel familj.

Jag träffade en man som satt och grät i gamla kyrkböcker, över sin farmors lidanden under oket av att tvingas ta hand om ett oäkta barn. Det oäkta barnet, mannens far, hade fått lida hemskt i skolan för det faktum att han var oäkta. Farmodern hade noterats som hora i kyrkboken. Eftersom kyrkan hade en del intäkter av alla sina göranden och låtanden, så tittade jag bland intäkterna för olika inbetalningar för olika skamstraff. Där fanns minsann en man som hade betalat i klingande silver till kyrkoherden för att få förlåtelse och undgå öppet skamstraff för farmodern "Horan Karins oäkta son". Alla visste naturligtvis vem som hade sovit med vem och det rådde i allmänhet ingen tvekan på bygden om vem "okänd fader" faktiskt var. De unga kvinnorna kunde inte råka mycket värre ut än vad de faktiskt redan gjort och de visste självklart vem de haft samlag med. Och det var en större katastrof att ha "okänd far" än att faktiskt tala om vem som var far. Men männen kunde alltså köpa sig fria från att bli namngivna fäder. Friare än vad de ändå var eftersom de inte var förpliktigade att försörja de oäkta barnen. Intressant att se hur långt potensen sträckte sig. Till men inte ur sänghalmen. Då fick flickorna/kvinnorna stå för att ta ansvaret ensamma. I städerna är väl August Strinberg det mest kända exemplet på kund hos "änglamakerskorna" i Stockholm. Billigast så när man var en högt begåvad man med Behov av alla de slag.

Så ge inte tappt vad det gäller "okända fäder" i din släkthistoria. Sverige var inte folktätt och de vimlade nog mer av män i fertil ålder än änglar som kunde ordna med "obefläckade avelser". Lättare att hitta fäderna i landsförsamlingar än i storstäderna.--IP7869 21 januari 2010 kl. 15.55 (CET)

Ätter värre blev det i de fall då den okände fadren fanns i familjen. Har ett sådant misstänkt fall tre generationer bak.

På något vis blev det kvinnan som råkade ut för skadan hur de än bar sig åt... [djup suck!]

Då är det faktiskt uppbyggande att läsa om de starka kvinnorna i GT. Österlandet låg steget före länge. I NT ser man att det har skett en förändring, influenser från västerlandet Grekland gör att folk ser ner på Jesus som talar till kvinnor, till och med utländska kvinnor, sjuka kvinnor och synderskor. Till och med apostlarna blev förfärade ibland. - Huvalien, inte konstigt han blev dödad, men det tror jag att jag sagt förut... -- Lavallen 21 januari 2010 kl. 16.20 (CET)

Och ännu mer etter när man betänker att aborter var förbjudna här då och hur man hanterar "dylika sociala problem" i länder där aborter är förbjudna idag. Var i Brasilien för några få år sen. Och då löste man det genom att lyfta flickan (en lillasyster eller dotter i allmänhet) ut till ett hem för "socialt missanpassade flickor i familjer med sociala problem" och så talade socialkontorets personal "allvarligt med brodern eller fadern". Så föder kvinnorna (systrarna/döttrarna) dessa barn som lämnas till "barnhem" så att familjen ska kunna fungera som en normal familj i fortsättningen. Men alla vet ju att flickan inte är oskuld/oskyldig längre och hon är inte till mycken glädje för familjen, så skyddet för henne upphör. En gång begagnad alltid begagnad, tycks vara tumregeln som dessa unga flickor neråt 10-12-årsåldern får lära sig. Fast man kan ju tjäna en hacka på dom genom att sälja dem åt turister eller grannarna eller andra som är beredda att betala en slant för lite lammkött.

Ja, en och annan var väl hyfsat stark och självständig av kvinnorna i GT. Men jag tror inte att dessa arabiska kvinnor överlag hade det så mycket bättre än vad de har det idag. Vi glömmer lätt att Jungfru Maria var en arabisk kvinna och att NT äldsta delar är skrivna minst 100 år efter Jesus död. Brotten Jesus, en arab, begick när han talade till kvinnor och synderskor och skökor, begick han i ett Österland där Toran var gällande. Sen hans lära, kristendomen, blivit mer allmän fick man liksom rätta till världen och återställa den med hjälp av en ny profet under 600-talet. Så det blev lite ordning på torpet, som vi säger här. Renlärigt som i Saudi, Afghanistan och Iran. Och helt i samklang med den ordning vi praktiskerade här för bara 3-4 generationer sen.

Nu är 1819 års psalmboks-register /Lista/Index klart också. --IP7869 21 januari 2010 kl. 16.49 (CET)

RFSL samröre med pedofiler?

Hej, jag läste igenom diskussionen på Diskussion:Pedofili och uppmärksammade särskilt ditt inlägg. Jag måste bara fråga om RSFL verkligen har haft samröre med pedofiler? På vilket sätt i så fall? De har väl inte kämpat för att friskförklara pedofili eller liknande, antar jag? Mvh Obelix 28 februari 2010 kl. 04.12 (CET)

Jag har inte koll på alla datum, men du kan kanske räkna ut det bakvägen. Jodå, RFSL hade kontakt med pedofilföreträdare i Sverige. Men det höll inte när RFSL vill bli remissinstans i EU. I valet mellan att säga upp kontakterna pedofileras "organisering" eller att inte bli utsedd till accepterad organisation i EU-gemenskapen. Pedofiler uteslöts alltså från RFSL. Pedofilerna själva arbetar ju väldig aktivt inte bara för sänkning av äldersgränserna för rösträtt och sexuell "frihet". De vill ha pedofil klassifiserat som en fråga om "sexuel mognad" och starkt för att det ska bli tillåtet med pedofila övergrepp, som om barnen förstår vad de utsätts för. Och de söker med ljus och lykta efter efter vetenskapsmän som ska klassificera att pedofil är en normal 'läggning' som man ska använda för att vidareutveckla sina möjligheter på deras egna sexuella område.--IP7869 1 mars 2010 kl. 21.28 (CET)

