Kochab
Kochab (β) | |
Observationsdata Epok: J2000 | |
---|---|
Stjärnbild | Lilla björnen |
Rektascension | 14t 50m 42,32580s[1] |
Deklination | +74° 09′ 19,8142″[1] |
Skenbar magnitud () | +2,08[2] |
Stjärntyp | |
Spektraltyp | K4 III[3] |
U–B | +1,78[2] |
B–V | +1,47[2] |
Astrometri | |
Radialhastighet () | +16,96[4] km/s |
Egenrörelse (µ) | RA: -32,61[1] mas/år Dek.: +11,42[1] mas/år |
Parallax () | 24,91 ± 0,12[1] |
Avstånd | 130,9 ± 0,6 lå (40,1 ± 0,2 pc) |
Absolut magnitud () | -0,83 ± 0,010[5] |
Detaljer | |
Massa | 2,2 ± 0,3[6] M☉ |
Radie | 42,06 ± 0,91[7] R☉ |
Luminositet | 390 ± 25[7] L☉ |
Temperatur | 4 030[7] K |
Metallicitet | -0,29[7] dex |
Vinkelhastighet | 8[8] km/s |
Ålder | 1,20[8] miljarder år |
Andra beteckningar | |
Kochab, Kocab, Kochah, 7 Ursae Minoris, Al Kaukab al Shamaliyy, BD+74 595, FK5 550, GCTP 3373.00, HD 131873, HIP 72607, HR 5563, SAO 8102. [9] |
Kochab[10] eller Beta Ursae Minoris (β Ursae Minoris, förkortat Beta UMi, β UMi) som är stjärnans Bayer-beteckning, är en dubbelstjärna i den mellersta delen av stjärnbilden Lilla björnen. Den har en skenbar magnitud på +2,08[2], är synlig för blotta ögat och är den efter Polstjärnan näst ljusstarka stjärnan i stjärnbilden. Baserat på parallaxmätningar i Hipparcos-uppdraget på 24,9[1] mas beräknas den befinna sig på ca 131 ljusårs (40 parsek) avstånd från solen. Kochab var Polstjärnan mellan 1900 och 1100 f.Kr. sett från Jorden, men eftersom Jordens axellutning ändrar sig är Polstjärnan numera polstjärna.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Namnet Kochab uppstod under renässansen och dess betydelse är osäker. Några teorier är att det kan komma från det arabiska الكوكب al-kawkab eller hebreiska kōkhābh, av vilka båda betyder "stjärna", eller från Alrucaba eller Rucaba, två namn som ursprungligen användes på Theta Ursae Minoris.[11] År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[12] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde i juli 2016 namnet Kochab för Beta Ursae Majoris, vilket nu ingår i listan över IAU-godkända stjärnnamn.[13]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Beta Ursae Minoris är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K4 III.[3] Den har en massa som är ca 2,2[6] gånger solens massa, en radie som är ca 42[7] gånger större än solens och utsänder ca 390[7] gånger mera energi än solen från dess fotosfär vid en effektiv temperatur på ca 4 000 K.[7]
En planet, omkring 6,1 gånger så massiv som Jupiter, har tillkännagivits kretsa runt Kochab med en omloppsperiod på 522 dygn.[14]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Pi2 Ursae Minoris, 17 april 2019.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357
- ^ [a b c d] Johnson, H. L.; et al. (1966), "UBVRIJKL photometry of the bright stars", Communications of the Lunar and Planetary Laboratory, 4 (99), Bibcode:1966CoLPL...4...99J
- ^ [a b] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11: 29, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333
- ^ Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, arXiv:astro-ph/0409579, Bibcode:2005A&A...430..165F, doi:10.1051/0004-6361:20041272
- ^ Park, Sunkyung; et al. (2013), "Wilson-Bappu Effect: Extended to Surface Gravity", The Astronomical Journal, 146 (4): 73, arXiv:1307.0592, Bibcode:2013AJ....146...73P, doi:10.1088/0004-6256/146/4/73.
- ^ [a b] Tarrant, N. J.; et al. (June 2008), "Oscillations in ß Ursae Minoris. Observations with SMEI", Astronomy and Astrophysics, 483 (3): L43–L46, arXiv:0804.3253, Bibcode:2008A&A...483L..43T, doi:10.1051/0004-6361:200809738
- ^ [a b c d e f g] Piau, L.; et al. (February 2011), "Surface convection and red-giant radius measurements", Astronomy and Astrophysics, 526: A100, arXiv:1010.3649, Bibcode:2011A&A...526A.100P, doi:10.1051/0004-6361/201014442
- ^ [a b] Bernacca, P. L.; Perinotto, M. (1970), "A catalogue of stellar rotational velocities", Contributi Osservatorio Astronomico di Padova in Asiago, 239 (1), Bibcode:1970CoAsi.239....1B
- ^ "KOCHAB -- Variable Star", SIMBAD, Centre de Données astronomiques de Strasbourg, hämtad 2012-01-11
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Kunitzsch, Paul; Smart, Tim (2006). A Dictionary of Modern star Names: A Short Guide to 254 Star Names and Their Derivations (2nd rev. ed.). Cambridge, Massachusetts: Sky Pub. p. 58. ISBN 978-1-931559-44-7.
- ^ "IAU Working Group on Star Names (WGSN)". Hämtad 22 maj 2016.
- ^ "Bulletin of the IAU Working Group on Star Names, No. 1" (PDF). Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Lee, B.-C.; Han, I.; Park, M.-G.; Mkrtichian, D.E.; Hatzes, A.P.; Kim, K.-M. (2014). "Planetary Companions in K giants β Cancri, μ Leonis, and β Ursae Minoris". Astronomy & Astrophysics. 566: 7. arXiv:1405.2127. Bibcode:2014A&A...566A..67L. doi:10.1051/0004-6361/201322608. A67.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|