Wikipedia:Faktafrågor
Kontakta Wikipedia | |
Frågor |
Bildfrågor · Faktafrågor · Fikarummet · Persondatafrågor · Vanliga frågor · Wikidatafrågor · Wikipediafrågor · Översättningsfrågor |
Kontakt |
Anmäl ett fel · Bybrunnen · Faddrar · IRC · Kontakt · Pressfrågor · Wikipedia i media · Wikiträffar |
Här kan du fråga om det mesta!
[redigera | redigera wikitext]Här kan du ställa faktafrågor som till exempel Vilken är världens minsta däggdjursart?
Vem som helst (även du!) kan sedan försöka svara efter bästa förmåga. Tänk på att de som svarar ofta inte är experter inom ämnet utan lekmän. Svar kommer alltifrån inom några minuter till några veckor. Skriv gärna under dina inlägg med fyra tilde (~~~~), så blir de automatiskt signerade och daterade. Tänk på att inte signera med e-postadress, telefonnummer, bostadsadress och annat som du inte vill ska spridas över Internet.
Men detta svarar vi inte på...
[redigera | redigera wikitext]Den här sidan ger inte svar på frågor som handlar om:
- Läxhjälp (annat än möjligen hänvisning till artiklar i ämnet)
- Tävlingar
Vi ger inte personlig rådgivning såsom:
- Medicinsk rådgivning
- Juridisk rådgivning
- Rådgivning om relationer
- Konfessionell rådgivning
I dessa fall kontakta en expert (läkare, jurist, psykolog etc). Det kan hända att det ändå dyker upp svar på sådana frågor här, men dessa svar bör i så fall inte ses som något annat än en lekmans.
Den här sidan arkiveras automatiskt av roboten EnBotEn efter 31 dagar. |
Frågor
[redigera | redigera wikitext]
Eric och Erik Fröling
[redigera | redigera wikitext]Jag satt och gick igenom Svensk uppslagsbok när jag kom till skådespelaren Erik Fröling. Svenskspråkiga wikipedia hade en artikel om en Eric Fröling, jag tänkte först att det möjligen kunde handla om några oklarheter - Eric Fröling var skapad med hänvisning till Svensk filmdatabas och Internet movie database som ofta har identifierat skådespelare med fel person, men det blev klart att det helt tydligt handlar om två olika personer - båda skådespelare, Eric Fröling dör ju trots allt på höstsol 1962 och en del uppgifter är svåra att få ihop om det handlar om en och samma person. Eric Fröling var född 1880 - 14 år före Erik Fröling och skall ha scendebuterat 1897. Han skall ju också ha spelat på Dramaten i mindre roller 1908-1915, vilket förvisso skulle kunna kopplas till Erik Frölings tid vid Dramatens elevskola. Dock finns roller vid Oscarsteatern 1909 och 1917 och de borde vara gjorda av den äldre Eric Fröling. Uppgifterna om att Eric Fröling spelat på Svenska teatern i Åbo verkar däremot mindre troliga, de stämmer med den tid Erik Fröling var där. Rollerna på Vasateatern kan dock vara den äldre Eric Fröling som nu uppges i artikeln, Erik Fröling skall då ha varit verksam i Helsingfors. Svensk uppslagsbok säger ju att han 1949 var den ende rikssvenske skådespelaren vid Svenska teatern i Helsingfors, vilket gör mig ganska säker att uppgiften att Eric Fröling spelat i Helsingfors 1940 är fel, jag gissar också att bilden som är tagen i Helsingfors 1948 också föreståller fel Fröling - Eric Fröling skall ju för övrigt enligt artikeln ha varit boende på Höstsol från 1947. Finns det någon som har några ledtrådar till om det går att sortera upp vem som gjort vad? Hur är det med filmerna? FBQ (diskussion) 23 oktober 2024 kl. 08.33 (CEST)
- Jag gjorde alla fall själv en sökning på google books.
- Teaterstaden Helsingfors under tre sekler av Nils Lüchou från 1960 ger mig träff, tyvärr är väldigt lite tillgängligt för förhandsgranskning.
- Utlandssvenskarna - organ för utlandssvenskarnas förening 1947 ger förhandsgranskningen: ERIK FROLING . Till Helsingfors var det förr vanligt att unga svenska skådespelare reste för att samla lagrar och roller . Många av dem som sedan blev mycket kända och berömda hemma i Sverige började sin teaterbana här : Lars Hansson ...
- Statskalendern 1955 och 1961 gav en träff - det var Erik Vilhelm Fröling född 1894 som 1953 blev riddare av Vasaorden
- Tidningen Utlandssvenskarna skriver 1974 vad som ger förhandsgranskningen Skådespelaren Erik Fröling , Helsing- fors , har avlidit . Han var född i Ar- boga 1894 och avlade studentexamen 1913. Efter att ha genomgått Drama- tens elevskola 1915-17 och spelat tre år hos Selanderska sällskapet på Nya Teatern (det betyder ju möjligen att Sveriges dödbok hade fel och att han bodde i Helsingfors fram till sin död -
- Nordisk tidskrift för konst, vetenskap och industri 1961 nämner .. skådespelaren ERIK Fröling med en monolog och Lucia följd av sina tärnor . Bland de närvarande sågs svenska ambassadörens maka ANNA ENGZELL samt hedersmedlemmarna kommerserådinnan AILI LINDFORS och kansler BRUNO SUVIRANTA , det går att se lite mer, där nämns fler ambassadör och försvarsattaché Bengt Colliander vilket säger att det handlar om Helsingfors.