Ugh, så obehagligt och vidrigt men tack för informationen! Jag tecknade nämligen medlemskap i RFSL Ungdom förra året och det är för mig väldigt viktigt att inga samarbeten med pedofiler finns och att inte det i grund och botten finns pedofilivänliga åsikter djuptgrodda inom RFSL-rörelsen. Obelix 2 mars 2010 kl. 00.58 (CET)

Jag tror du blandar ihop både tid och rum, IP7869. Dina redigeringar i RFSL tyder på att du inte är så påläst på varken hbt-området eller organisationen, så det är ju inte otroligt att du tänker på ILGA och när de uteslöt NAMBLA, för att få observatörsstatus i FN. Om du ändå tror att det är RFSL du tänker på ska du nog kolla dina källor, det hela låter inte korrekt. Läs gräna också mitt Användardiskussion:Obelix#Omd.C3.B6mesl.C3.B6st inlägg till Obelix i frågan.

Och läs gärna på lite mer innan du redigerar fler hbt-artiklar, kunskap om korrekt terminologi är nog ändå ett minimikrav på en bidragsgivare.--Godfellow 28 juni 2010 kl. 20.16 (CEST)

1695

Har du sett att 1695 års psalmbok har dykt upp som korrekturläsningsvolym på src? -- Lavallen 10 mars 2010 kl. 08.01 (CET)

Nej, det har jag inte! Tack ska du ha för infon--IP7869 10 mars 2010 kl. 08.12 (CET)

Fråga om korrekt titlar på psalmer

Hej! Det är inte så att du, som är så väl insatt i de svenska psalmerna, kan svaret på den här frågan? MVH/--Idunius 31 maj 2010 kl. 09.39 (CEST)

Kvinnoförtryck

Hej IP7869! Jag såg att du bidragit till artikeln Kvinnoförtryck. Det var behövligt. Det skulle emellertid behöva byggas ut mer ifall du känner för det? Det skulle vara bra om vi lade in någon källa också. Eftersom jag inte är hemma just nu har jag inte tillgång till min litteratur på området, så där kanske du skulle kunna hjälpa? Vi behöver nog se över vissa formuleringar och sedan kan vi ta bort POV-mallen, med en passus om att ifall problemen kvarstår så bör mallen återföras med beskrivning på konkreta åtgärder. Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 juni 2011 kl. 20.10 (CEST)

Hej! Ämnet är så infekterat att det liksom är "krig" innan artikeln ens får en rubrik. Så jag är tveksam om jag kan tillföra så mycket utan att "helvetet bryter löst". En del källor som jag har leder ju till blodstockning hos en del skribenter bara de ser namnen. Så vad är "vissa formuleringar"? Jag vet inte vad jag kan tillföra utom puff och knuff i en riktning mot pratbarhet. Självklart kommer inte de som ser ett åtal mot en manlig kvinnoförtryckare som ett åtal mot hela jordens hela manliga befolkning, att någonsin ens acceptera rubriken. Jag deltar självklart i den mån jag kan och bevakar artikeln i sig. --IP7869 1 juni 2011 kl. 20.33 (CEST)

Jag tycker det är synd att du känner att dina bidragsmöjligheter är begränsade. Jag tycker att vi utmanar ödet och fyller på. Har vi källor är det i regel inget problem, ifall dessa på goda grunder inte kan bedömas som tendentiösa inom forskarvärlden. Att det finns kollektiva strukturer som förtrycker kvinnor är enligt min mening rätt märklig att förneka. Vissa försöker förklara dessa som naturliga genom exmepelvis biologi. Tyvärr kan inte sociala och kulturella uttryck förklaras genom naturvetenskapens i sammanhanget begränsade förklaringsmodeller. Det är nog här problemet kan stå på rent vetenskaplig grund, i övrigt handlar det om känsloargument och sådant leder sällan till något. Jag tror möjligheterna är goda. :) Vänligen, dnm ^{(d | b)} 1 juni 2011 kl. 21.29 (CEST)

ifall dessa på goda grunder inte kan bedömas som tendentiösa inom forskarvärlden är min grund för att tveka på Wikipedia. För det är ju avhängigt vilka forskare man har förtroende för och i vilka ämnesområden.

Jag ska iväg på festligheter med bygdegårdens årliga arrangemang och sen styra om med lite inför Nationaldagen. Har precis haft en drapa-pina med något manligt nätverk som menar att man inte får göra något för att minska mäns fysiska förtryck (misshandel och våldtäkter) mot kvinnor FÖR ATT det finns kvinnor som minsann dänger handväskor i huvudet på små svaga män eller rent av "hackar sönder dem med kniv" eller faktiskt vrider männens möjligheter att vara fäder ur männens händer. Så faktiskt är detta med kvinnoförtryck närmast bullshit med tanke på hur mycket män måste kämpa för att ha råd med både bil och underhåll. Jag är nog bara i skick för att läsa igenom diskussionen den närmsta veckan. Men jag börjar där, så får vi se vart det bär hän. Jag är av den grundläggande åsikten att det inte kan vara lätt för de människor som är män att tvingas stå på gösselhögen och gala bara för att man är karl. : )--IP7869 1 juni 2011 kl. 22.09 (CEST)

"Såsom man icke skall gifwa wattnet rum, så skall man ej heller låta qwinnan sin wilja; Will hon icke wara efter din hand, så skilj henne ifrån dig." -- Jesus Syraks vishet. 25:34, 35. -- Lavallen 2 juni 2011 kl. 07.53 (CEST)

"När en hafwer en ond qwinna, så är det rätt såsom ett olika par oxar, som jemte hwarannan draga skola; Den henne får, han får en skorpion." -- dito. 26:9, 10. -- Lavallen 2 juni 2011 kl. 08.00 (CEST)

