Västgöta-Bengtsson
| Sixten Bengtsson | |
 | |
| Född | 12 augusti 1908[1][2] Skövde stadsförsamling[3][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 5 november 2000[1] (92 år) |
| Begravd | Sankta Elins kyrkogård[4] |
| Andra namn | Västgöta-Bengtsson |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Författare[5][6] |
| Redigera Wikidata | |
Sixten Viktor William Bengtsson, "Västgöta-Bengtsson", född den 12 augusti 1908 i Skövde, död där den 5 november 2000,[7] var en svensk författare, folkskollärare, folklivsskildrare och föredragshållare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Han var son till köpmannen Viktor och Elin Bengtsson. Efter studentexamen i Skövde 1928 tog han folkskollärarexamen i Karlstad 1932, varefter han omedelbart fick ett vikariat som folkskollärare i Deje. Därefter var han verksam som lärare i Gävle, Partille, Forserum och Falköping för att till sist få en tjänst som speciallärare och kurator i hemstaden Skövde. I Gävle mötte han sin blivande fru Elly Kämpe Kvarnsveden och de gifte sig och fick två döttrar tillsammans. Under beredskapen började Bengtsson med imitationer och historieberättande vilket var så framgångsrikt att han kom att ingå i försvarets nöjesdetalj och turnerade till militärförläggningar i hela Västsverige.
Folklivs- och dialektforskaren
[redigera | redigera wikitext]Redan som mycket ung var Bengtsson intresserad av dialekter, vilka han började nedteckna. År 1947 fick han kontakt med Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala vars inspelningsbil då stannade till i Skövde. Detta blev upphovet till en mängd inspelningsresor i både Skaraborgs och Älvsborgs län då han genom intervjuer med gamla sagespersoner dokumenterade landskapets dialekter och folklivshistoria. I alla år transkriberade han och hustrun även intervjuerna. Materialet är bevarat på omkring 300 magnefonrullar och 650 grammofonskivor i Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala.
Föreläsaren och historieberättaren
[redigera | redigera wikitext]Redan på seminariet i Karlstad började Bengtsson anlitas som föreläsare. Han blev 1944 av Sveriges folkbildningsförbund auktoriserad föreläsare och medverkade samma år för första gången i radio som berättare i krönikespelet Skövde, S:ta Elins stad. Han blev mycket välkänd som en god folkloristisk historieberättare och var så uppbokad att lärartjänsten tidvis blev lidande. Till att Bengtsson blev så känd bidrog säkert också att han från 1946 arrangerade så kallade soldatresor. Han menade att västgötapojkarna borde få veta vilket land de förväntades försvara. I början av deras tjänstgöringstid tog Bengtsson rekryterna vid Skövdes regenmenten och de vid flyget och i Karlsborg på en guidad bussresa. Det blev trettiofem resor var sommar med tvåhundra man åt gången. Enligt Bengtssons egna uträkningar bör han ha guidat sammanlagt 80.000 soldater i Västergötlands bygder.
Filmer och tv
[redigera | redigera wikitext]Bengtsson medverkade 1955 vid visandet av lustspelet Friarannonsen, med manus av Gunnar Falkås, då även kortfilmen Sixten Bengtsson berättar visades. Den filmen följdes 1959 av långfilmen På strövtåg med Västgöta-Bengtsson, som blev en stor framgång med över hundra visningar på olika platser i Västergötland. Ytterligare en dokumentärfilm tillkom: Om saga och verklighet i Bjärkebygd, som behandlar trakterna kring Sollebrunn. Bengtsson förekom även tidigt i TV och 1971 i Hylands hörna där han enligt en recensent "tog ordet och behöll det så länge det någonsin gick". År 1985 producerade Dag Stålsjö tv-programmet Västgöta-Bengtsson - ett porträtt. Bengtsson anlitades även då Skövde operettsällskap skulle sätta upp My fair lady. I originalet talar Eliza cockney och i Sverige blev det stockholmsslang. Men i Skövde fick Bengtsson lösa dialektfrågan så, att Eliza talar en västgötsk dialekt. Å jöskota-Petter, ä dä nåt brôtt dä å flôtta frå ena så lusier hôla?" och "Nu ä ja så trötter, har I då inget hjärta i eran krôpp?"
Eftermäle
[redigera | redigera wikitext]Han utnämndes år 1994 till filosofie hedersdoktor vid Göteborgs universitet. Dottern Margareta Söderström vann första säsongen av På spåret 1987.[8] Bengtsson är begraven på Sankta Elins kyrkogård i Skövde.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Vad mina gulnade gårdspapper berätta. Stockholm. 1946. Libris 2547452 - Särtryck ur: Bygd och natur. Årsboken 1946.
