Hoppa till innehållet

Stockholms stadsbibliotek

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Stadsbiblioteket i Stockholm)
Stockholms stadsbibliotek
Huvudbyggnaden på Sveavägen 73
LandSverige
TypStadsbibliotek
InriktningFolkbibliotek
Grundat31 mars 1928
PlatsSveavägen 73
Filialerca 50
Beståndca 400 000
Besökare885 000 (2017)[1]
ChefStadsbibliotekarie Daniel Forsman
Webbplatsbiblioteket.stockholm.se

Stockholms stadsbibliotek invigdes 1928 och ligger vid korsningen Sveavägen och Odengatan i Vasastaden. Biblioteket rymmer cirka 400 000 böcker. Byggnaden benämns ibland Asplundhuset efter arkitekten Gunnar Asplund, som även planerade parken i bibliotekets närhet. Utöver huvudbiblioteket i Vasastaden finns det cirka 50 anslutna filialer runtom i Stockholms kommun.[2]

I byggnaden intill fanns tidigare Tidnings- och tidskriftsbiblioteket[3] och Internationella biblioteket[4] med en stor nationell samling av böcker, musik etc på mer än 100 olika språk fram till 1 september 2019.[5]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse överlämnade år 1918 en donation på 1 miljon kronor till Stockholms stad för upprättande av ett stadsbibliotek, villkorat att stadsfullmäktige för samma ändamål ur den Forsgrénska fonden anslog 575 000 kronor samt anvisade en tomt för byggnaden. Stiftelsen donerade ytterligare 130 000 kronor, varpå stadsfullmäktige beslutade att uppföra byggnaden. År 1925 tillkom ytterligare 250 000 kronor från avkastningen av B A Danelii donationsfond.[6] Biblioteket invigdes den 31 mars 1928, i närvaro av bland andra prins Eugen, ecklesiastikministern John Almkvist, direktör K. A. Wallenberg, Karl Otto Bonnier med flera.

21 april 2018 firades bibliotekets 90-årsjubileum under Kulturnatten, som stadsbiblioteket deltog i för andra året i rad.[7]

Byggnaden

[redigera | redigera wikitext]
Asplunds perspektivskiss 1931.
Claude Nicholas Ledoux: Rotonde de la Villette.
Under byggnad 1927.
Nyuppfört, slutet av 1920-talet.

I Stockholm hade man tillsatt en stadsbibliotekskommitté, där Gunnar Asplund kom med 1918. Från början arbetade Asplund med stadsplanen för området kring Observatorielunden. Under en studieresa till USA fick han klart för sig hur han skulle lägga upp huvuddragen för biblioteket med en centralhall för utlåning, omgiven av mindre läsrum och ljusgårdar.

De första skisserna visar centralbyggnaden med en kupol.[8] Asplund valde sedermera att ge byggnadens yttre en monumental resning genom en hög cylinder. Bland förebilderna stod bland annat 1700-talets Barrière Saint-Martin (Rotonde de la Villette) i Paris[8].

Asplunds skapandeprocess för Stockholms stadsbibliotek inföll under en stilmässig brytningstid inom arkitekturen i Sverige. Asplunds tidiga skisser för byggnaden visar fortfarande en mer traditionell klassicism. När biblioteket efter tio års arbete i mars 1928 stod klart hade det blivit ett av de främsta exemplen på svensk tjugotalsklassicism, en stilriktning som övriga världen kallade “Swedish grace”. Byggnaden kom att bli förebild för andra biblioteksbyggnader i Sverige, bland annat Örebro stadsbibliotek och konserthus.

Det skulle även bli Asplunds sista storverk i denna stil; de basarliknande längorna vid bibliotekets entré mot Sveavägen från 1928 har redan klara funktionalistiska drag och två år senare, på Stockholmsutställningen 1930, hade Asplund helt gått över till funktionalismen.

Annexet

[redigera | redigera wikitext]

I Annexet bredvid Stadsbiblioteket, på Odengatan 59, låg fram till hösten 1995 Grünewalds målarskola. Därefter fanns där till 1 september 2019 Internationella biblioteket [9] och Stadsbibliotekets tidningar och tidskrifter med 140 löpande dagstidningar och ca 1200 tidskrifter. Lika många avslutade tidskrifter förvarades i magasin.[10]

Ej genomförda till- och ombyggnader

[redigera | redigera wikitext]

Sommaren 2006 utlyste Stockholms stadsbyggnadskontor i samverkan med fastighets- och saluhallsnämnden, kulturnämnden och marknämnden en tävling för ett förslag till tillbyggnad av Stadsbiblioteket. Över tusen förslag kom in, varav sex blev nominerade till den sista omgången. Den 16 november 2007 offentliggjordes att förslaget Delphinium av Heike Hanada hade vunnit tävlingen.[11] Tävlingen var av rådgivande natur. Inget slutgiltigt politiskt beslut har ännu (2014) tagits om utformningen av det nya stadsbiblioteket. De ingrepp i Gunnar Asplunds arkitektur och i Observatorielunden, som det vinnande förslaget krävde, har lett till en debatt angående en alternativ placering för ett nytt, expanderat stadsbibliotek.