- Finlands svenskar ger förhandsgranskning . huvuduppgift detta egentligen var, senare Erik Fröling . Vid ett antal tillfällen har också teaterchefen åtagit sig regiuppgifter , i den mån detta varit möjligt för den alltmer växande administrativa apparaten , och för framförandet av varje pro- gram har han givit den sista ...- man kan se lite mer, där det sägs att Erik Fröling 1927 fästes vid teatern.
- Finsk tidskrift för vitterhet, vetenskap och konst 1933 nämner ... Erik Fröling , butiksbiträdet cigarr - snopparn Mizzi helt expressivt av May Pihlgren . Pjesen , väl översatt och iscensatt av hr Raoul af Häll- ström , skulle vinna på en del förkortningar och på ett raskare tempo . Ett lustspel får ...
- Uppslagsverket Finland, 1982 upptar: Fröling , Erik Vilhelm ( f . 18/3 1894 Arboga , Sverige , d . 4/7 1974 Hfrs ) , skådespelare . F. var efter studier vid Dramatens elevskola i Stockholm 1918-21 anställd vid en Göte- borgsteater och kom sistnämnda år till Åbo , där han ...
- Helsingfors Journalen 1932 nämner ... Skådespelarna äro i verklig- heten själva orsaken till , att om dem ofta ... han säkert blivit orätt underrättad om publikens smak , ser han medlidsamt ... Erik Fröling . Vare detta dock sagt utan att i någon mån vilja för- ringa ...
- Från Strindberg till Anouilh: hundra teateraftnar i Helsingfors 1964 nämner hundra teateraftnar i Helsingfors Eric Olsoni. ynglingaårens drömmande svårmod och upproriska individualism . Erik Fröling hade engång igen ett tillfälle att skapa en verkligt le- vande karaktär av » morbrodern på dekis » , och ...
- Horisont, 1969 säger Våra finlandssvenska teatrar de te rde Erik Fröling som Kardinalen flankerad av t.v.. KAJ HAGMAN I många decennier ... skådespelare skulle säkras genom en egen elevskola . Denna skola har även fyllt sin stora uppgift . Abo svenska teater och ...
- Stora Teatern i Göteborg 1893-929, några blad ur dess historia 1929 nämner också en Erik Fröding, det bör också vara den 1894 som ju varit där.
- Svenskar i utlandet: Biografisk uppslagsbok, 1969 ger träff men ger ingen förhandsgranskning
Jag skippar fler av det här slaget, de handlar alla om Erik Fröling född 1894. Jag kan i stället se vilka som kan handla om den andra.
- Svenska scenen 1928 har en fråga i sin frågelåda, Var är Erik Fröling engagerad i sommar ? - tyvärr syns inte svaret. Det kan ju vara likensom av de båda.
- Samlaren 1952 listar : .. Erik Fröling , Halvar Lindholm , Anders de Wahl , Sven Relan- der , Elsa Nyström , Nanny Westerlund , Edvin Ingberg , May Pihlgren , Kerstin Nylander , Erik Lindström . Samtliga förut tr . Anm . av Roul af Hällström ( Nya pres- sen 7 ... - uppenbarligen skådespelarsammanhang men otydligt.
- Svenska scenen 1928 ger en annan träff att Erik Fröling spelat med Käte Schnitzer i Apelsinhertiginnan - var kunde jag dock inte se.
