Användardiskussion:Dodde

/Arkiv

Botskapning av fågelartiklar

Nu kan boten börja med sitt artbe. Det tog ett bra tag, men nu är listan med argument äntligen klar. "85" 29 oktober 2008 kl. 20.57 (CET)

Härligt :) Hoppas du har överseende med att det kan ta lite tid, har rätt mycket annat på gång just nu, irl... Men det ligger högt upp på "att göra"-listan iallafall :) ~ Dodde 30 oktober 2008 kl. 00.23 (CET)

Angående [1]

Du menar väl "före arkivering"? --Andreas Rejbrand 22 november 2008 kl. 20.54 (CET)

Jag är en av dem som har svårt att skilja på den korrekta användningen av före och innan... :P ~ Dodde 23 november 2008 kl. 04.41 (CET)

Conjugation table at nl.wikt

Hello Dodde,

Could you, or anyone else from the Swedish Wiktionary, please check the Swedish conjugation table at the Dutch Wiktionary? I've created a conjugation table here which is based on this site, but we would like a Swedish user to check the Swedish names and to check if the site I used doesn't miss something. So: would you please check that table for 1) missing things, 2) wrong thinks and 3) errors in the Swedish words? Thank you so much for helping us!

PS: Ursäkta mig för inte tala din språk... I'm not very good at Swedish, but I like the language. I hope my small sentence made sense to you ;-)

Kind regards, Tvdm 24 december 2008 kl. 20.19 (CET)

I thought I replied to this, but appearantly I didn't :( So, excuse me being late with a reply. To understand what is correct or not I think I have to understand the preferences for explaining Swedish verbs at nlwikt better first. I know the interest of explaining another language based on the home language. However, there are quite some terms in this table I am not familiar with, also some forms I haven't seen names for (even though I guess they exist). There are some things I don't understand. And something I miss are passive forms. It would be interesting to discuss this further. If you want, add me at MSN or see if I am connected to the Wiktionary IRC channel. ~ Dodde 29 december 2008 kl. 02.08 (CET)

(att) gå (infinitiv) -- (to) go

går (presens) -- (I,you,he/she/it,we/you/they) go or (I'm, you're, he/she/it is, we/you/they're) going (present continous)

gick (preteritum) -- went

skall gå/kommer att gå (futurum) -- am/are/is/are going to go or will go (skall is archaic for ska -- will)

har gått (perfekt) -- have/has/have/have gone

hade gått (pluskvamperfekt) -- had gone

skall ha gått (futurum exaktum) -- will have gone

The conjunctive forms I know very little about. They are mostly obsolete verb forms still used sometimes in certain expressions or such. Mike knows a bit more, but I believe also he would like to know more. (Mike, is it always as easy as just adding "må" go get a conjunctive form - what about "ginge, vore, voro" etc.?)

skulle gå (presens konditionalis) -- would go

skulle ha gått (perfekt konditionalis) -- would have gone

gå(!)/låt oss gå(!) (imperativ) -- go(!)/let's go (låt oss gå is lexiphanic - normally you would say "vi går!" instead)

gående (presensparticip)

<form missing for "gå"> (perfektparticip) -- (adjectival part of) English past participle. (not same as supinum!). The form is created by "is ...": is linked/won/run. The "perfektparicip" works as an adjevtive and can get forms for positive/comparative/superlative and gets different spelling based on gender and number etc, like other adjectives.

gått (supinum) -- (verbal part of) English past participle. (not same as perfektparticip!). The form is created by "has ...": has linked/won/run.

Swedish verbs never change spelling because of grammatical person, so it seems a bit unnecessary to print the same form 6 times for each form.

I miss the verbs s-form in both templates. They are normally (not always) used to express passiveness. ~ Dodde 29 december 2008 kl. 04.04 (CET)

Hello Dodde, thanks for your reply. I've copied the Dutch template to here at Användare:Tvdm/-svverb- so we can edit it here. I think that's also easier for you. When it's done, I'll copy it back to nlwikt and we can remove it here. I've also added you to MSN and I'm currently on IRC. It's indeed an interesting thing. We at nlwikt have the intention to make the template as complete as possible, thus mentioning all possible forms. The template will have Swedish names, so that's also easier for you. My major question for you is the following. I've based the table on this site, but after your reply I don't think that that was a good site. The question is: what is the best Swedish verb conjugation site to base the template on? If you could tell me the best one, I will change the template and base it on that site. Then we could add some changes and it will be ready I think. I'd like to hear the best Swedish verb conjugation site for you. Thanks in advance! Kind regards, Tvdm 29 december 2008 kl. 11.39 (CET)

(Hm, I saw my name being mentioned... :)

A quick remark on the subjunctives/conjunctives (I always thought they were called subjunctives in English, but never mind). Yes, the present conjunctive could conceivably always be constructed with må + <infinitive>, but that form is very rare. There is also, as Dodde indicates, a special verb inflection for this form, but that too is very rare. For verbs which in present indicative ends in -er, it is formed by replacing the -a in infinitive with an -e, and I wouldn't be surprised were the same rule true for the -ar-verbs. How one deals with verbs which doesn't end in -a in infinitive, I do not know. And of course there are irregulars as e.g. vare (from vara) which Dodde mentions above.

Then there is the past conjunctives which in my experience are used quite a bit more often than the present conjunctives, and in some respect I don't think it is as rare as rumoured.... They can be constructed by skulle + <infinitive>, or by a special verb inflection, and while the strong verbs' inflection is a bit complicated to know (no obvious rule available), the weak verbs' inflections are actually easy: they are identical to the past indicative. (And as such they do appear once in a while, even though they are well hidden, looking like a nice normal indicative...) Example here are vore (from vara), finge (from få), ginge (from gå)...