O, Älskade Syrak! Han underhåller mig i allt mitt livs lidande. Lyser upp min dag om än den är natt. Fast jag undrar om det inte var lite synd om honom ändå? Förtryckt? Eller betryckt? Det är för väl att hans tankar kom i tryck i alla fall. Och att alla förtryckta män kan finna allt detta på Wikisource. Tänk att dessa texter fallit så mjukt in i så många själar, att man till och med kunde lyfta ut dem ur Bibeln. Guds ord är liksom inarbetat, men den som vill förstå sig själv bättre kan ju alltid återvända och repetera.--IP7869 2 juni 2011 kl. 08.25 (CEST)

Vår vän Fjellstedt lämnar dessa rader okommenterade, vilket kanske är tur för honom. Satt och jobbade med dem, när jag såg disken här. Vad gäller qwinnoförtrycket i familjen Lavallen så har Hon fått ryggskott, så jag hör ständigt: R, hämta ditt!, R hämta datt!, R, nu ramlade det ner på golvet igen!, R, jag behöver Hjälp! Gissa vem som egentligen har diskbråck och får klippa hela gräsmattan själv? Tacka vet jag bruna sönderbrända gräsmattor som inte växer! -- Lavallen 2 juni 2011 kl. 08.38 (CEST)

Egentligen?? Du menar att du är den som verkligen har ryggskott och att gräset växer?? Du har allt mitt medkännande för din beklämmande situation. Blir man skallig på hakan också när ens manlighet kränks på det gruvliga viset? (AMF gör reklam för gräs som är genetiskt manipulerat att bara bli 3 cm högt och skina grönt. Vem vågar placera sina pensionspengar där?) Förresten är det bara nyttigt att röra på sig om man har diskbråck. Stärkande är vad det är, sa min doktor.--IP7869 2 juni 2011 kl. 09.21 (CEST)

Det är lugnt, serva min maka har jag, till skillnad från Syrach, inga problem med. Men gräsmattan är stor och backig (bor på Höga Kusten som du minns) och jag orkar normalt sett inte ensam hela på en dag, inte ens innan diskbråcket kom för ett par år sedan. (Ont gör det ju fortfarande, och kommer fortsätta göra sa min doktor.) Sedan förra året har Hon satt ut en del buskar också, för att göra kräsklippningen mer underhållande. -- Lavallen 2 juni 2011 kl. 09.37 (CEST)

Tråden har fått en synnerligen stimulerande utveckling. Kan det vara så att reaktionen på den kollektiva synden tas ut genom fru Lavallens i hemlighet gödda gräsmatta och försåtligt placerade och prövande buskar? Vart höll Gudrun hus? Frågorna kan bli många, och kanske bara är något herr Ström, eller varför inte Syrak, kan svara på. dnm ^{(d | b)} 2 juni 2011 kl. 09.51 (CEST)

Visserligen är det en man som uttalar sig i artikeln men utifrån er diskussion börjar jag undra om inte qvinnornas revolution är påbörjad? MVH/Idunius 2 juni 2011 kl. 09.55 (CEST)

Åjo, de gammaltestamentliga männen var sina hustrurs tjänare. Hör HERrens ord, Abraham: "Lyssna till Sarah!" Det var på den apokryfiska tiden som allt svängde och den hellenistiska kulturen tog över. Jesus var i den kulturen radikal när han talade med utländska qwinnor, och det mitt på gatan dessutom. Man kan bli korsfäst för mindre. -- Lavallen 2 juni 2011 kl. 10.05 (CEST)

<=== 1 Mose 21: 9-13 "Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta;

10 och hon sade till Abraham: »Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall icke ärva med min son Isak.» Gal. 4:30.

11 Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull.

12 Men Gud sade till Abraham: »Du må icke för gossens och för din tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig. Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig; ty genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig. Rom. 9:7. Hebr. 11:18.

13 Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk, därför att han är din säd.»"

Så hamnar vi i en diskussion om Arnold Schwartzenegger och förre IMF-chefen DSK ska vara goda aktuella exempel på kvinnoförtryckare!!??

Skämt åsido: Förtrycket av kvinnor inleds i samma ögonblick som makt av olika slag (ekonomiskt, psykiskt, socialt, juridiskt) börja utövas då kvinnors biologiska villkor missbrukas i samband med moderskap. Kvinnorna lever i symbios med sina barn så pass länge och är beroende av fäderna till barnen för de gemensamma barnens överlevnad, att det "pris" kvinnor betalar för det gemensamma barnet är betydligt högre än vad fäder själva kan välja. Redan i 1 Mose säger Gud ett "Men Abraham hjälp ditt barn med Hagar också." Fast det är liksom frivilligt för det är så länge sen Gud sa det. Kvar blev det här pratet om äkta och oäkta barn, dåliga kvinnor och Riktiga kvinnor, Äkta respektive oäkta kvinnor. De sistnämnda vars barn och de oäkta själva fick klara sig bäst de kunde. De 10 Guds buden förhördes visserligen alla i, men ingen man kan väl straffas för att han råkar nypa hembiträdet i baken (så hon blir gravid dessutom!) eller tittar åt änkan från Room-Service och finnes sig plötsligt vara tvingad att lämna Sofitel Hotel i en hast. 10 Guds bud är en sak, men för män i allmänhet så kan det ruckas och förstås och ordnas med genom att regler ändras. Där någonstans kan vi hitta ett tillåtet missbruk till vuxna mäns förmån av de skenbara jämställda och respektfyllda regelverken. Jag misstänker att om en Fru Syrak skrivit motsvarande text som Herr Syrak så hade hon varit död. Snabbt. För säkerhets skull hade man tagit ifrån kvinnorna skrivverktygen och fortfarande in på 1900-talet gjordes "Bemyndigade översättningar" av namnlösa översättare. Det betydde att språk- och skrivkunniga kvinnor gjorde jobbet och deras "förmyndare" tog emot betalningen. Kvinnorna fick sedan be maken om nålpengar för att täcka hushållsutgifterna. För hela familjen! Varpå mannen kunde säga "Ja, men jag har ju betalat!" och visa kvitto på det. Det var ju ett tjusigt upplägg att avtvinga kvinnan diskretion om det faktum att maken inte kunde försörja familjen ensam; hon fick jobba anonymt; sen handlade han allt i sitt namn och blev på så vis juridiskt formell ägare till precis all egendom med egen beslutanderätt över allt. Och ville han inte klippa gräset så gjorde han det inte! Ville han det så var han Syrak om INGEN I DET HÄR HUSET FÖRSTÅR HUR JAG LIDER OCH SLITER!!! (OCH FÖRSÖRJER ER ALLA!).