- Svenska filminstitutets Skrifter, 15, 1973 har med vad som är den andre: Fröling , Eric , 1880-1962 , EO : M Per 1940 " Kyss henne ! " ( Brixman ) - Film AB Imago - Weyler Hildebrand 1940 " Hanna i societen " ( Lunder ) - Europa Film - Gun- nar Olsson 1941 " Springpojkar är vi allihopa " ( Lerman ) - SF ... tyvärr är bara filmer 1940–1942 synliga. Kanske är det han i de flesta svenska filmerna trots allt. Kom på att tidningssökning kanske varit bättre, men det får bli någon annan dag i så fall.FBQ (diskussion) 23 oktober 2024 kl. 23.14 (CEST)
- Tänkte inte på att jag inte hade prenumeration, så bara tidningar till 1924 är tillgängliga. Under 1924 nämns Erik Fröling i två olika uppsättningar på Svenska teatern i Åbo. Han sägs 1924 ha kommit dit för tre år sedan vilket stämmer med uppgifterna i Svensk uppslagsbok. Under 1923 nämns Erik Fröling också på Svenska teatern i Åbo, men under sommaren även på Slottskogsteatern i Göteborg. Oktober 1922 omtalas åter Erik Fröling på Svenska teatern i Åbo. I artikel i Arbetaren mars 1922 omtalar dock Erik Fröling (operettsångaren) i en artikel om "Ungdomsklubbisterna" på 1890-talet, han nämns då som exempel på personer som "fullföljt sitt konstnärliga intresse". Det handlar ju knappast om den i Arboga 1894 födde. En artikel i DN i maj 1922 skriver om den nya regin på Kristallsalongen Mary Gräber och att Eric Fröling på Oscarsteatern kommer att räkna in kassan om kvällarna. Det verkar ju inte heller stämma väl med det vi vet om den 1894 födde, här stavas ju förnamnet också med c, även om det nu verkar vara ganska godtyckligt i källorna. En recension i Göteborgs Dagblad augusti 1921 av en föreställning på Slottskogsteatern i Göteborg skriver Eric Fröling, trots att det måste avse den 1894 födde. Svenska Dagbladet skriver i juni 1921 att Erik Fröling från Nya Teatern i Göteborg engagerats vid Svenska teatern i Åbo. I april 1921 nämns Erik Fröling i en uppsättning på Hippodromteatern i Malmö där han spelar mot Lars Egge. Som det är Lars Egge och Erik Fröling som i juni sägs ha anställts vid Svenska teatern i Åbo gissar jag att det här också är den 1894 födde. Samma månad nämns Erik Fröling även i en uppsättning på Slottskogsteatern i Göteborg. Oktober 1920 omtalas Erik Fröling i en uppsättning på Hippodromen i Malmö. Maj 1920 omtalas Erik Fröling på Slottskogsteatern i Göteborg, både i en recension och i en beskrivning av sommarens planerade föreställningar. En Erik Fröling nämns i en annons för en föreställning på friluftsteatern i Malmö juli-augusti 1919. I augusti 1918 anges Erik Fröling vara nyanställd vid Nya teatern i Göteborg. Maj 1918 omtalas dock en Eric Fröling i en pjäs på Vasateatern i Stockholm, oklart vem som menas här. I april 1918 omtalas Erik Fröling från Dramatens elevskola vara nyanställd vid Lorensbergsteatern. Borde fortfarande vara den 1894 födde även om han knappast kom direkt från Dramatens elevskola. I februari 1918 sägs Erik Fröling från Skådebanan vara anställd vid Nya Teatern i Göteborg. Aftonbladet 20 december 1917 har en intressant artikel: "Skådespelare - Komponist : I musikhandeln har i dagarna utkommit en liten trevlig vals, "Gärdsviksvalsen", med musik av Eric Fröling och text av Gustaf Ullman. Hr. Fröling, som härmed debuterar som komponist, är i vardagslag skådespelare på Oscarsteatern. Han har även förfärdiga en del andra småsaker, som inom kort torde föreligga i musikhandeln." Här borde det ju vara den andre, född 1880. En Erik Fröling uppträdde i april 1917 på Malmö teater i Kung Lear. En insändare i Svenska Dagbladet 28 maj 1916 från Dramatiska teaterns elever är bland annat undertecknat en Erik Fröling. Ungdommens Kinnekulledag 14-18 juni 1916 skulle enligt en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 23 maj 1916 gästas av skådespelare från Skådebanan, däribland en Erik Fröling. En artikel i Göteborgs aftonblad 18 augusti 1916 meddelar att Eric Fröling från Dramatens elevskola anställts vid Skådebanans turné. Eric Fröling omtalas även i en artikel Svenska Dagbladet 12 augusti 1916 om Skådebanans landsortsturné. En Erik Fröling ingår även i ensemblen på nyårsrevyn på Stora teatern i Göteborg 31 december 1914. En artikel i Stockholmstidningen 17 juli 1913 omtalar ett nöjesfält, "Baldershage" på Ljusterö, vars föreståndare var skådespelaren Eric Fröling på Oscarsteatern. I Stockholmstidningen 9 maj 1912 sägs skådespelaren Eric Fröling låtit ge ut en Olympianål i samband med Stockholmsolympiaden som såldes runt om i staden. Stockholmstidningen 29 april 1912 lovordar Eric Frölings insats i Frihetsbröderna på Oscarsteatern, främst hans röst som man menar borde vara värd större roller. Det verkar som den 1880 födde är operettsångaren. I DN 12 maj 1912 sägs Erik Fröling uppträdda på Sundbybergs sommarteater under sommaren. 1911 sägs Erik Fröling på Oscarsteatern leda en landsortsturné av Madame Butterfly. Jag nöjer mig så här för tillfället. FBQ (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 17.34 (CEST)
- Bilden till höger fanns i svwp-artikeln Eric Fröling sedan i november 2023, men är idag borttagen därifrån med motiveringen "inte han". Bilden lades i december 2023 även in i Wikidataobjektet Eric Fröling (Q18239035), se här. Den borde väl tas bort även därifrån om det är fel person. Om det är Erik Fröling som bilden föreställer kanske den borde flyttas till Wikidataobjektet Erik Fröling (Q124659379) där det just nu inte finns någon bild (P18).
