Hoppa till innehållet

Diskussion:Gravitation

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Någon som behärskar området får gärna lägga till att gravitationen kan ses som en direkt följd av rumtidens krökning. Och förklara gärna hur det fungerar. För övrigt har jag alltid undrat: Om gravitationen bara beror på rumtidens krökning, varför behövs det då gravitoner?

  • Korrigera mig om jag har fel, men jag är ganska säker på att detta stämmer: Allm. Relativitetsteorin är en klassisk fältteori och förutspår inga partiklar som kraftförmedlare. Gravitonen är ett modernare påfund som behövs för att anpassa allm. rel. teorin till kvantiserade teorier. Einstein menade att gravitationen verkade med ljusets hastighet, men inte att det fanns partiklar som förmedlade gravitationen och att dessa färdades i ljusets hastighet. Einsteins modell av gravitationen består av en ekvation som relaterar rummets egenskaper (metriken) med dess innehåll (energi/massa). Dessa påverkas av varandra och resultatet ser vi som gravitationskrafter. Ett sätt att visualisera detta är (den tvådimensionella) bilden av en gummiduk med en vikt i. Vikten skapar en grop i gummiduken på ett sätt som påminner om hur en massa påverkar rumtiden. Naturligtvis sker detta i den s.k. rumtiden som kopplas samman enl. relativitetsteorin (tidigare fysikaliska teorier skiljde på rummet och tiden). Rumtiden är (minst) fyrdimensionell, vilket gör att vi har svårt att visualisera detta. Vad man tidigt förstod var att den allm. rel. teorin inte enkelt gick att förena med kvantteorier. Om man vill kvantisera den allm. rel. teorin (d.v.s. omforma denna teori så att den står i samklang med kvantteorier) så måste man inför en kraftbärande partikel. Det finns olika spår om hur man kan kvantisera gravitationen, se t.ex. Loopkvantgravitation.--AndersF 7 februari 2005 kl.09.45 (CET)

The curvature of spacetime - image

[redigera wikitext]

New image was added to Commons:

The curvature of spacetime around the source of the gravitational force

Superborsuk

Misstolkningar

[redigera wikitext]

"månens gravitation orsakar de stora tidvattenvågorna på jorden – men också att den smörgås man tappar trillar i golvet." Den här meningen kan kanske feltolkas som att månens gravitation gör så att smörgåsar faller i golvet, men jag vet inte om det är lönt att ändra eller om det ska vara kvar så här.Aragorn 23 januari 2007 kl. 22.17 (CET)[svara]

Sluta gnäll och ändra istället, det gjorde jag och det var inte svårt. /M

«Månens gravitation orsakar tidvatten», men är det inte solen som är största orsaken till tidvatten? -- Aksel 4 juni 2007 kl. 09.13 (CEST)[svara]

Nej. Solens gravitation påverkar visserligen jorden mer, men tidvatteneffekterna beror mer på hur gravitationsfältet varierar, och eftersom månen ligger närmare jorden varierar dess fält mer.
andejons 4 juni 2007 kl. 09.23 (CEST)[svara]
Ett tecken på att månens påverkan dominerar är att tidvattnet inte kommer vid samma tid varje dag, utan att tiden förskjuts i takt med månens faser. /Rolf B 5 juni 2007 kl. 09.30 (CEST)[svara]
En animering finns hos Tidvatten / Mvh Mkh 5 juni 2007 kl. 14.10 (CEST)[svara]

<<Månens gravitation orsakar de stora tidvattenvågorna på jorden>>, Månen orsakar inte själva vågorna, utan endast vattenmassans dragning mot månen. Vågorna är ett resultat av månens gravitation OCH jordens rotation kring egen axel. De tidvattenkraftverk vi har utvinner energi från jordrotationen (och därmed dess inbromsning) och inte månens gravitation då den är en kraft, (beroende av massan, som inte avtar med tid,) och inte energi. Barrakudan 5 okt 2011 kl.13.51 (CEST)

Var tidvatten kan uppstå, och inte

[redigera wikitext]

Mitt ute på världshaven märks naturligtvis inte om vattnet siger eller sjunker. För att den dagliga variationen med tidvatten skall bli märkbar vid kuster krävs ett smalare sund mellan två "fria" havsmassor. Den smalaste delen av Engelska kanalen, mellan Skottland och Nordirland samt mellan Nya Zeelands två huvudöar uppfyller dessa krav. Men i sunden in till t.ex. Östersjön och Medelhavet kan havet inte "rinna undan". Men ponerar vi att t.ex Finska viken blev bredare, svängde mot sydöst och utmynnade i Indiska Oceanen skulle vattenmassorna få "fritt spel" och Öresund och Bälten drabbas av enorma tidvattenförändringar. Månen "pumpar" runt tidvattnet i takt med Jordens rotation kring sin exen axel. Men Medelhavet och Östersjön fungerar som "en full flaska vatten - med botten". Det går inte att suga ut eller pumpa in vatten på samma sätt som om flaskan hade ett hål i botten. "Sug&pump-effekten" fungerar vid Gibraltar och Öresund/Bälten t.o.m. mindre än andra faktorer som påverkar vattenståndet. Som vindstyrka, vindrikning och strömmar