För att fixa till denna artikel om "Kvinnoförtryck" så bör skribenterna vara åtminstone öppna för att tänka i dessa banor.--IP7869 2 juni 2011 kl. 17.59 (CEST)

Vänd bort din vrede

Hej! Jag korrigerade den latinska texten till psalmen. Det är lätt att missförstå den här typen av typografi när man använder anfang + versal i inledningen. Vänligen, Rex Sueciæ 25 juni 2011 kl. 08.42 (CEST)

Så bra! Jag vill minnas att jag använde Högmarcks svenska, tyska och latinska text i Psalmeopoeographia. I 1695:an (commons-bilden) syns det kanske ändå inte så väl att det är f. Så blir det ju begripligt även för mig. Jättebra att du kan latin!--IP7869 27 juni 2011 kl. 19.47 (CEST)

Psalm 373

Hej IP! Det har dykt upp en synpunkt här som jag lovat att titta på, men jag går bet på den. Jag har just nu inte tillgång till mycket mer än själva psalmböckerna och de är ju rätt knapphändiga i sin information. 1986 anger mycket riktigt att texten är av Selnecker, Svedberg och K-G Hildebrand och musiken av Luther, men tittar man i 1937 (Ps. 175) så har den två melodier och två textvarianter där Melanchton står som första upphovsman. I Wikisource uppges Luther som textförfattare, men det är i mångt och mycket en annan text. Kan du sprida ljus över detta? Vänligen, Rex Sueciæ 4 augusti 2011 kl. 20.29 (CEST)

Guy Sjöwall

Hej,

Via Wikipedias OTRS kom det in ett mail från Guy Sjöwall som undrar om det är någon som vill ha ytterligare material att förlänga artikeln på svwp med. I Norrköpings Tidningar den 10 juni 2011 så skall det finnas en artikel om vederbörande. Jag skriver till dig eftersom du skapade artikeln. :) /^Fluff?_Fluff! 21 augusti 2011 kl. 17.28 (CEST)

Jag kan faktiskt inte yttra mig. Det finns ju en kategori "Svenska arkitekter" och Sjöwall är ju en. Artikeln har ju krympts ihop sen jag la in den, så svwp-intresset verkar ju svalt. Gäller det svenska arkitekter generellt? Jag la ned engagemanget för svenska arkitekter när de förvandlades till stubbar. Var det inte en bild med då också? Någon av hans byggnader? Han är ju internationellt representerad också, så varför inte en länk till?

NT verkar ju ha öppna länkar--IP7869 21 augusti 2011 kl. 20.46 (CEST)

Kvinnoförtryck 2

Hej IP7869,

Du var för en tid sedan inblandad i artikeln Kvinnoförtryck. Jag undrar, nu när hela havet stormar någolunda lagt sig, om du vill ta en till titt på artikeln och dess POV-mall?

Vänligen, dnm ^{(d | b)} 26 september 2011 kl. 14.20 (CEST)

Jag har läst den "nya" snabbt och konstaterar att det har blivit en ganska dålig artikel. Svenskan bör primärt kontrolleras. Sen har den väl i akkt och mening att försöka få till en "neutral" artikel blivit en slags icke-artikel. Den handlar knappast alls om "Kvinnoförtryck", utan ger ett intryck av att vara en slags kvävd röst som ber om ursäkt för att fenomenet alls nämns, när det nu finns roligare saker att skriva om. T.ex. kungar, krig, tåg och järnvägar, ishockey eller fotboll samt då pornografiska filmstjärnor. Jag vet inte vad det är som driver skribenter att "neutralisera" ett fenomen på det vis som nu har skett. De försvarar något som det dåligt kan göra reda för och sådana "krig" är det meningslöst att delta i. SvWP har skrivit en artikel om Kvinnoförtryck, som är så urvattnad och dålig, innehållsmässigt kunskapslös, att det är bättre att rekommendera andra kunskapskällor. Hellre än att försöka få till en "Kvinnoförtryck 3" här. Det finns så pass många problem i världen till följd av kvinnoförtryck, att SvWp är den sista platsen att försöka förklara ens rudimentärt vad det rör sig om. Tyvärr. Det är slöseri med tid. --IP7869 26 september 2011 kl. 22.00 (CEST)

Jag har inte tittat det grammatiska i den. Den är orörd sedan ditt större tillägg till artikeln. Det är bland annat därför jag skriver till dig eftersom jag misstänker att sammandrabbningen med Mörkerman gjorde det hela mindre lockande att rätta POV-problemen i artikeln.

Jag håller helt med dig om att artikeln inte behandlar vare sig begreppet eller fenomenet på ett tillfredsställande sätt. Den tar på sin höjd upp könsdiskriminering men inte kvinnoförtryck. Det är ett problem när inte det görs en skillnad mellan saklig redogörelse och bristande neutralitet. Frågor kring feminism är alltid behäftade med begrepps- och förståelseförvirring hos många tyckare.

