Glasögonbusksparv
Glasögonbusksparv Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Djur Animalia |
Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
Klass | Fåglar Aves |
Ordning | Tättingar Passeriformes |
Familj | Amerikanska sparvar Passerellidae |
Släkte | Chlorospingus |
Art | Glasögonbusksparv C. flavopectus |
Vetenskapligt namn | |
§ Chlorospingus flavopectus | |
Auktor | (Lafresnaye, 1840) |
Synonymer | |
|
Glasögonbusksparv[2] (Chlorospingus flavopectus) är en fågel i familjen amerikanska sparvar inom ordningen tättingar.[3] Den har en mycket vid utbredning från Mexiko söderut genom Centralamerika till norra Argentina. Troligen utgör den ett komplex av flera arter.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Glasögonbusksparv är en liten tätting med anspråkslös men ändå karakteristisk fjäderdräkt. Ovansidan är matt grönaktig, huvudet gråaktigt till brunaktigt och bakom ögat syns en tydlig vit fläck.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Glasögonbusksparv har en mycket stor utbredning från södra Mexiko, söderut genom Centralamerika till norra Argentina. Den delas in i hela 27 underarter med följande utbredning:[3]
- Chlorospingus flavopectus ophthalmicus – sydöstra Mexiko (norra Veracruz och södra San Luis Potosí till västra Chiapas)
- Chlorospingus flavopectus albifrons – Sierra Madre del Sur i sydvästra Mexiko (Guerrero och Oaxaca)
- postocularis-gruppen
- Chlorospingus flavopectus wetmorei – sydöstra Mexiko (Sierra de Tuxtla i Veracruz)
- Chlorospingus flavopectus dwighti – längs södra Mexikos (Chiapas) och östra Guatemalas karibiska kust; populationen i Belize är troligen även denna underart
- Chlorospingus flavopectus persimilis – södra Mexiko (södra Oaxaca)
- Chlorospingus flavopectus postocularis – längs Stillahavskusten i södra Mexico och västra Guatemala
- Chlorospingus flavopectus honduratius – subtropiska El Salvador och Honduras
- Chlorospingus flavopectus regionalis – Nicaragua genom Costa Rica till västra Panama, väster om Volcán Barús topp
- Chlorospingus flavopectus novicius – västra Panama (västra Chiriquí, öster om Volcán Barús topp)
- Chlorospingus flavopectus punctulatus – höglänta områden i västra Panama (Veraguas och Coclé)
- venezuelanus-gruppen
- Chlorospingus flavopectus ponsi – Serranía del Perijá längs Colombias gräns mot Venezuela
- Chlorospingus flavopectus falconensis – nordvästra Venezuela (San Luis-bergen och Sierra de Aroa)
- Chlorospingus flavopectus jaqcueti – östra Andernas västsluttning i nordöstra Colombia och norra Venezuela
- Chlorospingus flavopectus venezuelanus – Anderna i sydvästra Venezuela (Lara, Mérida och Táchira)
- flavopectus-gruppen
- Chlorospingus flavopectus exitelus – Colombia (västra Andernas östsluttning och centrala Anderna i Antioquia)
- Chlorospingus flavopectus nigriceps – subtropiska och nedre tempererade delarna av Anderna i Colombia
- Chlorospingus flavopectus eminens - östra Anderna i nordöstra Colombia (Norte de Santander och Boyacá)
- Chlorospingus flavopectus olsoni - östra Andernas östsluttning i Colombia (Boyacá, Caanare och Cundinamarca)
- Chlorospingus flavopectus trudis – Andernas västsluttning i Santander vid La Pica i Colombia
- Chlorospingus flavopectus macarenae – östra Colombia (Macarenabergen)
- Chlorospingus flavopectus flavopectus – östra Anderna i Colombia (södra Santander och västra Cundinamarca)
- Chlorospingus flavopectus phaeocephalus – Andernas västsluttning i sydvästra Ecuador samt Andernas östsluttning i Ecuador och nordligaste Peru (Cajamarca)
- Chlorospingus flavopectus hiaticolus – centrala Peru
- Chlorospingus flavopectus cinereocephalus – Andernas östsluttning i centrala Peru (Pasco till västra Cuzco)
- Chlorospingus flavopectus peruvianus – Andernas östsluttning i sydligaste Peru (östra Cuzco till Puno)
- Chlorospingus flavopectus bolivianus – västra delen av centrala Bolivia (Cochabamba och La Paz)
- Chlorospingus flavopectus fulvigularis – centrala Bolivia (södra Cordillera de Cochabamba)
- Chlorospingus flavopectus argentinus – centrala Bolivia (övre Río Mizque) till norra Argentina (Tucumán)
Underarten persimilis inkluderas ofta i albifrons,[4] medan novicius anses av vissa utgöra en hybridpopulation mellan regionalis och punctulatus.[5]
En eller flera arter?
