Vilhelm Thomsen
| Vilhelm Thomsen | |
 | |
| Född | 25 januari 1842[1][2][3] Köpenhamn |
|---|---|
| Död | 12 maj 1927[1][3][4] (85 år) Köpenhamn |
| Medborgare i | Konungariket Danmark |
| Utbildad vid | Köpenhamns universitet  |
| Sysselsättning | Språkvetare[4], författare[5], universitetslärare, turkolog[6] |
| Befattning | |
| Rektor, Köpenhamns universitet (1901–1902)[7] | |
| Arbetsgivare | Köpenhamns universitet |
| Släktingar | Carl Thomsen (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Dannebrogsmännens hederstecken (1892)[8] Förtjänstmedaljen i guld (1896)[8] Storkors av Dannebrogorden (1909)[8] Riddare av Elefantorden (1912)[8] Pour le Mérite Pour le Mérite för vetenskap och konst | |
| Redigera Wikidata | |
Vilhelm Ludvig Peter Thomsen, född den 25 januari 1842, död den 12 maj 1927, var en dansk filolog och professor i Köpenhamn 1887-1912.
Banbrytare
[redigera | redigera wikitext]Thomsen uppnådde banbrytande resultat efter att ha identifierat germanska och baltiska element i östersjöfinska språk.
Han dechiffrerade också de fornturkiska piktogrammen i Orchon 1893 och studerade de indoeuropeiska språkens fonetik. Thomsen studerade också de romanska språkens samt de lykiska och etruskiska språkens historia.
Uppslagsverket Facta betecknar honom som en varm Finlandsvän.
Thomsen invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1905 och som hedersledamot av Vetenskapssocieteten i Lund (HedLVSL)[9]
Namnet rus etymologi
[redigera | redigera wikitext]Ursprunget till namnet har varit ett föremål för omfattande dispyt, men E. Kuniks och Vilhelm Thomsens hypotes blivit allmänt accepterad. Enligt dem härrör benämningen från finska språk. Namnet på Sverige är på finska "Ruotsi", på estniska "Rootsi", vilket i sin tur härstammar från Roslagen. I forntiden kallades ett område som i dag täcker Uppland, Södermanland och östra Gotland Rođer eller rođin. Thomsen föreslår i anslutning till detta att Rođer sannolikt härrör från rođsmenn eller rođskarlar, som betyder sjöfarande roddare.
Idag återfinns namnet rus i nationsbeteckningen "Rossija", dvs. Ryssland.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Den gotiske Sprogklasses Indflydelse på den finske (1869)
- Ryska Rikets Grundläggning genom Skandinaverna (1882)
- Berøringer mellem de finske og de baltiske (litauisk-lettiske) Sprog (1890)
- Inscriptions de l'Orkhon déchifrées (1896)
- Turcica (1916)
- Samlede Afhandlinger (4 bd, 1919-1931)
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Facta, 9 (1971)
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6tt53q3, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ KNAW historisk medlemslista, KNAW-nummer: PE00003323, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Dalibor Brozović & Tomislav Ladan, Hrvatska enciklopedija, lexikografiska institutet Miroslav Krleža, 1999, Hrvatska enciklopedija-ID: 61187.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 126234, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2016924461, läst: 17 december 2022.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, universitetshistorie.ku.dk .[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Dansk biografisk Leksikon-ID: Vilhelm_Thomsen, läst: 25 februari 2024.[källa från Wikidata]
- ^ https://journals.lub.lu.se/vsl/issue/view/3031/621 Vetenskapssocieteten i Lund Årsbok 2018
|