Göran Johansson (socialdemokrat)
| Göran Johansson | |
 Göran Johansson, 2005.
| |
Kommunstyrelsens ordförande i Göteborg
| |
| Tid i befattningen 1988–1991 | |
| Företrädare | Sören Mannheimer |
|---|---|
| Efterträdare | Johnny Magnusson |
| Tid i befattningen 1994–2009 | |
| Företrädare | Johnny Magnusson |
| Efterträdare | Anneli Hulthén |
| Född | 31 augusti 1945 Gamlestads församling, Göteborg |
| Död | 23 oktober 2014 (69 år) Kortedala församling, Göteborg |
| Politiskt parti | Socialdemokraterna |
| Yrke | Kommunalråd, metallarbetare |
Bengt Göran Lennart Johansson, född 31 augusti 1945 i Gamlestads församling[1] i Göteborg, död 23 oktober 2014[2] i Kortedala församling, var en svensk socialdemokratisk kommunpolitiker och metallarbetare. Han var kommunstyrelsens ordförande i Göteborg åren 1988–1991 och 1994–2009, och kallades ofta Göteborgs starke man.[3][4][5]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Göran Johansson växte upp i en tvåbarnsfamilj i Gärdsås i Bergsjön. Fadern var snickare och modern städare, båda på SKF. Han var gift med Elisabeth Johansson, född 1945 i Vasa församling, Göteborg.[1] De bodde först i Hjällbo och från 1974 i en bostadsrättslägenhet i Kortedala.[6] Dottern Anna Johansson engagerade sig tidigt som socialdemokratisk politiker och har bland annat varit ordförande för Göteborgs socialdemokratiska partidistrikt (2007–2019), riksdagsledamot (2014–2022) och Sveriges infrastrukturminister (2014–2017).
Johansson började på SKF:s fyraåriga verkstadsskola 1959, där han utbildades till reparatör. På SKF var han 1972–1982 ordförande i Metalls verkstadsklubb[7] och från 1975 även arbetstagarrepresentant i bolagsstyrelsen. Det senare uppdraget hade han kvar till 2008.
Han var kommunstyrelsens ordförande i Göteborg åren 1988–1991 och på nytt från 1994 till 2009.[1] Han hade ett stort antal uppdrag och var styrelseledamot i flera kommunala bolag, såsom Liseberg, Göteborg & Co och Business Region Göteborg.[6] Hans engagemang för staden Göteborg är omvittnat och han var drivande för tillkomsten av GöteborgsOperan, Universeum, Götatunneln, utvecklingen av Göteborgs fjärrvärmenät, Norra Älvstranden, nya Gamla Ullevi och Göteborgskalaset.[8]
År 2005 lämnade Johansson sitt uppdrag som ledamot i socialdemokraternas partistyrelse och verkställande utskott (VU). I samband med det kritiserade han partiordföranden Göran Persson för toppstyrning av partiet. Trots påstötningar och övertalningsförsök lät Johansson sig inte rekryteras till rikspolitiken.[6] Många röstade på socialdemokraterna i kommunalvalet men inte till riksdag och landsting. Det har beskrivits som Johansson-effekten och den var som mest påtaglig valåret 2006 då socialdemokraterna fick 36 procent i kommunalvalet, sju procentenheter mer än i riksdagsvalet.
Johansson blev uppmärksammad hösten 2007 då han lanserade förslaget att personer som söker uppehållstillstånd och som kommit till Sverige med hjälp av människosmugglare, borde utvisas.[9] Partiledaren Mona Sahlin avvisade förslaget med kommentaren att "slutsatsen kan aldrig vara att behandla de flyktingar som blivit utsatta för smuggling kollektivt".[10]
I september 2008 meddelade Johansson, att han skulle avgå som ordförande för Göteborgs kommunstyrelse, och i november valdes Anneli Hulthén till hans efterträdare. Hon tillträdde i början av 2009, men Johansson satt kvar i kommunfullmäktige till mandatperiodens slut 2011.
Den 23 oktober 2014 avled Johansson efter en längre tids sjukdom.[2]
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Peter Hjörne skrev i sin nekrolog, i liberala Göteborgs-Posten: "Om Göran Johansson kan man säga med Dag Hammarskjöld: 'En man som blev vad han kunde och var vad han var.'"[11]
Socialdemokratiska Aftonbladets rubrik på nekrologen löd: "Kvicktänkt och slagfärdig styrde han med fast hand och järnvilja."[12]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Sveriges befolkning 1970, (CD-ROM version 1.04) Sveriges Släktforskarförbund 2003
- ^ [a b] ”Göran Johansson död”. Sveriges Radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5999313. Läst 23 oktober 2014.
- ^ Jonna Sima. "Göteborgs starke man tvingad till axeloperation", GT Expressen den 29 augusti 2007. Läst 1 december 2010.
- ^ "Göteborgs starke man rasar mot Gardell Arkiverad 23 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.", Affärsvärlden den 11 september 2006. Läst 1 december 2010.
- ^ Ian Hammar. "Göteborgs starke man hyllar kinesernas Volvo-köp Arkiverad 20 november 2009 hämtat från the Wayback Machine." realtid.se den 28 oktober 2009. Läst den 1 december 2010.
- ^ [a b c] Göran Johansson 1945-2014. Göteborgs-Posten, 2014-10-24.
- ^ Beckholmen, Kuno (1982). Vi på Kulan : SKFs verkstadsklubb 1907-82. Göteborg: Klubben. Libris 359802, s. 232.
- ^ Wångersjö 2015, s. 8-10.
- ^ Wångersjö 2015, s. 93-98.
- ^ ”'Desperation inom socialdemokratin'”. Dagens Nyheter. 28 november 2007. https://www.dn.se/nyheter/politik/desperation-inom-socialdemokratin/.
- ^ Hjörne, Peter (25 oktober 2014). ”En man som blev vad han kunde...”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/ledare/peter-hj%C3%B6rne-en-man-som-blev-vad-han-kunde-1.250399.
- ^ Danielson, Kerstin (24 oktober 2014). ”Kvicktänkt och slagfärdig styrde han med fast hand och järnvilja”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article19745800.ab.
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Beckholmen, Kuno (1982). Vi på Kulan: SKFs verkstadsklubb 1907-82. Göteborg: Klubben. sid. 230-269. Libris 359802
- Wångersjö, Mats (2015). Göran Johansson 1945-2014: en färgstark visionär. Göteborg: Tre böcker. Libris 17773137. ISBN 9789170297564
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikiquote har citat av eller om Göran Johansson.
|