- Pingar @Maundwiki: som la in bilden i Wikidata förra året för en kommentar. Borde även den engelska beskrivningen i Wikimedia Commons, och kanske även filnamnet, som är Eric-Froling-1948.jpg, korrigeras för att minska risken för framtida förväxlingar? Se bildbeskrivningssidan i Commons.
- -- Larske (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 19.00 (CEST)
- Ja, jag började plocka bort det ur artikeln Eric Fröling som uppenbarligen inte berörde honom - jag tittade aldrig på wikidata, jag hade gärna velat gräva djupare innan jag absolut sade något. Jag är fortfarande osäker vad gäller rollerna på Dramaten, Erik Fröling kan säkert ha spelat mindre roller där under sin tid på elevskolan, men han börjar ju 1916, och 1908 var han ju alldeles för ung. Om Erik Fröling gjort några filmroller verkar fortfarande osäkert.
- Jag har ingen aning om hur Erik Fröling såg ut. Men originalbildtexten säger Ferd'nand -revyy Ruotsalaisessa teatterissa Helsingissä maaliskuussa 1948. Sarjakuvahahmo Ferd'nandin roolissa näyttelijä Erik Fröling . Svensk uppslagsbok säger att Erik Fröling 1949 var den ende rikssvenske skådespelaren vid Svenska teatern i Helsingfors. Att han var där då finns det fler källor på. Jag tror vi kan vara ganska säkra på att det är Erik Fröling. FBQ (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 19.18 (CEST)
- Jag tog bort bilden ur Eric Fröling men kunde inte hitta hur man gjorde för att lägga till den i Erik Fröling. FBQ (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 19.22 (CEST)
- Det finns en kort (47 sekunder) film som beskriver hur man lägger till bild (P18) till ett objekt i Wikidata.
- Larske (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 19.26 (CEST)
- Jag såg nu att Erik Fröling född 1894 hade en egen post på IMDb, [1] så någon har allafall grunnat över saken där tidigare. Det känns alla fall som jag blir säkrare och säkrare på att Oscarsteatern-Fröling och Fröling född 1880 är identiska. FBQ (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 11.22 (CEST)
- Jag tog bort bilden ur Eric Fröling men kunde inte hitta hur man gjorde för att lägga till den i Erik Fröling. FBQ (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 19.22 (CEST)
- Tänkte inte på att jag inte hade prenumeration, så bara tidningar till 1924 är tillgängliga. Under 1924 nämns Erik Fröling i två olika uppsättningar på Svenska teatern i Åbo. Han sägs 1924 ha kommit dit för tre år sedan vilket stämmer med uppgifterna i Svensk uppslagsbok. Under 1923 nämns Erik Fröling också på Svenska teatern i Åbo, men under sommaren även på Slottskogsteatern i Göteborg. Oktober 1922 omtalas åter Erik Fröling på Svenska teatern i Åbo. I artikel i Arbetaren mars 1922 omtalar dock Erik Fröling (operettsångaren) i en artikel om "Ungdomsklubbisterna" på 1890-talet, han nämns då som exempel på personer som "fullföljt sitt konstnärliga intresse". Det handlar ju knappast om den i Arboga 1894 födde. En artikel i DN i maj 1922 skriver om den nya regin på Kristallsalongen Mary Gräber och att Eric Fröling på Oscarsteatern kommer att räkna in kassan om kvällarna. Det verkar ju inte heller stämma väl med det vi vet om den 1894 födde, här stavas ju förnamnet också med c, även om det nu verkar vara ganska godtyckligt i källorna. En recension i Göteborgs Dagblad augusti 1921 av en föreställning på Slottskogsteatern i Göteborg skriver Eric Fröling, trots att det måste avse den 1894 födde. Svenska Dagbladet skriver i juni 1921 att Erik Fröling från Nya Teatern i Göteborg engagerats vid Svenska teatern i Åbo. I april 1921 nämns Erik Fröling i en uppsättning på Hippodromteatern i Malmö där han spelar mot Lars Egge. Som det är Lars Egge och Erik Fröling som i juni sägs ha anställts vid Svenska teatern i Åbo gissar jag att det här också är den 1894 födde. Samma månad nämns Erik Fröling även i en uppsättning på Slottskogsteatern i Göteborg. Oktober 1920 omtalas Erik Fröling i en uppsättning på Hippodromen i Malmö. Maj 1920 omtalas Erik Fröling på Slottskogsteatern i Göteborg, både i en recension och i en beskrivning av sommarens planerade föreställningar. En Erik Fröling nämns i en annons för en föreställning på friluftsteatern i Malmö juli-augusti 1919. I augusti 1918 anges Erik Fröling vara nyanställd vid Nya teatern i Göteborg. Maj 1918 omtalas dock en Eric Fröling i en pjäs på Vasateatern i Stockholm, oklart vem som menas här. I april 1918 omtalas Erik Fröling från Dramatens elevskola vara nyanställd vid Lorensbergsteatern. Borde fortfarande vara den 1894 födde även om han knappast kom direkt från Dramatens elevskola. I februari 1918 sägs Erik Fröling från Skådebanan vara anställd vid Nya Teatern i Göteborg. Aftonbladet 20 december 1917 har en intressant