Den 12 oktober 2009 avbröts alla planer på en tillbyggnad av biblioteket, främst med hänvisning till de skenande kostnaderna som förknippats med projektet (1,4 miljarder istället för 800 miljoner kronor). Men enligt dåvarande kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt har man i stadshuset även "tagit intryck av kritiken" som framfördes av bland annat ICOMOS, Unescos expertorgan för kulturmiljöfrågor, Svenska Akademien, och en rad andra organisationer.[12] Bland andra menade arkitekturhistorikern Eva Eriksson: "Delphinium faller på flera punkter. Dess väldiga volym blir förödande för platsen och degraderar det gamla biblioteket till annex".[13]

I mars 2012 togs ett utredningsbeslut i fastighetsnämnden och kulturnämnden om att utreda behovet av upprustning och utveckling av Stadsbiblioteket. Stockholms stad har genomfört en arkitektupphandling som föregicks av en prekvalificeringsrunda, som innebar att arkitektkontoren måste uppfylla särskilda krav för att få delta. Bland dem som anmälde sig valdes de fem bäst lämpade arkitektkontoren ut och erbjöds lämna anbud. Det blev brittiska Caruso St John Architects, som tillsammans med Scheiwiller Svensson fick uppdraget. En förutsättning för upprustningen och utvecklingen av Stadsbiblioteket var även att politikerna fattade ett inriktningsbeslut, vilket togs i oktober 2015 av fastighetsnämnden och kulturnämnden, och därefter av kommunfullmäktige i februari 2016.[14][15][16][17]

Renovering 2024–2027

[redigera | redigera wikitext]

Stockholms stadsbibliotek är efter nästan hundra år som stadens huvudbibliotek i behov av omfattande renovering och teknisk upprustning.[18] Biblioteket stängde för renovering i juni 2024.[18][19] Renoveringen beräknas pågå till slutet av 2027.[18] Böcker från bibliotekets bokbestånd kan under tiden beställas genom stadens övriga fyrtio bibliotek, dit också programverksamheten förläggs.[18] Hösten 2024 öppnar museet en ersättningslokal för bibliotekets barn- och ungdomsverksamhet i Annexet på Odengatan 59, bredvid Stadsbiblioteket.[18]

Renoveringen inleds 2025 med en upprustning av byggnadens tekniska installationer för el, vatten och värme, som har uppnått sin tekniska livslängd.[18]

Byggnadsminne

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1983 väcktes frågan om att byggnadsminnesförklara Stadsbiblioteket, och 1992 beslöt Stockholms kommunfullmäktige att staden skulle godkänna en byggnadsminnesförklaring av Asplunds berömda byggnad. Även det internationella expertorganet International Council on Monuments and Sites (ICOMOS) krävde att biblioteket, inklusive annex och park, skulle skyddas enligt kulturminneslagen, det vill säga byggnadsminnesförklaras.[20] Stadsbibliotekets byggnader blev först blåmärkta i Stadsmuseets kulturhistoriska klassificering av Stockholms bebyggelse. Det innebär att bebyggelsen kulturhistoriska värde av stadsmuseet anses motsvara fordringarna för byggnadsminnen i Kulturmiljölagen. Men först 27 november 2017 beslutade länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring av Asplunds biblioteksmiljö.[21][22]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Stadsbiblioteket är en del av nätverket Stockholms stadsbibliotek (SSB), som består av cirka 50 stadsdelsbibliotek.[2]

Stadsbibliotekarier[23]

[redigera | redigera wikitext]
  • Fredrik Hjelmqvist, 1925-1941
  • Karl Knutsson, 1941-1954
  • Krister Gierow, 1954-1956
  • Gert Hornwall, 1956-1967
  • Lars Tynell, 1967-1978
  • Ulf Dittmer, 1978-1986
  • Bo Lund, 1986-1995
  • Jan Boman, 1995-2000
  • Inga Lundén, 2000-2015
  • Katti Hoflin, 2015-2018
  • Daniel Forsman, 2018 - pågående

