Elasticitetsmodul
Elasticitetsmodul | |
Grundläggande | |
---|---|
Alternativnamn | Youngs modul[1] |
Definition | Förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation |
Storhetssymbol(er) | E |
Enheter | |
SI-enhet | Pa = N/m2 = kg·m-1·s-2 |
SI-dimension | M·L−1·T−2 |
CGS-enhet | Ba = dyn/cm2 = cm−1·g·s−2 |
Anmärkningar | |
Se även | Mekanisk spänning Tryck p |
Elasticitetsmodul E eller Youngs modul (efter Thomas Young)[1] Y är en materialberoende parameter inom hållfasthetsläran som beskriver förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation. Elasticitetsmodulen förhåller sig till skjuvmodulen enligt en formel som inkluderar Poissons tal.
Elasticitetsmodulen E för en provstav under ett dragprov är definierad som
där σ är spänningen i staven och ε är dess töjning. Enheten är pascal (Pa=N/m²) och storleksordningen är typiskt 100 GPa. Ekvationen är en omformulering av Hookes lag.
Elasticitetsmodulen bestäms av atomernas bindningar och förändras därför inte vid till exempel härdning eller glödgning då dessa behandlingar inte förändrar atombindningarna.
Ungefärliga värden
[redigera | redigera wikitext]Elasticitetsmodulen kan variera mellan olika uppmätningar av draghållfasthet beroende på bland annat testmetod och testmaskin. Dessa värden är approximationer och endast tänkta för ett jämförelsesyfte.
Material | GPa |
---|---|
Polypropen | 1.5-2 |
Polystyren | 3-3.5 |
Nylon | 2-4 |
Magnesium (Mg) | 45 |
Aluminium | 69 |
Mässing och brons | 100-125 |
Titan (Ti) | 116 |
Koppar (Cu) | 117 |
Smidesjärn | 190–210 |
Stål | 210 (200 för armeringsstål) |
Beryllium (Be) | 287 |
Molybden (Mo) | 329 |
Volfram (W) | 400-410 |
Kiselkarbid (SiC) | 450 |
Osmium (Os) | 550 |
Volframkarbid | 450-650 |