artikel: "Skådespelare - Komponist : I musikhandeln har i dagarna utkommit en liten trevlig vals, "Gärdsviksvalsen", med musik av Eric Fröling och text av Gustaf Ullman. Hr. Fröling, som härmed debuterar som komponist, är i vardagslag skådespelare på Oscarsteatern. Han har även förfärdiga en del andra småsaker, som inom kort torde föreligga i musikhandeln." Här borde det ju vara den andre, född 1880. En Erik Fröling uppträdde i april 1917 på Malmö teater i Kung Lear. En insändare i Svenska Dagbladet 28 maj 1916 från Dramatiska teaterns elever är bland annat undertecknat en Erik Fröling. Ungdommens Kinnekulledag 14-18 juni 1916 skulle enligt en artikel i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning 23 maj 1916 gästas av skådespelare från Skådebanan, däribland en Erik Fröling. En artikel i Göteborgs aftonblad 18 augusti 1916 meddelar att Eric Fröling från Dramatens elevskola anställts vid Skådebanans turné. Eric Fröling omtalas även i en artikel Svenska Dagbladet 12 augusti 1916 om Skådebanans landsortsturné. En Erik Fröling ingår även i ensemblen på nyårsrevyn på Stora teatern i Göteborg 31 december 1914. En artikel i Stockholmstidningen 17 juli 1913 omtalar ett nöjesfält, "Baldershage" på Ljusterö, vars föreståndare var skådespelaren Eric Fröling på Oscarsteatern. I Stockholmstidningen 9 maj 1912 sägs skådespelaren Eric Fröling låtit ge ut en Olympianål i samband med Stockholmsolympiaden som såldes runt om i staden. Stockholmstidningen 29 april 1912 lovordar Eric Frölings insats i Frihetsbröderna på Oscarsteatern, främst hans röst som man menar borde vara värd större roller. Det verkar som den 1880 födde är operettsångaren. I DN 12 maj 1912 sägs Erik Fröling uppträdda på Sundbybergs sommarteater under sommaren. 1911 sägs Erik Fröling på Oscarsteatern leda en landsortsturné av Madame Butterfly. Jag nöjer mig så här för tillfället. FBQ (diskussion) 24 oktober 2024 kl. 17.34 (CEST)
- I wikidata, triggade troligen på att bilden fanns i wikipedia men ej i wikidata och att texten i commons. Både nu och 3 november 2023 står det Erik och Eric i artikeln så det gav ingen vägledning. Om det inte är samma eller är samma bör troligen även Commons uppdateras med vad vi kommer fram till. Maundwiki (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 15.06 (CEST)
- Jag vill väl inte hänga upp mig för mycket på stavningen Eric eller Erik. I tidningsartiklarna framgår det att båda skådespelarna i olika artiklar stavats med båda varianter. I Sveriges dödbok anges båda skådespelarna stava sina namn Erik. Men den 1880 förekommer oftare som Eric och möjligen använde han den varianten själv. Sedan är det kanske tokigt i bildbeskrivningen att källan säger Erik men bildtexten säger Eric, särskilt som det inte stämmer med vad personen har för uppslag på wikipedia.FBQ (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 20.27 (CEST)
- I wikidata, triggade troligen på att bilden fanns i wikipedia men ej i wikidata och att texten i commons. Både nu och 3 november 2023 står det Erik och Eric i artikeln så det gav ingen vägledning. Om det inte är samma eller är samma bör troligen även Commons uppdateras med vad vi kommer fram till. Maundwiki (diskussion) 26 oktober 2024 kl. 15.06 (CEST)
Verifiera bildtexten
[redigera | redigera wikitext]Den här bilden har lagts in 2014 av Holger, som inte längre är ibland oss. Kan någon hitta boken och kolla beskrivningen? Jag tror att Erland Uggla var för ung på 1890-talet, om han ens någonsin ingick i styrelsen. LA2 (diskussion) 6 november 2024 kl. 01.23 (CET)
- I väntan på det tror jag ju att bildtexten som säger Albert Erland Uggla blivit fel och att det skall stå Albert Axel Uggla, Erlands Ugglas farbror, 1843-1909. Någon annan Albert Erland Uggla verkar inte finnas. Albert Axel Uggla bodde i Djursholm och var ordförande i styrelsen för ett flertal järnvägsbolag, även om jag inte lyckades hitta något om Djursholmsbanan. FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 07.43 (CET)
- Jag försökte hitta vem som var ordförande i Djursholmsbanans styrelse såg jag ju att den från 1894 ägdes av Stockholm-Rimbo järnväg, där just Albert Axel Uggla var styrelseordförande. Det finns ju en hel del bilder av honom på nätet om man vill jämföra likheten. FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 14.34 (CET)
- Här finns A. A. Uggla i en bild införd i Hvar 8 dag https://runeberg.org/hvar8dag/10/0432.html Jag tänkte se om bilden fanns på annat håll med mer information, men hittade den inte, däremot den här från järnvägsmuseum https://digitaltmuseum.se/021018034460/djb-motorvagn-o-sommarvagnar-smalspar-891mm-1895-elektrifierades-djursholmsbanan Den anges vara tagen 1902. Den är dock inte tagen vid samma tillfälle, tåget har här tre vagnar. Lars Victor Ståhle och personen som anges som Uggla finns på båda, är dock osäker om det är Cederhielm på båda bilderna.FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 18.23 (CET)
