Hoppa till innehållet

Volleyboll vid olympiska sommarspelen

Från Wikipedia
Volleyboll vid olympiska sommarspelen
Volleyboll
Internationellt förbundFIVB
Grenar

Herrar Damer Mixat Totalt
2 2 4

Volleyboll har funnits med som gren i varje olympiskt sommarspel sedan 1964, där volleybollen spelades som demonstrationssport. Damvolleybollen gjorde entré samma år som herrvolleyn.

Efter andra världskriget grundades det internationella volleybollförbundet FIVB. 1957 spelades en specialturnering i samband med IOC:s femtiotredje sammankomst i Sofia, Bulgarien, för att visa upp sporten och få till stånd ett officiellt erkännande av volleyboll som olympisk sport. Turneringen blev en framgång, och volleybollen introducerades officiellt vid olympiska sommarspelen 1964. IOC planerade först att ta bort volleybollen från sommar-OS 1968 i Mexico City, men det blev stora protester.[1]

OS-turneringen i volleyboll var från början en enkel tävling vars format påminde mycket om det som fortfarande används vid världsmästerskapet: alla lagen möts och rankas efter antal vinster, genomsnittliga set och genomsnittliga poäng. En nackdel med detta system är att spänningen kan minska då ett lag kan ha vunnit innan de sista omgångarna, vilket gör publiken mindre entusiastisk.

För att lösa denna situation lades ett steg till i turneringen: en "slutomgång" introducerades, som bestod av kvartsfinaler, semifinaler och final. Sedan detta system infördes till volleybolltävlingarna vid olympiska sommarspelen 1972 i München, har detta varit standardsystem för den olympiska volleybollen, och refereras ofta till som det olympiska formatet.

Sedan starten 1964 har antalet lag som varit med och tävlat växt. 1996 hade både herrar och damer 12 deltagande nationer. Alla fem kontinentala volleybollförbund har alltid minst ett nationellt lag medverkande vid olympiska spelen.

De första två olympiska turneringarna vanns av Sovjetunionen. Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo tog hemmanationen Japan brons. 1968 tog de silver och 1972 guld. I turneringen 1976 hade Polen fått fram en ny stark generation spelare och kombinerade det med det nya taktiska greppet att även attackera med "backspikes", smashar från spelare på bakplan, och inte bara attackera med spelarna framme vid nät. Sammantaget medverkade det till att Polen kunde besegra Sovjetunionen i en jämn match om fem set.

Vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva tillhörde många av de starkaste volleybollagen på herrsidan östblocket, vilket gjorde att den amerikanskledda bojkotten inte fick lika stor effekt som på damernas turnering. Sovjetunionen vann sitt tredje guld genom 3-1 mot Bulgarien i finalen.

Den Sovjetledda bojkotten som drabbade volleybollturneringen 1984 i Los Angeles gjorde att USA kunde besegra Brasilien i finalen. Bronset vanns av Italien. Det Italienska bronset var landets första medalj i OS-volleybollen, något som förebådade att Italien kom att resa sig som en stornation i volleyboll.

I och med bojkotterna hade de två ledande världsnationerna i volleyboll, USA och Sovjet, inte mötts i olympiska sammanhang på tolv år, men vid olympiska sommarspelen 1988 kunde powerspelare som Karch Kiraly och Steve Timmons ge USA sin andra guldmedalj.

Fyra år senare i Barcelona vann Brasilien sitt första guld över segertippade Förenade laget, Nederländerna och Italien. Nederländerna med spelare som Ron Zwerver och Olof van der Meulen, överraskade genom att vinna över Italien i en match om fem set. Trots framgångar i andra turneringar blev det ingen framgång i OS. Serbien och Montenegro tog ett brons 1996 tack vare sina nyckelspelare Vladimir och Nikola Grbić och i finalen fyra år senare i Sydney besegrades Ryssland i finalen.

Vid volleybollturneringen vid olympiska sommarspelen 2004 i Aten besegrade Brasilien Italien i finalen, och tog därmed sitt andra guld och bekräftade sin ställning som volleybollsupermakt även på 2000-talet. I finalen fyra år senare i Peking besegrade USA Brasilien i finalen och tog sitt tredje guld. Ryssland tog brons för andra gången.

Guldmedaljerna har med andra ord fördelats mellan flera länder i herrarnas turnering. USA och Sovjetunionen har tre vardera, Brasilien har två, och ytterligare fyra länder har vunnit varsin gång. Italien jagar forna Sovjetunionen i flest medaljer, men behöver fortfarande ytterligare ett guld.

Vid olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo deltog damerna första gången, vilket var samma gång som herrarna deltog för första gången. Hemmanationen Japan vann. Följande två turneringar vanns av Sovjetunionen, 1968 och 1972. 1976 vann Japan sista gången innan tappande av status som volleysupermakt.

