mosse

Svenska

Substantiv

Böjningar av mosse	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	mosse	mossen	mossar	mossarna
Genitiv	mosses	mossens	mossars	mossarnas
Som förled i sammansättningar används moss-.

mosse

1. våtmark eller myr vars vatten kommer enbart från direkt nederbörd

   Etymologi: Av fornsvenska mosi (oblik form av mosa), läs vidare på uppslaget för mossa.

   Fraser: ana ugglor i mossen

   Besläktade ord: mossa

   Sammansättningar: högmosse, lågmosse, mossbränning, mossfynd, mosshacka, mossjord, mosskultur, mosslagg, mosslik, mossmark, mossodling, mosstag, mosstjärn, torvmosse, vitmosse

   Jämför: kärr, mad, myr, träsk

Översättningar

Översättningar

• bokmål: nedbørsmyr mf
• danska: mose ^(da) u
• franska: tourbière ^(fr) f
• ryska: верховое болото n (verkhovóje bolóto)
• tyska: Moor ^(de) n, (regionalt) Moos ^(de) n, Hochmoor ^(de) n