- Sedan kan ju din fråga tolkas på två sätt LA2 - handlar det enbart om att veta vem som avbildas, eller handlar den om hur vi förhåller oss när en bildbeskrivning säger något och det uppenbarligen är fel, men vi vet inte om det handlar om den som laddat upp filen skrivit fel, eller om källan skrivit fel. Om vi nu skulle konstatera att det står Albert Erland Uggla i Boken om Stocksund, hur gör vi då? Det kan ju vara värt att veta om någon vill försöka hitta boken. Jag kan ju titta lite till om det inte anses utrett, men om frågan egentligen enbart handlade om bildbeskrivningen i boken kan jag ju sluta skriva så vi får invänta svar från någon som har den.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 07.36 (CET)
- Här finns A. A. Uggla i en bild införd i Hvar 8 dag https://runeberg.org/hvar8dag/10/0432.html Jag tänkte se om bilden fanns på annat håll med mer information, men hittade den inte, däremot den här från järnvägsmuseum https://digitaltmuseum.se/021018034460/djb-motorvagn-o-sommarvagnar-smalspar-891mm-1895-elektrifierades-djursholmsbanan Den anges vara tagen 1902. Den är dock inte tagen vid samma tillfälle, tåget har här tre vagnar. Lars Victor Ståhle och personen som anges som Uggla finns på båda, är dock osäker om det är Cederhielm på båda bilderna.FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 18.23 (CET)
- Jag försökte hitta vem som var ordförande i Djursholmsbanans styrelse såg jag ju att den från 1894 ägdes av Stockholm-Rimbo järnväg, där just Albert Axel Uggla var styrelseordförande. Det finns ju en hel del bilder av honom på nätet om man vill jämföra likheten. FBQ (diskussion) 6 november 2024 kl. 14.34 (CET)
- Min ingång är att jag nyss skrivit artikeln om Erland Uggla och jag ville veta om detta är en bild av honom. Jag tror att vi nu vet att så inte var fallet. --LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 19.42 (CET)
- Aha, tack! Här https://digitaltmuseum.se/021016925770/orig-text-broderna-erland-och-carl-johan-uggla-tillsammans-med-deras-kamrer verkar det finnas en bild på Erland Uggla.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.31 (CET)
- Här https://swedishportraits.com/details/9fCwuOWMwGAAAAAAAAAAyg finns han som lite äldre.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.34 (CET)
- Aha, tack! Här https://digitaltmuseum.se/021016925770/orig-text-broderna-erland-och-carl-johan-uggla-tillsammans-med-deras-kamrer verkar det finnas en bild på Erland Uggla.FBQ (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.31 (CET)
- Min ingång är att jag nyss skrivit artikeln om Erland Uggla och jag ville veta om detta är en bild av honom. Jag tror att vi nu vet att så inte var fallet. --LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 19.42 (CET)
Kommunalreformen 1862 — internationellt
[redigera | redigera wikitext]Var Kommunalreformen 1862 inspirerad av någon internationell utveckling? Vi hade ju haft städer med rådhus enligt tyskt mönster i 500 år. Så varför ombilades plötsligt 1862 våra kyrkoförsamlingar / socknar till borgerliga / sekulära kommuner? Av internationella trender de här åren fanns avskaffande av livegenskap i Ryssland och slaveriet i USA (som ledde till inbördeskriget). Sedan infördes 1864 zemstvo, en sorts landsting (guvernementsparlament), i Ryssland. Var detta inspirerat av den svenska reformen? Eller båda inspirerade av något annat föregångsland? LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 20.59 (CET)
- Om du går till den engelska versionen av artikeln så skriver den lite om det. Gunnar Larsson (diskussion) 7 november 2024 kl. 21.32 (CET)
- Intressant! Men inget direkt i närtid före 1862? --LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 22.25 (CET)
- Du menar efter reformen i Nederländerna 1848? I Danmark får ju kommunerna från 1837 en modernare med självständig sekulär form 1849. Ordet kommun är ju inlånat från franskan, så det säger väl en del om tankarnas ursprung. Kommunreformerna är ju del i de liberala reformer som genomförs under 1800-talet i Europa. Tyskland låg ju här generellt sett efter (liksom Ryssland). USA var ju föregångsland i många avseenden, men i Europa tittade man ju hellre på Frankrike. Utan att veta har jag svårt att tro att man i Ryssland tittade speciellt på Sverige, ett litet ganska efterblivet land i norr. Varför reformerna skedde när de skedde är ju en lång historia att ge sig in på, 1800-talet var ju en återkommande period av revolutionära och reaktionära perioder, som ser lite olika ut i olika