Smågökbi
| Smågökbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Långtungebin Apidae |
| Släkte | Gökbin Nomada |
| Art | Smågökbi Nomada flavoguttata |
| Vetenskapligt namn | |
| § Nomada flavoguttata | |
| Auktor | (Kirby, 1802) |
| Synonymer | |
|
Apis flavoguttata Kirby, 1802[1] | |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Smågökbi (Nomada flavoguttata) är en biart som först beskrevs av William Kirby 1802.[2][1] Den ingår i släktet gökbin och familjen långtungebin.[2][1] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[3]
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Ett avlångt, litet bi med en längd på 5 till 7 mm. Huvudet är övervägande svart; mundelarna och partiet mellan käkar och ögon är brunorange hos honan, gult hos hanen. Tillfälligtvis kan honan ha gul överläpp[a]; normalt är den dock svart. Mellankroppen är svart, hos honan med röda teckningar.[4] Bakkroppen är rödbrun med mindre, gula fläckar på tergiterna[b] 2 och 3 hos honan[4], tergiterna 2 till 5 hos hanen[5]. Den har dessutom ofta vaga, mörka tvärband.[4]
Ekologi
[redigera | redigera wikitext]Smågökbiet bygger inga egna bon, utan larven lever som boparasit hos småsandbin, smultronsandbi (Andrena falsifica), småsandbi (Andrena minutula), morotssandbi (Andrena minutuloides), veronikasandbi (Andrena semilaevis) och lundsandbi (Andrena subopaca), där den dödar ägget eller larven och lever på det insamlade matförrådet. Arten håller till i habitat som jordbruksmark, ängar och annan betesmark, alvar, hedar, gles skog inklusive gläntor och skogsbryn,[4] dikesrenar, ruderatmarker, men även människonära områden som parker och trädgårdar[6].
Arten har två generationer per år, och flyger från mars till september (april till augusti i norra delen av utbredningsområdet).[4][7]
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Smågökbiet förekommer i hela Europa, söderut till Nordafrika och österut till västra Asien.[6][4] Globalt sett är arten klassificerad som livskraftig.[6]
I Sverige förekommer den i hela landet utom i fjällen; även där är den klassificerad som livskraftig.[4]
I Finland är de flesta fynden gjorda i den södra delen av landet; i enstaka fall längre norrut, upp till södra Lappland, men de är mycket få.[8][9] Även i Finland är arten klassificerad som livskraftig.[8]
Kommentarer
[redigera | redigera wikitext]- ^ Labrum, eller överläppen, är den platta som sitter längst ner mellan käkarna. Över denna sitter clypeus, även kallad munskölden.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Cederberg, Björn (2006). ”Nomada flavoguttata (Kirby, 1802) | smågökbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103229/details?lang=sv. Läst 28 april 2023.
- ^ [a b c] ”Nomada flavoguttata (Kirby, 1802)” (på engelska). ITIS. https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=767332#null. Läst 28 april 2023.
- ^ Roskov Y., Ower G., Orrell T., Nicolson D., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., DeWalt R.E., Decock W., Nieukerken E. van, Zarucchi J., Penev L. (red.) (2019). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2019 Annual Checklist.” (på engelska). Species 2000: Naturalis, Leiden, Nederländerna. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2019/search/all/key/nomada+flavoguttata/match/1. Läst 28 april 2023.
- ^ [a b c d e f g] Cederberg, B., Holmström, G., Hall, K. & Berg, A. (2022). ”Smågökbi Nomada flavoguttata”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/nomada-flavoguttata-103229. Läst 28 april 2023.
- ^ ”Wespenbienen: Nomada flavoguttata” (på tyska). Wildbienen. 2017. http://www.wildbienen.de/eb-nflag.htm. Läst 28 april 2023.
- ^ [a b c] Smit, J. 2013 Nomada flavoguttata . Från: IUCN 2013. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 28 april 2023.
- ^ Pauly A., Mathot P. & Rasmont P.. ”Nomada flavoguttata (Kirby 1802)” (på franska). Atlas Hymenoptera. Université de Mons. http://www.atlashymenoptera.net/pagetaxon.asp?tx_id=6075. Läst 19 februari 2017.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”smågökbi – Nomada flavoguttata”. Finlands Artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204679?locale=sv. Läst 29 april 2023.
- ^ ”Smågökbi – Bläddra observationer”. Finlands Artdatacenter. 2019. https://laji.fi/sv/observation/map?target=MX.204679&countryId=ML.206&recordQuality=EXPERT_VERIFIED,COMMUNITY_VERIFIED,NEUTRAL&needsCheck=false. Läst 29 april 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
|
Wikimedia Commons har media som rör Smågökbi.
Wikispecies har information om Nomada flavoguttata.