Bilder

[redigera | redigera wikitext]
Exteriörer
Interiörer
  • Bokhyllor i rotundan
    Bokhyllor i rotundan
  • Rotundan i januari 2015
    Rotundan i januari 2015
  • Wikimedia Sveriges evenemang i rotundan, 2011
    Wikimedia Sveriges evenemang i rotundan, 2011
  • Läsesalen i annexet för tidningar och tidskrifter
    Läsesalen i annexet för tidningar och tidskrifter
Detaljer
  • Fasaddetalj
    Fasaddetalj
  • Dricksfontän, bronsskulptur
    Dricksfontän, bronsskulptur
  • Ivar Johnssons relief i entrén
    Ivar Johnssons relief i entrén
  • Inramning av entréportalen
    Inramning av entréportalen

Skisser

[redigera | redigera wikitext]
  • Gunnar Asplunds förslag från december 1921. Perspektiv från hörnet Odengatan–Sveavägen.
    Gunnar Asplunds förslag från december 1921. Perspektiv från hörnet Odengatan–Sveavägen.
  • Gunnar Asplunds förslag från december 1921. Perspektiv utlåningshallen.
    Gunnar Asplunds förslag från december 1921. Perspektiv utlåningshallen.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Kulturförvaltningens årsrapport 2017, sidan 21
  2. ^ [a b] ”Bibliotek”. https://biblioteket.stockholm.se/bibliotek. Läst 17 februari 2022. 
  3. ^ Länk till TT-bibliotekets hemsida
  4. ^ Länk till IBs hemsida
  5. ^ Informatiom om flytten på Stockholm stadsbiblioteks hemsida. Läst 29 december 2020.
  6. ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid: en bokfilm. 1928-1938. Stockholm: Wahlström & Widstrand. sid. 15. Libris 190149. ISBN 91-46-13379-8 
  7. ^ Stadsbibliotekets jubileumsprogram under Kulturnatten
  8. ^ [a b] Asplund, Arkitektur Förlag, 1985, sida 28
  9. ^ Länk till Internationella biblioteket
  10. ^ Länk till Tidnings- och tidskriftsbiblioteket
  11. ^ Svenska dagbladet 16 november 2007. Läst 15 mars 2015
  12. ^ Stadsbiblioteket byggs inte ut. SvD 12 oktober 2009. Läst 15 mars 2015
  13. ^ Uppgift enligt "Arkitektur"
  14. ^ Förnyat stadsbibliotek. Pressmeddelande 19 december 2014. Läst 15 mars 2015
  15. ^ Pressmeddelande 19 december 2014. Läst 15 mars 2015.
  16. ^ Stockholm växer. Förnyat Stadsbibliotek. Läst 3 juni 2018.
  17. ^ Tjänsteutlåtande 4 januari 2017
  18. ^ [a b c d e f] Om "Upprustning och utveckling av Stadsbiblioteket" på Stockholms stads webbplats, uppdaterad den 17 juni 2024. Läst den 23 september 2024.
  19. ^ Information på Stadsbibliotekets webbplats, odaterad. Läst den 23 september 2024.
  20. ^ Svenska Dagbladet: Stadsbibliotek blir k-märkt. Publicerad 17 november 2009.
  21. ^ Stockholms stadsbibliotek har blivit byggnadsminne. Publicerad 29 november 2017. Läst 3 juni 2018
  22. ^ En bibliotekskonflikt värd en rejäl debatt. Publicerad 2 januari 2018. Läst 3 juni 2018
  23. ^ Arkivbeskrivning Stadsbiblioteket II 2023 - . Dnr. KUL2023/1553

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Myrstener, Mats (1998). På väg mot ett stadsbibliotek: folkbiblioteksväsendets framväxt i Stockholm t o m 1927. Skrifter från Valfrid, 1103-6990 ; 15. Borås: Valfrid. Libris 7799017. ISBN 91-973090-5-2 
  • Myrstener, Mats (1996). ”Stockholms stadsbiblioteks tillkomst: ekonomi, ideologi och kamp om fritiden”. Svensk biblioteksforskning (Göteborg : Centrum för biblioteks- och informationsvetenskap, 1987-) 1996:4,: sid. 17-27. ISSN 0284-4354. ISSN 0284-4354 ISSN 0284-4354.  Libris 2615471
  • Myrstener, Mats (2008). De första folkbiblioteken i Stockholm: folkbibliotek och andra bibliotek före Stadsbibliotekets tillkomst 1928. Stockholms stadsbiblioteks skriftserie, 0283-2968 ; 15. Stockholm: Stockholms stadsbibliotek. Libris 10760973. ISBN 978-91-975088-2-7 
  • Myrstener, Mats (2019). "Ett bibliotek för alla, som svarar mot tidens krav" : Stockholms stadsbibliotek 1928-1939. Avdelningen för litteratursociologi vid Uppsala universitet. Skriftserie; 78. ISBN 978-91-982819-7-2

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Stockholms_stadsbibliotek&oldid=55968372”