länder. När Alexander II av Ryssland tillträdde som tsar hade han ju ambitioner att reformera och modernisera landet med en rad liberala reformer, efterhand blev han ju mer reaktionär. Det är ju troligen bakgrunden till att reformen genomfördes i Ryssland när den gjordes. Jag känner inte till det äldre ryska systemet, men det svenska med sockenstämmor började på 1860-talet upplevas som föråldrat i jämförelse med många andra europeiska länder. Konventikelplakatet hade upphävts 1858 och det gjorde säkerligen att de kyrkligt styrda sockenstämmorna kändes otidsenliga. Stambanebyggandet hade påbörjats och nya stationssamhällen började växa fram som inte passade in i det äldre systemet av städer och lydköpingar. Man hade infört Fabriks- och hantverksordningen och Handelsordningen som medförde att handeln på landsbygden ökade, även om Förordningen för utvidgad näringsfrihet var grunden att de gamla sockenstyret förändrades för att den skulle kunna genomföras fullt ut. Det här är ju ett stort område, så ett svar skulle ju kunna göras riktigt långt.FBQ (diskussion) 8 november 2024 kl. 17.51 (CET)
- Jag vet ju inte vilka förkunskaper du har så jag var rädd att prata för mycket om saker du redan kände till. Jag försökte leta på wikipedia för att se vad som fanns om ämnet men konstaterar att det är ganska klent, det finns en Sveriges politiska historia men den är ju tämligen tunn och ger ju ingen särskilt mycket om 1800-talet då är den ändå bättre än den helt tunna De politiska idéernas historia. Vi har en Sveriges ekonomiska historia som tar upp en del av de ekonomiska reformerna men inte nämner de sociala reformerna och inget om bakgrunden till idéernas genombrott. Sveriges historia 1809–1866 är ju snarast den bästa men då nämner den ju väldigt lite om striderna mellan konservatism och liberalism under 1800-talet, den nämner ju dock kopplingen mellan 1862 års kommunallagstiftning och representationsreformen 1866 och 1863 års förordning om allmänt kyrkomöte. Det vore ju kanske något att ta itu med men ämnet är ju gigantiskt och som oftast på wikipedia är ju de bredaste artiklarna de sämsta. Kanske vore värt ett samarbetsprojekt någon gång i framtiden?FBQ (diskussion) 10 november 2024 kl. 20.48 (CET)
- 1837–1862 är tjugofem år, en hel generation isär. Andra förändringar som kvinnlig rösträtt, alkoholförbud inträffar samma årtionde i olika länder. Så landsting i Sverige och zemstvo i Ryssland äf tillräckligt nära för att man ska misstänka ett samband, kanske en gemensam förebild. Fick några andra länder kyrkomöten av svensk typ? Eller inrättades de för att riksdagens prästestånd avskaffades? --LA2 (diskussion) 11 november 2024 kl. 02.35 (CET)
- Nja jag tycker nog du jämför äpplen och päron. Alkoholförbudet var ju ett ganska tidsbegränsat experiment. Kvinnlig rösträtt är en betydligt mer utspridd reform, många genomför den i kölvattnet på första världskriget då opinionen under tiden svängt men man inte under krigsåren velat genomföra större politiska föränsringar. I båda fallen handlar det om 1900-talet där processerna är mycket snabbare. Folkskola, tvåkammarriksdag är mer utdragna processer. Det är möjligt att det finns några annars oförklarliga stora likheter - annars skulle jag hävda tillfällighet i den tidsmässiga närheten. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 07.48 (CET)
- Eller slump och slump - att liberalisen under slutet av 1850-talet stärks och att det blev tydligt att Sverige hamnat efter. I Ryssland är ju utveckligen mer driven av tsaren men han torde ju också ha observerat det. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 07.56 (CET)
- I fråga om förbudslagstiftningen och kvinnlig rösträtt var det ju visst så att länderna påverkade varandra till att reformerna kom så nära inpå varandra. Men här handlar det om Sverige och Ryssland och Sverige var först. Och tror Ryssland inte sneglade särskilt mycket specifikt på utvecklingen i Sverige, det fanns ju redan ansra länder att titta på. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 08.18 (CET)
- Nykterhetslagstiftningen är speciell - i USA så var den ju inte ens driven som en ren liberal fråga och i dag uppfattas den ju inte heller som en sådan. Den kvinnliga rösträtten var ju i någon mån konstituerad av att det fanns en manlig rösträtt så den demokratisla utvecklingen i kölvattnet på första världskriget var ju en tydlig motor där. Men, då kommer vi ju långt från grundfrågeställningen om kommunreformen. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 12.58 (CET)
