Marmarasjön
 Satellitfoto över nordvästra Turkiet, med Marmarasjön i mitten. | |
| Typ av ocean | Medelhav |
|---|---|
| Yta | 11 350 km² |
| Längd | 210 km |
| Bredd | 75 km |
| Medeldjup | 494 m |
| Maxdjup | 1 370 m |
| Volym | 3 378 km³ |
| Flöden | |
| Tillflöden | Simav, Biga, Nilüfer |
| Avrinningsområde | 11 500 km² |
| Tillflödesländer | Turkiet |
| Utflöden | Bosporen, Dardanellerna |
| Övrigt | |
| Öar | Marmaraön, Türkeli, Paşalimani, Kizil Adalar |
| Kuststäder | Istanbul, Bursa, İzmit, Tekirdağ, Balıkesir, Çanakkale och Yalova |
| 40°41′N 28°19′Ö / 40.683°N 28.317°Ö | |
Marmarasjön (uttal: /'marmara-/; turkiska: Marmara Denizi,[1] historiskt namn: Propontis,[1] med betydelsen 'före Svarta havet', egentligen 'före Evxinos pontos') är ett mindre medelhav i Turkiet, på gränsen mellan Europa och Asien. Sjön sammanhänger genom sundet Dardanellerna med Medelhavet och genom Bosporen med Svarta havet. Marmarasjön är flitigt trafikerad av fartyg och omges av flera storstadsregioner; störst är Istanbul-regionen i norr.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Geografiskt är Marmarasjön en förbindelselänk mellan Medelhavet (via Dardanellerna) och Svarta havet (via Bosporen). Det räknas dock ibland som närmare anknutet till Medelhavet.[2]
Marmarasjön är 210[3] kilometer lång och 75 kilometer bred. Arealen är 11 655 kvadratkilometer varav 182 kvadratkilometer utgörs av öar. Frånsett de båda vikarna İzmit och Gemlik i öst har det en oval form. Det största djupet, som är på 1 356 meter, finns något norr om sjöns mitt.[1]
Marmarasjöns vatten är skiktat, och överst finns ett 15 meter tjockt ytlager av bräckt vatten från Svarta havet. Därinunder finns saltare medelhavsvatten som tillförts via Dardanellerna.[3] Sjövattnets salthalt är i genomsnitt 22 promille; något mer än det bräckta vattnet i Svarta havet men bara två tredjedelar av Medelhavets salinitet. Liksom i Svarta havet är dock vattnet i Marmarasjön skiktat med 38 promille i bottenskiktet, vilket ligger nära salthalten i Medelhavet. Vatten från främst asiatiska tillflöden bidrar till att sänka salthalten.
Den norra anatoliska förkastningszonen som genomkorsar Marmarasjön har orsakat flera omfattande jordbävningar i modern tid.
Öar
[redigera | redigera wikitext]Öarna i sjön kan indelas i tre grupper:
- Marmaraöarna i sydväst med Marmaraön, Türkeli, Paşalimani och halvön Erdek. Sitt namn har Marmarasjön efter den stora Marmaraön där marmor (på grekiska marmara) brutits i stor utsträckning (bland annat till byggandet av Konstantinopel, dagens Istanbul). På Erdek finns berget Kapi Daĝi (782 meter).
- Kizil Adalar (Prinsöarna) ligger i nordost, nära Istanbul. De omfattar nio öar varav de största är Büyükada, Burazada, Heybeliada, Kinaliada och Sedef Adasi. Både under bysantinsk och osmansk tid sattes avpolletterade kungligheter i exil på dessa öar vilket givit ögruppen dess namn "Prinsöarna". Sedan 1800-talet har öarna utgjort populära turistmål.
- Imrali, fängelseö i sydost.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Marmarasjön i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1912)
- ^ Medelhavet i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2017.
- ^ [a b] Marmarasjön i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 1 maj 2017.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||