Starka länder som Sydkorea och Japan kunde inte delta vid olympiska sommarspelen 1980 i Moskva till följd av den USA-ledda bojkotten av spelen. Sovjetunionen kunde leka hem en tredje seger.

Östblocket bojkottade sommar-OS 1984 i Los Angeles uteblev flera av världens starkaste volleybollag såsom Sovjetunionen, Östtyskland och Kuba. Trots detta förlorade hemmafavoriten USA till en av få kommunistländer som inte bojkottat tävlingen - Kina. Fyra år senare, då både Öst och Väst deltog, besegrade Peru i finalen av Sovjetunionen med 0-2 i finalen. Enligt FIVB är detta den mest dramatiska finalen hittills. Hur som helst präglades turneringen i Seoul 1988 mycket av Kubas bojkott.

Vid olympiska sommarspelen 1992 i Barcelona gick Förenade laget, bestående av många gamla östländer, till finalen utan att kunna besegra det unga och snabba kubanska laget. Med superstjärnor som Mireya Luis och Regla Torres kunde Kuba även ta guld i turneringarna 1996 och 2000.

Vid olympiska sommarspelen 2004 gick guldet till Kina, silvret till Ryssland och bronset till Brasilien. Fyra år senare i Peking tog Brasilien sitt första guld, USA silver och Kina brons.

De fem länder som kunnat titulera sig olympiska mästare i damvolleyboll är Brasilien, Sovjetunionen, Kuba, Kina och Japan.

De olympiska volleybollreglerna har inte ändrats mycket under åren.

Kvalificering

[redigera | redigera wikitext]

Tolv länder deltar i vardera köns turnering (alltså totalt 24 lag).

  • Värdnationen är alltid kvalificerad att delta.
  • Tre lag kvalificerar sig genom Volleyball World Cup.
  • Fem lag kvalificerar sig genom att vinna de kontinentala kvalturneringarna.
  • De tre återstående platserna erhålls genom världskvaltävlingar.

Tävlingen består av två delar.

  • Till den första delen, kvalificeringsrundan, är alla lag rankade av FIVB och därefter indelade i två pooler med sex lag i varje, med hjälp av serpentinsystem. Värdlandet är alltid rankat som nummer 1. I kvalificeringsrundan spelar alla lag en match mot de fem andra i samma pool. De fyra främsta i varje pool går vidare, och de två sista åker ur tävlingen.
  • I den andra rundan, som ofta kallas finalrundan, spelar lagen kvartsfinaler, semifinaler, bronsmatch och final. Till finalomgången är matcherna organiserade enligt resultaten från kvalificeringsrundan. Om de fyra första lagen i varje pool är A1, A2, A3, A4, B1, B2, B3 och B4, så kommer kvartsfinalerna att bli A1xB4, A2xB3, A3xB2, A4xB1. Vinnarna i kvartsfinalerna blir (A1/B4) x (A3/B2); (A2/B3) x (A4xB1). I finalen spelar semifinalvinnarna om guldet, och förlorarna om bronset.
  • Turneringen har stränga regler beträffande antal spelare. Tolv spelare är tillåtna, och inga byten eller ersättningar är tillåtna (ens vid skada).

Beachvolley introducerades till det olympiska programmet som demonstrationssport 1992 i samband med olympiska sommarspelen i Barcelona. Fyra år senare, vid sommar-OS i Atlanta, fick sporten officiell status. För vidare läsning, se beachvolleyboll vid olympiska sommarspelen.