Gravitation och antimateria

[redigera wikitext]

Det finns ju teorier om att gravitation skulle verka repellerande istället för attraherande mellan materia och antimateria Which way does antimatter fall?. Jag är inte riktigt säker på hur man ska formulera detta i artikeln, någon som känner sig manad att arbeta in det materialet? Berinder 11 juni 2008 kl. 22.52 (CEST)[svara]

Einsteins formulering

[redigera wikitext]

Den första meningen om speciella relativitetsteorin är ganska svårbegriplig. Är den verkligen nödvändig? Kan man inte istället börja stycket med att förklara den allmänna relativitetsteorin då den är av större vikt för ämnet.

Brachistochrone-kurva. och den rörliga grafiken

[redigera wikitext]

Det vore en klar fördel för läsaren om detta rörliga diagram kunde förklaras. Att utnyttja jordens gravitation (endast) för att snabbast möjligt accelerera ett föremå är ju fritt fall (med minsta möjliga luftmotstånd). Men i vilket sammanhang används Brachistochrone-kurvor ?

En annan fråga. Det vore bra med en formel specifik för Jorden. Hur mycket avtar jordens gravitation (mätt i m/s2) i förhållande till avståndet från jordens mittpunkt. Men det är gravitationen från och med havsytan och "utåt" jag är speciellt interesserad av. Vilken är den lägsta höjd "rymdfarare" (astro-, kosmo- och tajko- nauter) upplever "tyngdlöshet" ? 83.249.33.18 7 januari 2012 kl. 18.19 (CET)[svara]

Fråga 2:Jordens gravitation avtar (mätt utanför jordytan) med kvadraten på avståndet på från jordens mittpunkt (alltså en fjärdedel på 6.300 km höjd). Jordens gravitation är inte mycket svagare vid en typisk bana för en rymdstation, runt 300 km ovanför jordytan. Tyngdlöshet är en känsla som beror på att kurvkraften i banan runt jorden tar ut tyngdkraften, inte på att tyngdkraften avtar. Tyngdlöshet kan kännas så fort luftmotståndet är så litet att hastigheten kan vara tillräckligt stor, runt 28.000 km/h, på 200-300 km höjd. --BIL 7 januari 2012 kl. 18.55 (CET)[svara]

Artikelns neutralitet är bra och viktig

[redigera wikitext]

Det är välkänt att varken standard modellen eller kvantfysiken erbjuder en förklaring för gravitationen. Albert Einsteins förklaring om den krökta rumtiden inbjuder till skepsis eftersom den använder ett cirkulärt resonemang som kräver att gravitation existerar för att förklara gravitationen. Titta närmare analogin om gummiduken som stödjer en vikt. Vikten skapar en grop i gummiduken som alltså påstås attrahera andra massor ett rulla ner i denna grop. Den påstådda effekten av denna grop, eller nedförsbacke, förutsätter att det redan finns gravitation. Bengt Nyman (diskussion) 1 mars 2014 kl. 00.57 (CET)[svara]

Njae, den förutsätter att det finns massa och att det är massa som ger upphov till gravitation. Analogin med gummiduken bygger givetvis på att det finns gravitation som gör att massan gör en grop i gummiduken, men det är bara en analogi. Analogin gör inte heller anspråk på att förklara hur gravitation uppstår, den bara visualiserar, i två dimensioner, hur gravitation fungerar. /ℇsquilo 23 februari 2014 kl. 12.27 (CET)[svara]
Bra, då är vi överens om att den av massa krökta rumtiden och dess gummiduksanalogi idag inte anses "förklara hur gravitation uppstår". Det gör ju dessutom själva analogin tämligen överflödig. Bengt Nyman (disk) 23 februari 2014 kl. 19.13 (CET)[svara]
Överflödig är den knappast eftersom den förklarar hur gravitation fungerar. För det ändamålet har den definitivt sin plats eftersom den är betydligt mer beskrivnande än Isaak Newtons huvud och ett äpple. /ℇsquilo 24 februari 2014 kl. 07.45 (CET)[svara]
Dom flesta är överens om att den INTE förklarar hur gravitationen fungerar. Varför skulle annars Stephen Hawking dedikera sitt liv till att ta reda på vad som orsakar gravitation. Det är Stephens egna ord. Bengt Nyman (diskussion) 1 mars 2014 kl. 00.57 (CET)[svara]