Även om artikeln i sig inte är bra borde det bra om vi åtminstone fick till en bra stub som förklarar begreppet. Det borde vara tämligen oförargligt av förbipasserande. Det är synd om vi kapitulerar. :) Vänligen, dnm ^{(d | b)} 26 september 2011 kl. 22.14 (CEST)

Jag ser det inte som en "kapitulation" att låta SvWP m.e.m. skämma ut sig självt. Så dålig tycker jag artikeln är idag, då den allra sämsta sortens "maskulinism" tillåts flöda så här i en artikel, att den närmast är pinsam. Kanske skulle det hjälpa upp om vi lägger in referenser av manliga författare? Så de känner mer gemenskap med sakinnehållet.--IP7869 27 september 2011 kl. 14.12 (CEST)

Runinskrifter

Är du kunnig/road av detta med runinskrifter? Hela detta område borde vara mer gediget både vad avser att täcka många inskrifter men också hur artiklarna är utformade, vilket egentligen är synd, då om de skrivs bra de är helt stabila över tiden.Yger 7 november 2011 kl. 15.59 (CET)

Mer road än kunnig. Håller med dig om att man kan göra en del åt utformningen. Det låter dock väl tekniskt för mig. Vad jag kanske saknat är en tydlig indelning i yngre och äldre stenar, yngre och äldre runor (och klar avgränsing mot bildstenarna) samt någon mer sammanställning över runstenar antingen resta av eller resta över kvinnor. Jag kan dock inte åta mig att göra mer än små inhopp. --IP7869 7 november 2011 kl. 16.08 (CET)

Erik Cajanus

I artikeln om Erik Cajanus skrev du att han inte översatte psalmer till finska (en anonym användare hade tidigare ändrat motsatt uppgift till "knappast"). Har du någon källa (eller god grund) för detta? Annars är det kanske bäst att lämna bort uppgiften helt. --LPfi (disk) 5 december 2012 kl. 12.45 (CET)

Jag har tyvärr inte mitt källmaterial lätt tillgängligt, men det framgår delvis av artikeln om 1701 års psalmbok, att det var Gezelius d.y. som sökte och sammanställde lämpliga psalmtexter. Dels från tidigare finska samlingar och så med något nytt från den svenska 1695 års psalmbok. En del av de finska texterna är säkert översättningar från tyska till finska (utan att ha passerat svenskan). Så uppfattade och minns jag historian. Det verkar plausibelt för inte heller den finlandssvenska psalmboken som kom på 1800-talet är "svensk" utan är just finlandssvensk. Jag föreställer mig att man i det tvåspråkiga Finland har större överensstämmelse mellan det finska och finlandssvenska än med det svenska från Sverige. När Cajanus fick Gezelius arbete till sig var det endast för "korrekturläsning" och smärre redigeringar. Han har inte tillskrivits några av översättningarna, såvitt jag känner till. --IP7869 (disk) 5 december 2012 kl. 14.47 (CET)

Bra. Däremot förstår jag inte jämförelsen mellan 1701 och 1886 års psalmböcker. Psalmboken 1701 var en psalmbok för de finskspråkiga stiften inom svenska kyrkan. I Åbo och Viborg hade man sannolikt större förståelse för finskan än i Uppsala eller Härnösand, men i princip följde man väl samma instruktioner (psalmboken i svenska församlingar var ju den samma som i resten av Sverige - och Åbo biskop var säkert oftare i Uppsala än i Viborg). Då arbetet med 1886 års psalmbok inleddes hade kyrkan i Finland väl i princip inget att göra med den i Sverige. Det naturligt att samordna landets två psalmböcker - men nu var landet Finland och den svenska psalmboken var finlandssvensk. Jag tycker det är överraskande om inga översättningar från svenskan finns med i de finskspråkiga psalmböckerna från svenska tiden (men det ändrar inte i sak, om det inte var Cajanus som översatte). --LPfi (disk) 5 december 2012 kl. 20.58 (CET)

Riktigt så kategorisk var jag väl inte att jag skriver att "inga översättningar från svenskan finns med..." De olika översättningarna till finska år 1701 bör ju vila på den anbefallda allmänna psalmboken i Sverige 1695. Min jämförelse 1701 års finska med 1886 års finlandssvenska psalmbok, var mer en reflektion över att det det hela tiden funnits skillnader i de svenska texterna, att man sjungit annorlunda i församlingarna i Finland oavsett om det var finska eller finlandssvenska som var det använda språket. Jag kan räkna till fem på finska, och kan inte alls göra några jämförelser mellan de olika finska texterna, utan konstaterar bara att man till 1886 års finlandssvenska psalmbok INTE bara kopierar över från 1819 års svenska psalmbok. Dels behåller man en del av 1695 års texter och dels tycks man göra egna nyöversättningar från originalspråken (tyska och latin). Tror du att Gezelius accepterade de svenska texterna 1695 okritiskt = utan att kontrollera originalen? Jag tror inte det. Nu har vi i Sverige psalmer med gemensamt nr med svenska respektive finska texter parallellt. Min bänkgranne kan sjunga på finska medan jag sjunger på svenska. Finns det någon som kan göra en jämförelse Sv 1695 — Fi 1701?

Men, som sagt, frågan var väl om Cajanus gjorde några av översättningarna till finska och kanske också från vilka original han i så fall gjorde det. Jag känner inte till att han gjorde några översättningar alls. Någon med tillgång till de bägge psalmböckerna och som kan bägge språken för göra jämförelserna och fundera över Cajanus bidrag. Om han endast kontrollerade Gezelius arbete, så kan det vara begränsat till trosfrågorna i mer akademiskt hänseende. Kunde man acceptera allt som anbefalldes från Uppsala? Vi får inte glömma att Svedberg fått Konungens accept 1694 och låtit trycka 10 000 exemplar, som herr övriga Biskopar sannerligen inte accepterade. Det ströks ord här och där och reviderades i smått som stort innan 1694:an drogs tillbaka av Konungen och 1695:an gick i tryck. Självklart var det inte fråga om några verkliga genomgripande skillnader i Tron, som skulle bekräftas i texterna. Biskoparna var ursinniga över att Svedberg ensam fått de rättigheter som skulle ge revenue. De körde honom i putten, kan vi väl enklast uttrycka det. Han höll på att gå under ekonomiskt, hans tryckta pslamböcker lastades in i magasin på Skeppsholmen och skänktes till de frisläppta finska och svenska båtsmän som skeppades till New Sweden. De man inte lyckades få med skeppen och lyckligen landade där låg kvar och möglade. Möjligen följde en del exemplar med Karl XII och karolinerna över Östersjön. De (redan översatta och bearbetade) texterna kan alltså mycket väl ha blivit de som man använde i Finland, snarare än de som kom ut året därpå 1695.--IP7869 (disk) 6 december 2012 kl. 09.31 (CET)

