Caesar (titel)
| Romarriket | |
 Romarrikets statsskick och förvaltning | |
| Historiska perioder | |
| Roms kungatid 753–509 f.Kr. Romerska republiken | |
| Ordinära magistrater | |
| Konsul (Rom) Praetor Prokonsul Propraetor |
Edil Kvestor Tribun Censor Curator |
| Extraordinära magistrater | |
| Diktator Magister Equitum |
Ståthållare triumviri Decemvir |
| Ämbeten, titlar och hederstitlar | |
| Kejsare | |
| Legatus Dux Officium Prefekt Praetorianprefekt Vicarius Vigintisexviri Liktor Magister militum Imperator |
Princeps senatus Pontifex maximus Tetrark Augustus Augusta Africanus Caesar Dekurion Dominus Domina |
| Institutioner och juridik | |
| Romerska senaten Cursus honorum Romerska folkförsamlingen |
Romersk rätt Romerskt medborgarskap Imperium Auktoritet Kollegialitet |
Caesar är en titel av kejserlig karaktär som användes i Romarriket. Den härstammar från den romerske diktatorn Julius Caesars cognomen, som övertogs av hans adoptivson Augustus och sedan av andra manliga medlemmar av den julisk-claudiska ätten. I samband med Galbas regeringstid år 68/69 förändrades dess betydelse från att vara ett familjenamn för släkten Julius till att ingå i kejsarens officiella titulatur.[1] När Hadrianus adopterade Lucius Aelius fick denne titeln caesar, som därefter kom att ges till tilltänkta efterträdare, medan de regerande kejsarna titulerades augustus.[2]
Senare kom titeln att utvecklas till kejsare och tsar och användas även för härskare över andra riken.[1]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”caesar - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/caesar-(namn-och-titel). Läst 29 juli 2020.
- ^ ”LacusCurtius • The Title "Caesar" (Smith's Dictionary, 1875)”. penelope.uchicago.edu. http://penelope.uchicago.edu/Thayer/E/Roman/Texts/secondary/SMIGRA*/Caesar.html. Läst 29 juli 2020.