Obbola
| Obbola | |
| Tätort | |
 Flygbild över centrala Obbola.
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Västerbotten |
| Län | Västerbottens län |
| Kommun | Umeå kommun |
| Distrikt | Holmsunds distrikt |
| Koordinater | 63°41′53″N 20°18′44″Ö / 63.69806°N 20.31222°Ö |
| Area | 233 hektar (2020)[2] |
| Folkmängd | 2 186 (2020)[1][2] |
| Befolkningstäthet | 9,4 inv./hektar |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Riktnummer | 090 |
| Tätortskod | T8280[3] |
| Beb.områdeskod | 2480TB111 (1960–)[4] |
| Geonames | 603919 |
  Ortens läge i Västerbottens län
| |
| Wikimedia Commons: Obbola | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Obbola (äldre uttal: å:bo:la[5]) är en tätort i Umeå kommun och en av kommunens äldsta byar. Orten är belägen på Obbolaön i Umeälvens utlopp, där älven delar sig i Västerfjärden och Österfjärden.
Orten är känd för den sulfatmassafabrik som idag heter SCA Obbola.[6] Obbola är förbundet med Holmsund på andra sidan Österfjärden via Obbolabron som invigdes 1989. Dessförinnan fanns en färjeförbindelse mellan dessa två skärgårdssamhällen.
Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Namnet skrevs på 1500-talet Wböle, Wbola, Vpbola eller Åbola och på 1800-talet Åbordsön. "Obbol" eller "åböl" är ett dialektalt ord som betecknar det som driver iland på en strand eller en uppkastad isvall. Ordet är känt från ömse sidor om Kvarken.[7][8]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Äldre historia
[redigera | redigera wikitext]Obbola[9] är en av de äldsta byarna i Umeåtrakten. Gravrösen på södra delen av Obbolaön, vid Rismyrberget, visar att människor varit i området på 500- och 600-talen efter Kristus. Fasta bosättningar har funnits åtminstone sedan 1300-talet. Under senare delen av 1500-talet betecknas Obbola som en by tillhörande Umeå socken.[10]
Industrihistoria
[redigera | redigera wikitext]
Obbolas industrihistoria inleddes 1874, då byamännen sålde ett landområde vid Bredviken till några sågverksintressenter från Jämtland. Fastigheten köptes i slutet av 1870-talet av Nordmalings Ångsågs AB. Det blev aldrig något sågverk där, men en pålkaj byggdes i viken där Umeå Segelsällskap nu har sin hamn. Den första industrietableringen i Obbola kom i stället 1889, med bildandet av Obbola Ångsågs AB. Sedan sågverket brunnit ned 1909 uppfördes den pappersmassaindustri som sedermera utvecklades till det som idag heter SCA Obbola.[11]
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Obbola har legat i Umeå socken och efter kommunreformen 1862 låg den i Umeå landskommun. 1918 överfördes orten till den då nybildade Holmsunds landskommun, där ett municipalsamhälle för Obbola inrättades 22 september 1939. 1947 uppgick municipalsamhället i Holmsunds köping som 1971 ombildades till Holmsunds kommun som 1974 uppgick i Umeå kommun.[12]
Kyrkligt har orten sedan 1863 tillhört Holmsunds församling.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]| Befolkningsutvecklingen i Obbola 1900–2020[13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1900 | 1 218 | † | ||
| 1960 | 1 134 | |||
| 1965 | 1 202 | |||
| 1970 | 1 396 | |||
| 1975 | 1 667 | |||
| 1980 | 2 062 | |||
| 1990 | 2 234 | 253 | ||
| 1995 | 2 208 | 255 | ||
| 2000 | 2 196 | 255 | ||
| 2005 | 2 175 | 255 | ||
| 2010 | 2 197 | 256 | ||
| 2015 | 2 173 | 229 | ||
| 2020 | 2 186 | 233 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. | ||||
Samhället
[redigera | redigera wikitext]Obbola har en F-9-skola som invigdes 2006. I skolbyggnaden finns också ortens bibliotek.
Friluftsbad finns bland annat i Bredviken på östra sidan och längst i söder på Vitskärsudden.
Hallbackens förskola byggdes 2011 och är ortens största förskola.
Fabriken
[redigera | redigera wikitext]SCA Obbola tillverkar förpackningspapper för konsument- och transportförpackningar, till övervägande del baserad på färsk vedfiber. SCA Obbola bildar tillsammans med SCA Munksund enheten SCA Containerboard, som är en oberoende leverantör av färskfiberbaserade produkter som erbjuder innovativa och hållbara lösningar.
Idrott
[redigera | redigera wikitext]På östra sidan av ön finns en bevakad gäst- och småbåtshamn i Bredvik, som är hemmahamn för Umeå Segelsällskap. Idrottsföreningen Obbola IK har sektioner för cykel, fotboll, gymnastik, innebandy och skidor. Herrfotbollslaget har som bäst legat i division två.
Kända personer från Obbola
[redigera | redigera wikitext]- Gösta Andersson, Vasaloppsvinnare
- Jens Jonsson, regissör
- Annica Burman, svensk sångerska
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, SCB, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 17 mars 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ http://hembygdsforening.obbola.se/wp-content/uploads/2014/06/Obbolas-historia-slutversion-201501-1.pdf
- ^ ”SCA Obbola”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170512044937/http://www.sca.com/obbola. Läst 17 juni 2015.
- ^ Nilsson, Carl Erik (1998). ”Obbola, och andra namn: om namnens betydelser”. Obbola Krönika (Obbola Hembygdsförening) (1998:1): sid. 17–19.
- ^ Nilsson, Carl Erik (1999). ”Namnet Obbola: ännu en gång!”. Obbola Krönika (Obbola Hembygdsförening) (1999:2): sid. 34.
- ^ ”Obbola Hembygdsförening”. hembygdsforening.obbola.se. Arkiverad från originalet den 18 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150618112619/http://hembygdsforening.obbola.se/. Läst 17 juni 2015.
- ^ Kriström, Oskar (1957). Holmsunds köping: en kortfattad skildring av hembygden. Holmsund: utg. Libris 464976
- ^ Ahnlund Mats, red (1980). Äldre industrier och industriminnen vid Umeälvens nedre del: [Older industries and industrial monuments in the lower part of the Ume river valley]. Norrländska städer och kulturmiljöer, 0348-2618 ; 6. Umeå: Inst. för konstvetenskap, Umeå univ. Libris 254350
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
