Diskussion:CMYK
Nej, den andra är en felstavning 217.215.149.20 30 juni 2003 kl.14.38 (CEST)
Är subtraktiv färgblandning och substraktiv färgblandning två olika saker?
Sebastjan
Additiv och/eller subtraktiv färgblandning
[redigera wikitext]@JohanahoJ: Jag tolkar Valberg (avsnitt 7.6) som att tycktekniken bygger på en kombination av additiv och subrtaktiv blandning. Vilket ju också syns genom att man vid förstoring ser olikfärgade prickar i den tryckta bilden.--Chandra Varena (diskussion) 17 april 2016 kl. 12.34 (CEST)
- Det är väl snarare så att en kombination av subtraktiv och additiv färgblandning inbegriper en kombination av både CMYK- och RGB-modellerna. Vid subtraktiv färgblandning är CMY de tre primärfärgerna och vid additiv färgblandning är RGB de tre primärfärgerna. Så fort man använder sig av additiv färgblandning, måste man alltså utgå från RGB-modellen. Trycktekniken skulle, enligt i Valbergs exempel, kunna använda sig av båda principerna, men det innebär inte att själva CMYK-modellen skulle vara additiv. /JohanahoJ (diskussion) 17 april 2016 kl. 13.31 (CEST)
- Nej det stämmer inte. Dessa båda principer för färgblandning fanns långt innan vare sig CMYK eller RGB var uppfunna. Både subtraktiv och additiv färgblandning kan göras med vilka färger som helst. Till exempel när du blandar pigment på en palett eller i målarfärg - då handlar det om subtraktiv färgblandning, oavsett vilka färger du blandar. Eller om man lägger flera färgade filter som gradvis färgar och samtidigt släcker intensiteten hos ljuset från en lampa. Och på motsvarande sätt: Om du blandar ljuset från två eller flera ljuskällor med olika filter framför så handlar det om additiv färgblandning, oavsett vilka filtren är. CMY(K) och RGB är bara standardiserade tillämpningar av detta.--Chandra Varena (diskussion) 17 april 2016 kl. 13.49 (CEST)
- Där håller jag med dig helt. Jag har tolkat det som att de två modellerna i grunden handlar om HUR färger blandas, inte om färguppsättningar, och utgående från hur blandninen sker i respektive system, blir det olika primärfärger, vilka i ett subtraktivt system blir cyan, magenta och gult, och i ett additivt system blir rött, grönt och blått. Naturligtvis kan alla dessa färger användas både subtraktivt och additivt. /JohanahoJ (diskussion) 17 april 2016 kl. 14.02 (CEST)
- Vad gäller CMYK kanske man kan formulera frågan såhär: Innebär tryckning med CMYK en renodlat subtraktiv färgblandning? I så fall, definieras detta
- ( som i engelska wp) som att varje prick som läggs på det vita pappret innebär en minskning av den strålning som kan reflekteras från pappret, eller
- som att de placeras ovanpå varandra och därmed, för varje färg, minskar den reflekterade strålningen från just den punkten?
- Det första skulle jag inte kalla subtraktiv färgblandning, för så fort man lägger även en enskild färg på vitt papper så minskar ju strålningen, även om man bara lägger dit en färg.Däremot skulle jag se det som subtraktiv blandning om olika färgprickar läggs ovanpå varandra, men det förutsätter att färgen är laserande.