År Stad Final Bronsmatch
Mästerskap Poäng Silver Brons Poäng 4:e plats
1964
Detaljer…
Japan
Tokyo
 Sovjetunionen [note 1]  Tjeckoslovakien  Japan [note 1]  Rumänien
1968
Detaljer...
Mexiko
Mexico City
 Sovjetunionen [note 1]  Japan  Tjeckoslovakien [note 1]  Östtyskland
1972
Detaljer
Västtyskland
München
 Japan 3–1  Östtyskland  Sovjetunionen 3–0  Bulgarien
1976
Detaljer…
Kanada
Montréal
 Polen 3–2  Sovjetunionen  Kuba 3–0  Japan
1980
Detaljer…
Sovjetunionen
Moskva
 Sovjetunionen 3–1  Bulgarien  Rumänien 3–1  Polen
1984
Detaljer…
USA
Los Angeles
 USA 3–0  Brasilien  Italien 3–0  Kanada
1988
Detaljer…
Sydkorea
Seoul
 USA 3–1  Sovjetunionen  Argentina 3–2  Brasilien
1992
Detaljer…
Spanien
Barcelona
 Brasilien 3–0  Nederländerna  USA 3–1  Kuba
1996
Detaljer…
USA
Atlanta
 Nederländerna 3–2  Italien  Serbien och Montenegro 3–1  Ryssland
2000
Detaljer…
Australien
Sydney
 Serbien och Montenegro 3–0  Ryssland  Italien 3–0  Argentina
2004
Detaljer…
Grekland
Aten
 Brasilien 3–1  Italien  Ryssland 3–0  USA
2008
Detaljer…
Kina
Peking
 USA 3–1  Brasilien  Ryssland 3–0  Italien
2012
Detaljer…
Storbritannien
London
 Ryssland 3–2  Brasilien  Italien 3–1  Bulgarien
2016
Detaljer…
Brasilien
Rio de Janeiro
 Brasilien 3–0  Italien  USA 3–2  Ryssland
2020
Detaljer…
Storbritannien
London
 Frankrike 3–2  ROC  Argentina 3–2  Brasilien
2024
Detaljer…
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.
År Stad Final Bronsmatch
Guld Poäng Silver Brons Poäng 4:e plats
1964
Detaljer…
Japan
Tokyo
 Japan [note 1]  Sovjetunionen  Polen [note 1]  Rumänien
1968
Detaljer…
Mexiko
Mexico City
 Sovjetunionen [note 1]  Japan  Polen [note 1]  Peru
1972
Detaljer…
Västtyskland
München
 Sovjetunionen 3–2  Japan  Nordkorea 3–0  Sydkorea
1976
Detaljer…
Kanada
Montréal
 Japan 3–0  Sovjetunionen  Sydkorea 3–1  Ungern
1980
Detaljer…
Sovjetunionen
Moskva
 Sovjetunionen 3–1  Östtyskland  Bulgarien 3–2  Ungern
1984
Detaljer…
USA
Los Angeles
 Kina 3–0  USA  Japan 3–1  Peru
1988
Detaljer…
Sydkorea
Seoul
 Sovjetunionen 3–2  Peru  Kina 3–0  Japan
1992
Detaljer…
Spanien
Barcelona
 Kuba 3–1 (EUN)  USA 3–0  Brasilien
1996
Detaljer…
USA
Atlanta
 Kuba 3–1  Kina  Brasilien 3–2  Ryssland
2000
Detaljer…
Australien
Sydney
 Kuba 3–2  Ryssland  Brasilien 3–0  USA
2004
Detaljer…
Grekland
Aten
 Kina 3–2  Ryssland  Kuba 3–1  Brasilien
2008
Detaljer…
Kina
Peking
 Brasilien 3–1  USA  Kina 3–1  Kuba
2012
Detaljer…
Storbritannien
London
 Brasilien 3–1  USA  Japan 3–0  Sydkorea
2016
Detaljer…
Brasilien
Rio de Janeiro
 Kina 3–1  Serbien  USA 3–1  Nederländerna
2020
Detaljer…
Japan
Tokyo
 USA 3–0  Brasilien  Serbien 3–0  Sydkorea
2024
Detaljer…
Frankrike
Paris
Noter
  1. ^ [a b c d] Inga finaler spelades. Alla lagen mötte alla i en omgång. Den med bäst poäng och flest vunna matcher fick guldet, tvåan silver och trean brons.

Mest värdefulla spelare

[redigera | redigera wikitext]



Medaljtabell

[redigera | redigera wikitext]
Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Sovjetunionen 7 4 1 12
2  Brasilien 5 4 2 11
3  USA 4 3 4 8
4  Japan 3 3 3 9
5  Kuba 3 0 2 5
6  Kina 2 1 2 5
7  Ryssland 1 3 2 6
8  Nederländerna 1 1 0 2
9  Polen 1 0 2 3
10  Serbien och Montenegro 1 0 1 2
11  Frankrike 1 0 0 1
12  Italien 0 3 3 6
13  Östtyskland 0 2 0 2
14  Bulgarien 0 1 1 2
 Serbien 0 1 1 2
 Tjeckoslovakien 0 1 1 2
17  Peru 0 1 0 1
 OSS 0 1 0 1
 ROC 0 1 0 1
20  Argentina 0 0 2 2
21  Nordkorea 0 0 1 1
 Sydkorea 0 0 1 1
 Rumänien 0 0 1 1
Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Brasilien 3 3 0 5
2  Sovjetunionen 3 2 1 6
3  USA 3 0 2 6
4  Ryssland 1 1 2 4
5  Japan 1 1 1 3
6  Nederländerna 1 1 0 2
7  Serbien och Montenegro 1 0 1 2
8  Frankrike 1 0 0 1
 Polen 1 0 0 1
10  Italien 0 3 3 6
11  Tjeckoslovakien 0 1 1 2
12  Bulgarien 0 1 0 1
 Östtyskland 0 1 0 1
 ROC 0 1 0 1
15  Argentina 0 0 2 2
16  Kuba 0 0 1 1
 Rumänien 0 0 1 1
Pl. Nation Guld Silver Brons Totalt
1  Sovjetunionen 4 2 0 6
2  Kina 3 1 2 6
3  Kuba 3 0 1 4
4  Japan 2 2 2 6
5  Brasilien 2 1 2 5
6  USA 1 3 2 6
7  Ryssland 0 2 0 2
8  Serbien 0 1 1 2
9  Östtyskland 0 1 0 1
 Peru 0 1 0 1
 OSS 0 1 0 1
12  Polen 0 0 2 2
13  Bulgarien 0 0 1 1
 Nordkorea 0 0 1 1
 Sydkorea 0 0 1 1