- På strövtåg i Västgötabygd : Västgöta-Bengtsson berättar / Sixten Bengtsson. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1947. Libris 1f8pnbwqzg2zjzc9. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BengtssonS/titlar/P%C3%A5Str%C3%B6vt%C3%A5gIV%C3%A4stg%C3%B6tabygd/sida/3/faksimil
- Västgöta-Bengtssons västgötahistorier / berättade av Sixten Bengtsson. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1949. Libris 1388635
- Binneberg år 1710 - en tidsbild / Västgöta-Bengtsson berättar. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1950. Libris 1388633
- I all evighet : roman / Västgöta-Bengtsson. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1951. Libris 1468762
- I Billingsbygd : en bilderbok / av Stellan Berndtson och text av "Västgöta-Bengtsson" ; utgiven av Karlstedts bokhandel AB i samarbete med Skövde sparbank med anledning av bankens 100-åriga verksamhet i bygden. Skövde: Utg. 1961. Libris 1247589
- Östermalm, stadsdelen som var annorlunda / Västgöta-Bengtsson berättar. Skövde. 1962. Libris 2327978
- Mina roligaste historier / Västgöta-Bengtsson berättar ; [omslag och teckningar av Karl-Olov Stéen]. Skara: Bergers bokhandel. 1972. Libris 2151587. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BengtssonS/titlar/MinaRoligasteHistorier/sida/5/faksimil?om-boken
- I västgötabygd / text: Sixten Västgöta-Bengtsson ; foto: Stellan Berndtsson. Skövde: Karlstedts bokh. 1975-1978. Libris 7628786. ISBN 9172600462
- I västgötabygd : studieplan / av Karl Erik Karlén. Skara: Studieförbundet Vuxenskolan. 1977. Libris 7628787. ISBN 91-7260-046-2
- Solen är störst vid sin nedgång : Västgöta-Bengtsson berättar ur sitt liv. Skövde: Karlstedts bokhandel. 1977. Libris 7790811. ISBN 9197023809. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BengtssonS/titlar/Solen%C3%84rSt%C3%B6rst/sida/3/etext?om-boken
- Med Västgöta-Bengtsson i Linnés fotspår genom Västergötland / text: Sixten Västgöta-Bengtsson ; bilder: Johnny G. R. Ahlborg. Skövde: Karlstedts bokhandel. 1979. Libris 7790816. ISBN 9197023841. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/BengtssonS/titlar/ILinn%C3%A9sFotsp%C3%A5rGenomV%C3%A4sterg%C3%B6tland/sida/7/faksimil?om-boken
- Med Västgöta-Bengtsson i Linnés fotspår genom Västergötland : studieplan / av Karl Erik Karlén. Skara: Studieförbundet vuxenskolan. 1979. Libris 7790817. ISBN 91-970238-4-1
- Gamla västgötaord : sällsamma tidsbilder / Västgöta-Bengtsson ; ill.: Johnny G. R. Ahlborg. Skövde: Karlstedts bokhandel. 1981. Libris 7790818. ISBN 91-970238-5-X
- Västgötar / Västgöta-Bengtsson ; ill.: Johnny G. R. Ahlborg. Skövde: Karlstedts bokhandel. 1984. Libris 7792082. ISBN 91-970660-0-1
- ”Ragnar Ljung, den oförliknelige”. Wermlandica (Karlstad: Föreningen för Värmlandslitteratur) 1986 (10): sid. 71-76 : ill. 1986. ISSN 0348-8454 ISSN 0348-8454. Libris 2974400
- Västgötar emellan : ord med rötter / samlade av Västgöta-Bengtsson åt Landstinget i Skaraborg. [Skara]. 1987. Libris 10147529
- Skatter i Skaraborg : en guidebok över kulturhistoriska och andra märkliga minnesmärken / av Sixten Västgöta-Bengtsson. Skövde: Skaraborgs läns allehanda. 1987. Libris 725856
- Om talekonst och skrivarglädje : Västgöta-Bengtsson berättar / bilder: Johnny G. R. Ahlborg. Skövde: Karlstedts bokhandel. 1989. Libris 7792092. ISBN 9197066095
- Västgöta-Bengtssons julbok / ill.: Johnny G. R. Ahlborg. Järna: Cradle Publishing. 1991. Libris 7769373. ISBN 9188158039
- Västgöta-Bengtssons "historiska" ordbok. Järna: Cradle Publishing. 1993. Libris 7769376. ISBN 9188158071
- Västgöta-Bengtsson bläddrar i sitt livs dagbok. Järna: Cradle Publishing. 1995. Libris 7769378. ISBN 9188158101
Ljudinspelningar
[redigera | redigera wikitext]- Litteraturbanken: Ljud och bild: Sixten Bengtsson (1908–2000)
- Sveriges Radios Sjuhärad: Västgöta-Bengtsson spelar upp och berättar om dialekter
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Find a Grave, Find A Grave-ID: 8086276, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Skövde stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/GLA/13489/C/12 (1895-1915), bildid: 00078390_00210, sida 206, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sixten Viktor Gilliam, f. 1908 i Skövde Skaraborgs län, Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Västgöta Bengtsson, Find A Grave-ID: 8086276, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Project Runeberg - Nordic Authors /Sixten Bengtsson, läs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Bengt Lundblad (red.), Bengtsson, Sixten Viktor William, Svenskt författarlexikon: 5. 1961–1965, vol. 5, 1968, s. 40, läs onlineläs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 7: 1860–2017. Sveriges Släktforskarförbund. 2018. Libris 5fmmd34c39cvtmg1. ISBN 9789188341280
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 8 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180108233352/https://hallpressen-tv.solidtango.com/video/sixtens-dotter-berattade?locale=sv. Läst 8 januari 2018. (Hämtat 2018-01-08)
- Persson, Stig Allan (1996). Mannen som ville rädda ett språk : en intervjubok om Västgöta-Bengtsson. Skövde: Malmströmer. Libris 7796593. ISBN 9197223042
- Carl-Olof Olofsson: Hedersdoktorer vid Göteborgs Universitet under 100 år, 1907--2007, sidan 148, ISBN 978-91-7360-354-6
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andræ, Carl Göran (2002). ”Minnesord den 6 november 2001”. Saga och sed 2001,: sid. [5]-11. ISSN 0586-5360. Libris 8888109
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|