Mer moderna studier av partiklar och deras interna elektriska laddningar erbjuder en alternativ förklaring till gravitationen. Teorin bygger på att alla laddade partiklar och sub-partiklar attraherar och repellerar alla andra laddade partiklar och sub-partiklar, beroende på dess relativa laddningspolaritet. Detta är fallet även mellan elektriskt neutrala kroppar eftersom dom alla är uppbyggda av elektriskt laddade sub-partiklar. Dessa krafter orsakar en nonoskopisk omorganisation inom påverkade kroppar där partiklar och sub-partiklar utnyttjar tillgänglig atomär rörelsefrihet för att röra sig i riktning mot attraktion och ifrån repulsion. Resultatet blir att avstånden mellan attraherande partiklar och sub-partiklar i två gravitationspåverkade kroppar minskar medan avståndet mellan repellerande partiklar och sub-partiklar ökar. Attraktionsmatematiken baserad på kvadraten på avståndet gör nu att attraherande krafter vinner en svag dominans och skapar en svag attraktion mellan även neutrala kroppar. Teorin bygger på vår ökande kunskap om elektriska laddningars och elektriska aktiviteters betydelse inom atomfysik och grundfenomen i universum. Bengt Nyman (disk) 23 februari 2014 kl. 11.36 (CET)[svara]

En modell för gravitation som bygger på något som låter som vanlig elektrisk polariserbarhet fungerar inte alls, av flera skäl. Framförallt skulle gravitationen i så fall vara starkare mellan mer polariserbara ämnen, och därmed bero på en kropps sammansättning, vilket inte är fallet. Har du några källor till att din alternativa förklaring tas på allvar inom fysikforskningen? Lsj (diskussion) 24 februari 2014 kl. 08.21 (CET)[svara]
Dipole teorin som förklarar gravitation såväl som strong force är ett resultat av teoretiska studier, exakt geometrisk avbildning av partikel förhållanden och dess rörlighet samt datormodellering av detta. Teorin beräknar bl.a. korrekt den exakta bindningsenergin för Deuterium. Bengt Nyman (diskussion) 27 februari 2014 kl. 15.54 (CET)[svara]
Vänligen ange referenser till de vetenskapliga artiklar i välrenommerade tidskrifter där dessa teoretiska studier har publicerats. Lsj (diskussion) 28 februari 2014 kl. 22.55 (CET)[svara]
Det kommer, men det kan dröja lite. Bengt Nyman (diskussion) 1 mars 2014 kl. 00.47 (CET)[svara]

Dipolteorin än en gång

[redigera wikitext]

@Bengt Nyman: Dina bidrag till Wikipedia är uppskattade. Äventyra inte ditt goda namn genom att använda Wikipedia för att för att publicera egen forskning, se Wikipedia:Ingen_originalforskning. Behåll den på www.dipole.se. Plumbum208 (diskussion) 12 juli 2017 kl. 09.33 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

[redigera wikitext]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Gravitation. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 18 juli 2017 kl. 19.58 (CEST)[svara]

Gravitation

[redigera wikitext]
                                      Det behövs kanske inte rör med raketbränsle för att resa i universum

Gravitationen krånglar till det alldeles för mycket för de flesta. Om man i stället vänder på begreppet och påstår att det är ett tryck så måste det bli något annat att fundera på. Eftersom man inte kan formulera något som stämmer måste det vara fel på teorierna. Det blir ungefär som inkvistationen inom Kristna kyrkan på medeltiden. Något som inte kan ifrågasättas.

Den visuella illustrationen med gummiduken är allt för enkel för att förklara fenomenet med gravitationen. Om det i stället är ett tryck som finns i hela universum så påverkas all materia som inkluderar även gaser och ljus. Då uppstår frågan om varifrån trycket kommer. Om big-bang teorin stämmer så Kan det förklara universiums expansion.
Gravitationen bromsas lite i materia. Därför att finns finns det en "gravitations skugga" omkring materia. i denna skugga faller lättare materia mot den  

större på grund av att det är tyngre tryck på utsidan av den lättare. Har experimenterat lite med elektricitet eftersom elektriska joner inte verkar påverkas av gravitation. Testade flera gånger ett koppartrådslindat föremål som vägde 13 gram utan el-koppling, vägde 17 gram efter inkoppling av el. Det förvånade mig. Trodde att föremålet skulle bli lättare med inkoppling av el. Sedan förstod jag att gravitationen under föremålet var mindre än ovanpå föremålet p.g.a. mindre hinder av "gravitationsskugga". Jag tror att vikten kan påverkas av hur mycket volt elen har. Vid experimentet fungerade det inte med minder än 9 volt.

Detta är en enkel beskrivning av fenomenet. Omkring detta påstående finns det mycket mera att tänka på.

K-E Häggström