Deltagande nationer

[redigera | redigera wikitext]

Följande tabell visar länder som deltagit i den olympiska volleybollen. Slutplaceringen för respektive land och spel kan ses i tabellen. Om landet inte deltog så är rutan blank. Om slutplaceringen föregås av ett lika med-tecken så delades platsen med minst ett annat lag. Ljusgrön färg indikerar att landet inte fanns under det/de spel som är gröna. Längst till höger kan man se hur många gånger varje land varit med totalt.

Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
 Algeriet 12 1
 Argentina 6 3 8 4 =5 =5 6
 Australien 8 =11 =9 3
 Belgien 8 1
 Brasilien 7 9 8 7 5 2 4 1 5 6 1 2 2 13
 Bulgarien 5 6 4 2 6 7 =5 4 8
 Kanada 9 4 10 3
 Kina 7 =5 2
 Kuba 10 3 7 4 6 7 6
 Tjeckoslovakien 2 3 6 5 8 5
 Egypten WD 10 =11 =11 4
 Frankrike 8 11 =9 3
 Tyskland =9 =5 2
 Östtyskland 4 2 2
 Västtyskland 11 1
 Storbritannien =11 1
 Grekland =5 1
 Ungern 6 1
 Italien 8 9 3 9 5 2 3 2 4 3 10
 Japan 3 2 1 4 8 10 6 =11 8
 Sydkorea 10 7 6 5 11 9 =9 =9 8
 Libyen 10 1
 Mexiko 10 1
 Nederländerna 8 5 2 1 5 =9 6
 Polen 5 9 1 4 =11 =5 =5 =5 8
 Rumänien 4 5 3 3
 Ryssland 4 2 3 3 1 5
 Serbien =5 =9 2
 Serbien och Montenegro =5 1
 Sovjetunionen 1 1 3 2 1 2 6
 Spanien 8 =9 2
 Sverige 7 1
 Tunisien 12 9 12 =11 =11 =11 6
 OSS 7 1
 USA 9 7 1 1 3 =9 =11 4 1 =5 10
 Venezuela =9 1
 Jugoslavien 6 1
 Serbien och Montenegro 3 1 2
Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
Antal lag 10 10 12 10 10 10 12 12 12 12 12 12 12 12 136


Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt
 Algeriet =11 =11 2
 Australien =9 1
 Brasilien 7 7 6 4 3 3 4 1 1 9
 Bulgarien 3 1
 Kanada 8 8 =9 3
 Kina 1 3 7 2 5 1 3 =5 8
 Kroatien 7 1
 Kuba 6 5 5 1 1 1 3 4 8
 Tjeckoslovakien 6 7 2
 Dominikanska republiken =11 =5 2
 Tyskland 8 6 =9 3
 Östtyskland 6 2 5 3
 Västtyskland 8 6 2
 Storbritannien =9 1
 Grekland =9 1
 Ungern 5 4 4 3
 Italien =9 =5 =5 =5 4
 Japan 1 2 2 1 3 4 5 =9 =5 =5 3 11
 Kazakstan =9 1
 Kenya =11 =11 2
 Nordkorea 3 1
 Sydkorea 6 5 4 3 5 8 6 8 =5 4 10
 Mexiko 7 1
 Nederländerna 6 5 2
 Peru 4 7 6 4 2 =11 =11 7
 Polen 3 3 =9 3
 Rumänien 4 8 2
 Ryssland 4 2 2 =5 =5 5
 Serbien =5 =11 2
 Spanien 8 1
 Sovjetunionen 2 1 1 2 1 1 6
 Turkiet =9 1
 Ukraina =11 1
 OSS 2 1
 USA 5 8 2 7 3 7 4 =5 2 2 10
 Venezuela =11 1
Total teams 6 8 8 8 8 8 8 8 12 12 12 12 12 12
Nation 1964 1968 1972 1976 1980 1984 1988 1992 1996 2000 2004 2008 2012 2016 Totalt

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]