[redigera | redigera wikitext]Studier pekar på att glasögonbusksparv kan utgöra ett komplex av olika arter.[6][7][8] Av dessa tros minst fyra vara endemiska för Mexiko. Detta har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Familjetillhörighet
[redigera | redigera wikitext]Tidigare fördes de amerikanska sparvarna till familjen fältsparvar (Emberizidae) som omfattar liknande arter i Eurasien och Afrika. Flera genetiska studier visar dock att de utgör en distinkt grupp[9][10][11][12] som sannolikt står närmare skogssångare (Parulidae), trupialer (Icteridae) och flera artfattiga familjer endemiska för Karibien.[12] Samma studier visar också att busksparvarna i Chlorospingus, tidigare placerade i familjen tangaror (Thraupidae), är en del av familjen.
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Glasögonbusksparv är en aktiv och social fågel som hittas i fuktiga städsegröna bergsskogar. Den ses vanligen i små, kvittrande flockar med upp till 40 individer som rör sig på alla nivåer, ofta i närheten av fruktbärande träd och buskar. Arten utgör också vanligen kärnan av kringvandrande artblandade flockar.
Status
[redigera | redigera wikitext]Glasögonbusksparv är en vida spridd art, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att anses vara hotad. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen fem till 50 miljoner vuxna individer.[13]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Arterna i Chlorospingus kallades tidigare busktangaror, men har döpts om till busksparvar för att förtydliga korrekta familjetillhörigheten. De arter i Pipilo och Melozone som tidigare kallades just busksparvar har istället bytt namn till snårsparvar för att undvika förväxling och för att de står nära snårsparvarna i Atlapetes.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Birdlife International 2016 Chlorospingus flavopectus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2016) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2016-11-10
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ García-Moreno, Jaime; Navarro-Sigüenza, Adolfo G.; Peterson, A. Townsend; Sánchez-González, Luis A. (2004). ”Genetic variation coincides with geographic structure in the common bush-tanager (Chlorospingus ophthalmicus) complex from Mexico”. Molecular Phylogenetics and Evolution 33 (1): sid. 186–196. doi: . PMID 15324847. http://www.specifysoftware.org/Informatics/bios/biostownpeterson/GNPS_MPE_2004.pdf.
- ^ Peterson, A. Townsend; Escalante P., Patricia; Navarro-Sigüenza, Adolfo G. (1992). ”Genetic variation and differentiation in Mexican populations of Common Bush-tanagers and Chestnut-capped Brush Finches”. The Condor 94 (1): sid. 244–253. doi:. http://sora.unm.edu/sites/default/files/journals/condor/v094n01/p0244-p0253.pdf.
- ^ Sánchez-González, Luis A.; Navarro-Sigüenza, Adolfo G.; Peterson, A. Townsend; García-Moreno, Jaime (2007). ”Taxonomy of Chlorospingus ophthalmicus in Mexico and northern Central America”. Bulletin of the British Ornithologists' Club 127 (1): sid. 34–49. http://www.specifysoftware.org/Informatics/bios/biostownpeterson/Setal_BBOC_2007.pdf.
- ^ Yuri, T. & Mindell, D.P. (2002). Molecular phylogenetic analysis of Fringillidae, “New World nine-primaried oscines” (Aves: Passeriformes). Molecular Phylogenetics and Evolution 23(2): 229–243.
- ^ Klicka, J., R.M. Zenk, and K. Winker (2003), Longspurs and snow buntings: Phylogeny and biogeography of a high-latitude clade (Calcarius), Mol. Phylogenet. Evol. 26, 165-175.
- ^ Alström, P., Olsson, U., Lei, F., Wang, H.T., Gao, W. & Sundberg, P. (2008). Phylogeny and classification of the Old World Emberizini (Aves, Passeriformes) Arkiverad 9 januari 2022 hämtat från the Wayback Machine.. Molecular Phylogenetics and Evolution 47(3): 960–973.
- ^ [a b] Barker, F.K., Burns, K.J., Klicka, J., Lanyon, S.M. & Lovette, I.J. (2013). Going to extremes: contrasting rates of diversification in a recent radiation of new world passerine birds. Systematic Biology 62(2): 298–320.
- ^ Partners in Flight. 2019. Avian Conservation Assessment Database, version 2019.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör glasögonbusksparv.
- Wikispecies har information om Chlorospingus flavopectus.
- Läten på xeno-canto.org
|