- I fråga om förbudslagstiftningen och kvinnlig rösträtt var det ju visst så att länderna påverkade varandra till att reformerna kom så nära inpå varandra. Men här handlar det om Sverige och Ryssland och Sverige var först. Och tror Ryssland inte sneglade särskilt mycket specifikt på utvecklingen i Sverige, det fanns ju redan ansra länder att titta på. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 08.18 (CET)
- Eller slump och slump - att liberalisen under slutet av 1850-talet stärks och att det blev tydligt att Sverige hamnat efter. I Ryssland är ju utveckligen mer driven av tsaren men han torde ju också ha observerat det. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 07.56 (CET)
- Nja jag tycker nog du jämför äpplen och päron. Alkoholförbudet var ju ett ganska tidsbegränsat experiment. Kvinnlig rösträtt är en betydligt mer utspridd reform, många genomför den i kölvattnet på första världskriget då opinionen under tiden svängt men man inte under krigsåren velat genomföra större politiska föränsringar. I båda fallen handlar det om 1900-talet där processerna är mycket snabbare. Folkskola, tvåkammarriksdag är mer utdragna processer. Det är möjligt att det finns några annars oförklarliga stora likheter - annars skulle jag hävda tillfällighet i den tidsmässiga närheten. FBQ (diskussion) 11 november 2024 kl. 07.48 (CET)
- 1837–1862 är tjugofem år, en hel generation isär. Andra förändringar som kvinnlig rösträtt, alkoholförbud inträffar samma årtionde i olika länder. Så landsting i Sverige och zemstvo i Ryssland äf tillräckligt nära för att man ska misstänka ett samband, kanske en gemensam förebild. Fick några andra länder kyrkomöten av svensk typ? Eller inrättades de för att riksdagens prästestånd avskaffades? --LA2 (diskussion) 11 november 2024 kl. 02.35 (CET)
- Jag vet ju inte vilka förkunskaper du har så jag var rädd att prata för mycket om saker du redan kände till. Jag försökte leta på wikipedia för att se vad som fanns om ämnet men konstaterar att det är ganska klent, det finns en Sveriges politiska historia men den är ju tämligen tunn och ger ju ingen särskilt mycket om 1800-talet då är den ändå bättre än den helt tunna De politiska idéernas historia. Vi har en Sveriges ekonomiska historia som tar upp en del av de ekonomiska reformerna men inte nämner de sociala reformerna och inget om bakgrunden till idéernas genombrott. Sveriges historia 1809–1866 är ju snarast den bästa men då nämner den ju väldigt lite om striderna mellan konservatism och liberalism under 1800-talet, den nämner ju dock kopplingen mellan 1862 års kommunallagstiftning och representationsreformen 1866 och 1863 års förordning om allmänt kyrkomöte. Det vore ju kanske något att ta itu med men ämnet är ju gigantiskt och som oftast på wikipedia är ju de bredaste artiklarna de sämsta. Kanske vore värt ett samarbetsprojekt någon gång i framtiden?FBQ (diskussion) 10 november 2024 kl. 20.48 (CET)
- Du menar efter reformen i Nederländerna 1848? I Danmark får ju kommunerna från 1837 en modernare med självständig sekulär form 1849. Ordet kommun är ju inlånat från franskan, så det säger väl en del om tankarnas ursprung. Kommunreformerna är ju del i de liberala reformer som genomförs under 1800-talet i Europa. Tyskland låg ju här generellt sett efter (liksom Ryssland). USA var ju föregångsland i många avseenden, men i Europa tittade man ju hellre på Frankrike. Utan att veta har jag svårt att tro att man i Ryssland tittade speciellt på Sverige, ett litet ganska efterblivet land i norr. Varför reformerna skedde när de skedde är ju en lång historia att ge sig in på, 1800-talet var ju en återkommande period av revolutionära och reaktionära perioder, som ser lite olika ut i olika länder. När Alexander II av Ryssland tillträdde som tsar hade han ju ambitioner att reformera och modernisera landet med en rad liberala reformer, efterhand blev han ju mer reaktionär. Det är ju troligen bakgrunden till att reformen genomfördes i Ryssland när den gjordes. Jag känner inte till det äldre ryska systemet, men det svenska med sockenstämmor började på 1860-talet upplevas som föråldrat i jämförelse med många andra europeiska länder. Konventikelplakatet hade upphävts 1858 och det gjorde säkerligen att de kyrkligt styrda sockenstämmorna kändes otidsenliga. Stambanebyggandet hade påbörjats och nya stationssamhällen började växa fram som inte passade in i det äldre systemet av städer och lydköpingar. Man hade infört Fabriks- och hantverksordningen och Handelsordningen som medförde att handeln på landsbygden ökade, även om Förordningen för utvidgad näringsfrihet var grunden att de gamla sockenstyret förändrades för att den skulle kunna genomföras fullt ut. Det här är ju ett stort område, så ett svar skulle ju kunna göras riktigt långt.FBQ (diskussion) 8 november 2024 kl. 17.51 (CET)
- Intressant! Men inget direkt i närtid före 1862? --LA2 (diskussion) 7 november 2024 kl. 22.25 (CET)