- ---- Eller är blandningen vid CMYK-tryckning också additiv, genom att vårt öga nås av stålning som reflekterats från olika prickar, som sedan "blandas" i vårt visuella system på samma sätt som strålningen från fotonerna på en bildskärm. ---- Jag tycker vi låter din ändring stå kvar tills vidare, det är ju det gängse sättet att beskriva det hela. men jag ska försöka luska mera i detta. --Chandra Varena (diskussion) 17 april 2016 kl. 15.42 (CEST)
- CMYK verkar användas som begrepp både för teorin/färgblandningsmodellen och för trycktekniken som använder sig av dessa färger. Det gäller nog att noggrant specificera vad man pratar om när det ska redas ut. /JohanahoJ (diskussion) 17 april 2016 kl. 16.07 (CEST)
- Jag tittade i ytterligare en källa: Rolf G. Kuehni: Color, An introduction to Practice and Principles, Wiley 2013. där presenteras CMYK som "four-color halftone process" för tryckning. Såhär beskrivs den: "The color stimuli are created in part by additive mixture (primary pigments in small dots of varying size, side by side) and by subtractive mixture (overlapping dots of more or less transparent pigment layers). " (sid 178) --Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 05.42 (CEST)
- Jag tror inte att man ska se CMYK som en teori/färgblandningsmodell utan enbart som en tryckteknik. Kuehni igen, samma sida:
- "Mathematical models for predicting the outcome of CMYK halftone printing hav been developed by E. Dimichel in 1924 and by H.E.J Neugebauer in 1937, with several improvements added since then". Detta tolkar jag som att det handlar om en teknik där man i efterhand försöker slå fast hur det fungerar, och inte om en teori som sedan tillämpas i praktiken. --Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 06.00 (CEST)
- Du har rätt. Jag hittade det här som också tar upp både subtraktiva och additiva aspekter, liknande det du nämner. Det vore ju bra att ha med det i artikeln, alltså med en förklaring av på vilket vis det additiva också kommer in. /JohanahoJ (diskussion) 18 april 2016 kl. 07.13 (CEST)
- När nu färgblandningen av intilliggande punkter omnämns som additiv i dessa källor, inställer sig följdfrågan hur man egentligen förklarar en additiv färgblandning av subtraktiva färger. I en rent additiv färgblandning ökas också ljusheten, men jag har svårt att se hur närliggande punkter av subtraktiv röd och grön färg skulle kunna ge ljust gult, till exempel. Så i vilken mening blir CMYK egentligen additiv? /JohanahoJ (diskussion) 18 april 2016 kl. 08.37 (CEST)
- Bra och illustrativ källa! Men du har rätt, detta är ju inte "additivt" på samma sätt som när man lyser med olika färgat ljus på ett och samma ställe och det blir vitt, eller så som det sker på en bildskärm. Och inte heller på det sätt som Kuehni själv beskriver additiv färgblandning (samma bok, sid 65-66). Jag har en aning om att någon gång har stött på en tredje term för den sorts blandning som representeras av pointillismen i konsten, men kan just nu inte komma på var. men tills vidare tycker jag att vi går på Kuenhis och din nya källas förklaring. --Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 09.07 (CEST)
- Här nämns pointillismens färgblandning som "optisk" (sid 78). Och här förklarar NE vad detta är. Alltså tre olika färgblandningsprinciper med olika namn. Det mest korrekta vore alltså, som jag ser det, att presentera CMYK som en kombination av subtraktiv och optisk färgblandning. Men ingen av våra källor säger detta - hur hanterar vi det hela utan att det blir "egen forskning"?--Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 09.32 (CEST)
- Man får nog bryta upp det i steg, så att man beskriver trycktekniken med punkter (pixlar?), där en del är subtraktiv blandning av färgerna, men att det också inbegriper intilliggande men inte överlappande färgpunkter, som av en betraktare på visst avstånd upplevs som en färgblandning. Jag hittade en bra källa, vilken beskriver denna upplevda blandning som additive-averaging (eller bara "averaging") och utvecklar detta kring kombinationen av subtraktiv och "additive-averaging" vid målning, en princip som förstås gäller även vid tryckning. /JohanahoJ (diskussion) 18 april 2016 kl. 10.19 (CEST)
- Spännande läsning! Nu försvinner jag från wp en vecka eller så. Hej så länge! --Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 10.26 (CEST)