Du har rätt i att Gezelius antagligen använde (också) originaltexterna ifråga om allmäneuropeiska psalmer. Urvalet psalmer var enligt artikeln ett annat än i de svenska; i de tidigare finska psalmböckerna fanns ett icke föraktligt antal originaltexter, antagligen behölls många av dessa. Ännu i 1986 års finska psalmbok uppges fyra psalmers text vara av Jacobus Finno och fjorton psalmers av Hemmingius Henrici Hollo. Men menar du att skillnaden i hur man sjöng på svenska (före 1809) var större mellan Österlanden och nuvarande Sverige än mellan säg Stockholm och Luleå? --LPfi (disk) 7 december 2012 kl. 09.49 (CET)

Oj, det var en svår fråga. Jag kan inte psalmböckerna så detaljerat. Gustav Vasa's "Sånger och wisor" (1525-30) finns bevarad i tre exemplar. Två i Sverige och ett exemplar i Finland. Alla tre skiljer sig något från varandra. På svenska var de dock tryckta och de flesta församlingsmedlemmar ägde säkert ingen sådan dyrbarhet. Skillnader tror jag var små. Parallellt sjöngs då finska sånger och till Finland, även till de svensktalande områden kom självklart inflytande söder ifrån. (Och österifrån). Psalmböcker var en handelsvara och folk kämpade för sin rätt att åtminstone få tro och sjunga som de menade var mest rätt. Reformationen hade startat en frigörelse och en strävan efter frihet. Det skapades andra texter ute i Europa och säkert (som amen i Kyrkan) trycktes och handlades det med andliga sånger, som ansågs bättre (mer andliga) och så var de till exempel lättare att ta med i (soldat-)ränseln och såldes så klart lite billigare, men ändå med avance. Inne i kyrkorna sjöngs säkert "ungefär lika" på svenska, men jag har fått uppfattningen att prästerna i Finland höll mer på den gamla svenska 1695:an och rakryggat struntade i 1819 års svenska psalmbok. I Sverige fanns knappast något att be för: I Sverige och i Svenska kyrkan sjöngs 1819 års psalmsånger. (Utom i de 'hemliga' läsesällskapen, bönehusen och i olika kapell).

Sverige är låångt och jag kan tänka mig att Finland, finskan och finlandssvenskan hade ett betydande inflytande uppe i norra Norrland. Folket var påhittigt och lät trycka "fel" försättsblad till Sions Sånger, trixade med innehållsförteckningarna så att det såg ut som om det var den av Konungen och Kyrkan anbefallda Psalmboken och utvalda psalmerna. Men det var bara första sidan och första raden som stämde. Om Konungen besvärat sig med att resa ditt upp så skulle han insett det. Och hur ofta reste Konungen till Åbo? Inte lika ofta som de finska/finlandssvenska reste till Uppsala, utbytte information med Härnösand och Umeå. Så mitt svar är jag TROR att det finlandssvenska sjungandet var olikt det svensk-svenska sjungandet I Sverige. Och det förstnämnda hade stort inflytande i norra Sverige, medan enhetligheten var större inom det svensk-svenska i södra Sverige. --IP7869 (disk) 9 december 2012 kl. 10.25 (CET)

Författaruppgifter till psalmer

Jag korrigerade författaren till Var glad, min själ, och fatta mod. Enligt nyare uppgifter är det Kaspar Schmucker och inte Ludwig Helmbold som är författare. Det är för mig oklart om Petrus Brask eller Hauquinus Magni Ausius är översättare. Jag korrigerade även några uppgifter på sidan Hauquinus Magni Ausius och du får gärna besvara de två frågorna där om du kan (om Allt vad vi på jorden äga och När jag uti min enslighet). Jag har inte uppdaterat artikeln om Ludwig Helmbold eftersom jag ville kolla med dig först. — Sordin (disk) 30 januari 2014 kl. 10.51 (CET)

En annan märklighet är att det står att På dig jag hoppas, Herre kär översattes av Hauquinus Magni Ausius före 1601, men han är född 1603! — Sordin (disk) 30 januari 2014 kl. 11.01 (CET)

Jag får börja med din andra märklighet, Sordin, den om Hauquinus Magni Ausius. Jag har inte mycket bakgrundshistorik, men tror att de som lagt upp artikeln om honom, samt de psalmer som är knutna till honom blandar ihop honom med hans bror (ev far t.o.m.) Henrik Henrico Ausio. Jag får intrycket att en sammanblandning har skett här på WP också om dessa bägge. Vet inte om jag är rätt person att reda ut detta, men det kan vara av värde att försöka reda ut personfrågan först. Vi rör oss i ett område som berörts av krig, stadbranden i Uppsala och tidens tand över ett tidsspann på flera hundra år. Inte ens 1736 var Lars Högmarck riktigt klar över det rätta förhållandena. Han skrev i sin "Psalmeographia" för Ausius:

"AUSIUS (Haquinus) Måtte hafwa warit Smolanders natione och Broder med, eller Son af then lärda Småländingen och Greken Henrico Ausio, som blef Gr. L. Prof. i Upsala then 2. Dec. 1640 och dödde then 27. April 1659. Thenne Haquinus har öfwersatt Basilii Fortsches Andeliga Wattuciollo och således först gifwit thessa Psalmar på Swensko: N. 46, 138, 143, 197, 227, 238, 347, 386. Men sielf sammansatt N. 270, 277, 388, efter the finnas i then Swenska och icke i then Tyska Editionen."

Jag blir inte riktigt klar över vem som föddes och dog när, utifrån denna kortfattade biografi med de syftningar som Högmarck gör där. Jämför jag med WP-artikeln så blir jag inte mer behjälplig. Det verkar som om det är två personer (bröder?) som trängts samman till en här på WP. Magni är väl det latiniserade patronymikonet Magnusson, och det är väl inte långsökt att det fanns en Henrik och en Håkan.

Kanske kan detta redas ut först?

De uppräknade psalmnumren avser så klart numreringen i 1695 års psalmbok. Vad det gäller psalmen 46 "På tig hoppas jag" så bygger den på psaltar-psalm 31. Högmarck skriver mer än två sidor om Reuseners tyska text och inget alls om själva översättningen till svenska. Varför han gjorde den utsvävningen förstår jag onte riktigt, eftersom hans uppgift ju var att jämföra 1694:an med 1695:an.--IP7869 (disk) 30 januari 2014 kl. 15.00 (CET)

Stort tack för utdraget ur Högmarck! Jag har i nuläget inte tillgång till Psalmopoeographia men har beställt en digitalisering från KB.

Jag har med hjälp av SBL rett ut Henrik och Håkan Ausius biografiska uppgifter något. Förmodligen har någon tidigare på WP blandat ihop Håkan och Henrik även om det funnits två olika artiklar. Vi vet ganska mycket om Henrik (1603–1659) och Högmarcks uppgift stämmer bra med detta. Artikeln om Håkan var också märkligt nog namngiven Hauquinus (första u'et ska väck). I nuläget har jag korrekturläst artikeln om Henrik (som i allt väsentligt var korrekt) och allt som står i den går att hitta i källorna.

Om Håkan så säger SBL (Emil Liedgren) att mycket litet är känt. De uppgifter som trots allt finns kommer från Palmskiöldska samlingen: dels nämns översättningen som Högmarck nämner (tryckt 1641 verkar det som) och dels anges att Håkan dog 1653. Eftersom Palmskiöldska samlingen inte var helt ordnad förrän i slutet av 1700-talet så är det väl högst troligt att Högmarck inte hade dessa uppgifter att tillgå. Håkan är alltså knappast Henriks son utan snarare hans bror såsom de flesta psalmböckerna anger (nåja, de anger att de har samma far: kyrkoherden Magnus Henriksson).

Emil Liedgren säger vidare i SBL att Hanselli har angett att 7 psalmer ur 1695 års psalmbok är av Håkan Ausius men att "två av psalmerna hos hanselli äro dock av vida äldre datum och kunna ej tillskrivas Ausius". Jag ska se om jag kan sätta samman dessa uppgifter med Högmarcks och dra några slutsatser om 1695'an. Jag kommer uppdatera artikeln om Haquin Ausius inom kort. — Sordin (disk) 30 januari 2014 kl. 23.53 (CET)

Jättebra! Jag blev rent snurrig igår när jag försökte bilda mig en uppfattning. Det verkar ändå som om Högmarck hade rätt i sin misstanke om att det rör sig om (halv-)bröder. Vi har ju för de "av vida äldre äldre datum" en möjlighet att jämföra med Göteborgspsalmboken 1650. Samt "Nogle Nye Psalmer oc Lofsange" från Ludwig Dyetz 1536. Bägge finns som faksimiler, gbg från 2002 och Dyets från 1972. Den senare tillsammans med "Een ny hädbog med psalmer" (handbog?), "Een kort underwysning... Thomas Venatorius". Mitt intryck är att man uppskattade Konung Davids psalmer och arbetade tidigt med dem. (Högmarck har jag ett exemplar av om KB:s digitaliserade utgåva behöver "lässtöd". Och lite till. )

Apropå halvbröder så hittade jag följande släktforskningssidor (Håkan och Henrik) där det uppges att de är bröder, med samma mor Dordi Larsdotter men att Cecilia Håkansdotter var styvmor. Cecilia brukar annars uppges som mor så kanske ligger sanningen däremellan. Jag såg för övrigt att Libris också blandat ihop Håkan och Henrik Ausius! — Sordin (disk) 31 januari 2014 kl. 09.26 (CET)

Ja, det är kanske trovärdiga länkar. Det finns inga dokumenterade uppgifter från t.ex. kyrkböcker, gravstenar, studentböcker eller liknande? Håkan synes dock ha varit prästvigd och bör vara omnämnd i herdaminnen, medan Henrik ägnade sig åt juridik och grekiska i Uppsala och omnämnd i kollegieböckerna för universitetet. "Hakan Ausius" har inga födelsedata på Geni-länken. När de här bröderna föddes var det riktigt rörigt i vad som sen blev södra Sverige. Fruarna födde barn och dog när mänskligheten förökade sig, så nya fruar kopplades in i rappet för att ta vård om de små. I de här generationerna tror jag att det många gånger är önsketänkanden i släktforskningen. Har sett exempel på släktforskare som bestämt hävdar att de är släkt med Konung David, så för enkelhetens skull så kanske vi kan berömma oss av att få till de skilda två personer som det tydligen rör sig om. Så kan vi skritta vidare i promenadtakt : ).--IP7869 (disk) 31 januari 2014 kl. 11.31 (CET)

Nu tittade jag närmare här på WP om Haquinius Ausius. Och han tycks inte vara präst eller teolog utan "notarie" i Stockholm, psalmförfattare och översättare. Om han var bror till Henrik, professorn i grekiska och juridik, så lär han inte ha fötts 1603 utan närmare Henriks 1640. --IP7869 (disk) 31 januari 2014 kl. 11.38 (CET)