- Så, nu har jag bearbetat artikeln en del och inkluderat ett litet stycke om den optiska färgblandningen (additive-averaging mixing). /JohanahoJ (diskussion) 20 april 2016 kl. 11.09 (CEST)
- Spännande läsning! Nu försvinner jag från wp en vecka eller så. Hej så länge! --Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 10.26 (CEST)
- Man får nog bryta upp det i steg, så att man beskriver trycktekniken med punkter (pixlar?), där en del är subtraktiv blandning av färgerna, men att det också inbegriper intilliggande men inte överlappande färgpunkter, som av en betraktare på visst avstånd upplevs som en färgblandning. Jag hittade en bra källa, vilken beskriver denna upplevda blandning som additive-averaging (eller bara "averaging") och utvecklar detta kring kombinationen av subtraktiv och "additive-averaging" vid målning, en princip som förstås gäller även vid tryckning. /JohanahoJ (diskussion) 18 april 2016 kl. 10.19 (CEST)
- Jag tittade i ytterligare en källa: Rolf G. Kuehni: Color, An introduction to Practice and Principles, Wiley 2013. där presenteras CMYK som "four-color halftone process" för tryckning. Såhär beskrivs den: "The color stimuli are created in part by additive mixture (primary pigments in small dots of varying size, side by side) and by subtractive mixture (overlapping dots of more or less transparent pigment layers). " (sid 178) --Chandra Varena (diskussion) 18 april 2016 kl. 05.42 (CEST)
- CMYK verkar användas som begrepp både för teorin/färgblandningsmodellen och för trycktekniken som använder sig av dessa färger. Det gäller nog att noggrant specificera vad man pratar om när det ska redas ut. /JohanahoJ (diskussion) 17 april 2016 kl. 16.07 (CEST)
- Vad gäller CMYK kanske man kan formulera frågan såhär: Innebär tryckning med CMYK en renodlat subtraktiv färgblandning? I så fall, definieras detta
- Där håller jag med dig helt. Jag har tolkat det som att de två modellerna i grunden handlar om HUR färger blandas, inte om färguppsättningar, och utgående från hur blandninen sker i respektive system, blir det olika primärfärger, vilka i ett subtraktivt system blir cyan, magenta och gult, och i ett additivt system blir rött, grönt och blått. Naturligtvis kan alla dessa färger användas både subtraktivt och additivt. /JohanahoJ (diskussion) 17 april 2016 kl. 14.02 (CEST)
- Nej det stämmer inte. Dessa båda principer för färgblandning fanns långt innan vare sig CMYK eller RGB var uppfunna. Både subtraktiv och additiv färgblandning kan göras med vilka färger som helst. Till exempel när du blandar pigment på en palett eller i målarfärg - då handlar det om subtraktiv färgblandning, oavsett vilka färger du blandar. Eller om man lägger flera färgade filter som gradvis färgar och samtidigt släcker intensiteten hos ljuset från en lampa. Och på motsvarande sätt: Om du blandar ljuset från två eller flera ljuskällor med olika filter framför så handlar det om additiv färgblandning, oavsett vilka filtren är. CMY(K) och RGB är bara standardiserade tillämpningar av detta.--Chandra Varena (diskussion) 17 april 2016 kl. 13.49 (CEST)
Externa länkar ändrade
[redigera wikitext]Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 1 externa länkar på CMYK. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20160428170951/http://www.tryckfolket.se/sv/grafisk-ordlista-e till http://www.tryckfolket.se/sv/grafisk-ordlista-e
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 juni 2017 kl. 10.43 (CEST)
Externa länkar ändrade
[redigera wikitext]Hej, wikipedianer!
Jag har just ändrat 1 externa länkar på CMYK. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:
- Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20160206132405/http://www.ntnu.edu/documents/139701/18553665/2015-09-08%20DEMO%20web.pdf/89efb4be-6e04-4f2e-abe0-250650ac7622 till http://www.ntnu.edu/documents/139701/18553665/2015-09-08%2BDEMO%2Bweb.pdf/89efb4be-6e04-4f2e-abe0-250650ac7622
När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.
- Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
- Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
- Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.
Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 13 juli 2017 kl. 08.26 (CEST)
Åtgärdat Både originallänk och arkivlänk var döda, men jag hittade ny fungerande länk, som dock inte verkar kunna arkiveras så lätt. JohanahoJ (diskussion) 13 juli 2017 kl. 09.07 (CEST)