Nej, att Håkan skulle vara präst står inte nämnt i någon källa jag sätt. Däremot prästson, om han nu är son till Henriks far. Att han var notarie i Stockholm står nämnt i 1937 års psalmbok men även denna uppgift tycks vara obekräftad enligt Emil Liedgren. Dödsåret 1653 (noterat av Palmskiöld) verkar däremot trovärdigt och eftersom hans vattukälla är tryckt 1641 är han nog född i början av 1600-talet precis som hans bror (som är född 1603 inte 1640). Jag gjort en rejäl revision of Haquin Ausius nu. Borde ha gjort flera mindre ändringar men nu blev det som det blev... Kvarstår att korrigera stavningen Hauquinus på många sidor. — Sordin (disk) 31 januari 2014 kl. 12.19 (CET)

Självklart har du rätt om årtalen här! Det är jag som blivit snurrig. Det är kanske inte långsökt att bröderna Håkan och Henrik studerar jämsides och även hjälper varandra. Så att den ene blir professor i Uppsala i (både juridik) och grekiska och den andre läser juridik och får en notarietjänst är inte så längsökt heller. Språkbegåvade bägge. Jag ska "slappa" ikväll och kan kanske rätta några av de där Hauquinus, om jag hittar dem. (Ska försöka möblera om i hyllan för att få fram Wattukiellan.--IP7869 (disk) 31 januari 2014 kl. 17.21 (CET)

Wikilänkar

Har du bockat > Inställningar > Finesser > Utseende > Förgreningskoll - markerar länkar till förgreningssidor? Då markeras alla förgreningsidor när artikeln förhandsgranskas. Tänkte på Per Emil Carlbom länkarna Solna och Mörby. Maundwiki (diskussion) 16 maj 2014 kl. 13.51 (CEST)

Nu har jag gjort det och ska titta på vad som händer. Tack för hjälpen. --IP7869 (diskussion) 16 maj 2014 kl. 15.01 (CEST)

Nu har jag tittat också, men jag förstår inte vad det leder till i praktiken. Kommer alla de gånger jag skriver Solna istället för Solna kommun att "blinka rött" eller "bli blå" och omdirigeras?--IP7869 (diskussion) 16 maj 2014 kl. 16.02 (CEST)

Varning!

Hej IP7869,

Du har nu flera gånger på diskussionssidan för Fria tider överträtt gränsen för vad WP:Etikett tillåter. Du har flera gånger varit nedlåtande mot flera av dina medwikipedianer, inkluderat mig. Ett illustrativt exempel på detta nedlåtande och sarkastiska tonläge du använder finns i det här inlägget. Jag vill bara varna dig att ett beteende av detta slag kan i förlängningen innebära att du blockeras.

Vänligen, dnm ^{(d | b)} 8 oktober 2014 kl. 23.00 (CEST)

Tack för vänligheten. I fortsättningen så ska jag varna människor för att okritiskt använda svenska Wikipedia som ett neutralt och adekvat uppslagsverk. Du kan gott läsa vad det är jag svarade på, nämligen ditt eget inlägg, där du bestämmer för vilka du skriver. Jag betonar huvudsakligen till vilken nivå du vill lägga informationen men jag tycker också att det är viktigt att påpeka hur okritiskt du bestämmer hur saker och tings ska vinklas. Dina svar på mina inlägg för artikeln om Fria tider är oerhört nonchalanta och utan ett uns eftertanke. Tack för mig. --IP7869 (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 11.44 (CEST)

Jag har länkat i tråden på fria tider till lite som du kan läsa så att du förstår varför vi hela tiden säger att vi måste vara tydliga. Du kanske inte känner till det, men läs på här. Adville (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 12.21 (CEST)

IP:s inlägg är näppeligen värre än inlägg som detta. Måste vi verkligen försöka skrämma bort deltagare från diskussioner? //Romulus74 (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 14.49 (CEST)

En utmärkelse till dig!

	För god NPOV-kamp
	Härmed tilldelas du, IP7869, denna utmärkelse för din strävan efter att Svenska wikipedia ska vara neutralt avfattad samt för din uthållighet i diskussioner. Ferrotomb Tala här! 9 oktober 2014 kl. 12.53 (CEST)

Oj, tack--IP7869 (diskussion) 9 oktober 2014 kl. 19.19 (CEST)

Bilder

Hej, bilder blir fri för användning 70 år efter fotografens död (om hen inte själv publicerar under en fri licens). Enligt sidan där du hämtade fotot med Benjamin Crémieux skapades bilden av Henri Martinie / Roger-Viollet och den har fortfarande copyright. --Nordelch ^{För Wikipedia - i tiden} 22 oktober 2015 kl. 13.21 (CEST)

Usch så tråkigt. Jag såg inte fotografens namn. Fast jag letade. Jag tyckte jag såg några bilder där Cremieux var yngre, som kanske är tagna av någon utan copyright? Tack för hjälpen och upplysningen. --IP7869 (diskussion) 22 oktober 2015 kl. 14.02 (CEST)

We sent you an e-mail

Hello IP7869,

Really sorry for the inconvenience. This is a gentle note to request that you check your email. We sent you a message titled "The Community Insights survey is coming!". If you have questions, email surveys@wikimedia.org.

You can see my explanation here.

MediaWiki message delivery (diskussion) 25 september 2020 kl. 20.54 (CEST)

Inriktning av artikel

Hej! Du hade starka åsikter om kvaliteten på artikeln Mänsklig fortplantning. Du får gärna vidareutveckla dina tankar på diskussionssidan. Då kan jag/vi andra lättare förstå vad du syftar på. Tack på förhand. Paracel63 (diskussion) 16 augusti 2023 kl. 21.46 (CEST)

Lars Eckerdal

Det blev nog lite tautologi eller dubbelskrivet ang föräldrar till Lars Eckerdal. Kolla en gång till och behåll ca hälften så blir det bra! Allt gott önskar/ ANHN ✎ 29 juli 2024 kl. 09.22 (CEST)

Tack, jag har tagit bort min dubbelskrivning. Jag såg inte att hans mor var med där. Hon saknades på hans brors sida, där bara fader stod med. Tack igen. IP7869 (diskussion) 29 juli 2024 kl. 09.41 (CEST)

 Gillar ANHN ✎ 29 juli 2024 kl. 09.57 (CEST)