The last of Dodde's example, though, voro, is no conjunctive at all - it is an old form from the days when Swedish still employed personal inflections: it was the past indicative for the plural persons.

And no, I'm afraid I have never seen any other resource for Swedish verb inflections... \Mike 30 december 2008 kl. 22.02 (CET)

Thanks, Mike, for the valuable input! :) (I am also of the opinion subjuntive is the term in English, not conjunctive) I thought the same thing about the "commonness" of past subjunctives, but I lack the knowledge to distinguish the two "skulle"-forms. Would you like to give an example so I might understand the difference? "När han skulle gå hem från affären, hände något..." doesn't seem like a form of conditional tense, since there is no om/if (or similar construction for making it include a condition). Is this correctly assumed? How would past subjunctive be translated in English in comparison with the conditional form? Another question your answers arose is: are there verbs that cannot make subjunctives with "må" but instead a special conjunctive form (vore, finge etc.), or may the conjunctives in these cases be created in two alternative ways? Expressions like "det må vara så, men..." uses "må vara" - not "vare" as inte "det vare så, men". But in this case, isn't it true another meaning of "må" is used (må, måtte etc.). It is not the wishful meaning of "må/måtte det gå dig väl", but still not to create a subjunctive conjugation. I am thinking of the Danish "må" that has the Swedish translation "kan" and they might have some common ethymology. Aren't I right? By the way, getting this new knowledge I feel we should aim at extend the Swedish verb templates to include information about indicative, subjunctive and conditional, and what this might mean. I know you have expressed a wish for this to some degree a few times before. Maybe we can cooperate to achieve this some time soon... The verb templates haven't been updated to use more modern code yet, so why not "smälla två flugor i en smäll" (idiom meaning get two things done as it was one - or how to explain it)... ~ Dodde 31 december 2008 kl. 18.28 (CET)

(Then I'll stick at subjunctive as that's at which my mind is set).

The two forms which uses skulle differ in that the subjunctive always expresses a hypotheticality. There is, somewhere, a big if involved: Ginge jag först om en timme så skulle jag missa tåget = Skulle jag gå först om en timme... = Om jag skulle gå först om en timme.... [theoretically, I guess one could express the second part of that sentence as ...så missade jag tåget, but as that's quite a bit confusing it is very thoroughly avoided] while the second form involving skulle deals with intentions: När han skulle gå hem från affären = When he was about to leave the shop et al constructions... The present subjunctive works a bit differently, though, as it is used not about hypotheticals, but desires and wishes (or commands, in some sense). Varde ljus = Let there be light = I command/wish that there will be light...

I am not sure about how to properly deal with, or interpret the conditional form, so I'm afraid I have to pass on that question.

I am not aware of any rule which would ban sunbjunctive inflection or compounded subjunctives, but there are a number of fixed expressions which has come to use one or the other. So I would personally interpret the situation that one could create them either way, but that in some cases most people wouldn't recognize the "wrong" choice.

Yes, må in the expression det må så vara has the meaning få - perhaps one could make a comparison to the English may there. Or perhaps to the Danish må - I'm not certain about its finer meanings, I'm afraid :)

Ah, it'd be nice to have the subjunctives in the template too, yes. However, I don't think the conditionals would fit, as they to my knowledge always are compounded forms, and we have sofar avoided those.

Finally, the form måtte certainly got my attention here... I must say I have never before thought about where that particular verb form belongs! (Some kind of inflected form of må, yes, but past tense perhaps?) In some sense, it seems to me like it belongs with the supine in constructions such as måtte han ha gjort <något> - it is still a wish in some sense, but a wish that something has already happened. To me, it would feel logical if this too were a subjunctive form, but why isn't it ever mentioned in, say, wp? (oops, perhaps I should get some proper grammars...) [And it also begs the question: what on Earth is the name of the form att ha gjort?] \Mike 31 december 2008 kl. 21.52 (CET)

Deklinationstabell i Latin - endast singularis

Hej! Jag har börjat matat in länder på Latin. Länder i Latin böjs aldrig med pluralis. Nästan alla länder är i feminin form och slutar på -a, alltså 1:a deklinationen. Jag behöver en mall som kanske heter la-subst-1-a-sg eller något sånt. Sedan finns det några få länder som är neutrala och böjs i 2:a deklinationen, alltså -um. Där behövs även en liknande mall. Även 2:a deklinationens -us finns några få i. Jag frågar dig om mallskapandet eftersom du är betydligt bättre på det än mig. --Fringilla 11 januari 2009 kl. 14.04 (CET)

Jag har väldigt lite kunskap om latin, men det vore bra om namngivningen är genomtänkt och bra. Jag behöver mer information. Istället för -sg vore det mer konsekvent om -namn användes (jmfr sv-subst-n-namn, eo-subst-namn osv.). Frågan är vilken uppsättning namnmallar som behövs om man ser på alla namn, inte bara länder, och sedan när det är bestämt behöver jag veta vilka böjningsformer ska vara med och hur de konstrueras. ~ Dodde 12 januari 2009 kl. 00.02 (CET)

Böjningstabeller i flerordsuppslag

Jag är inte helt säker på om jag tycker vi ska vara helt strikta när det gäller att förbjuda partikelverbs böjningstabeller, i synnerhet vad beträffar de partikelverb som har participformer. Detta därför att jag är rädd att vi tappar möjligheten att specificera när participet ska skrivas samman, och när det inte ska göra så. Jfr till exempel partikelverbet "ta på" som får perfektparticip "påtagen", med möjligheten att i annan betydelse ge participet "tagen på" (om "på" fungerar som preposition(?) istället för partikel).

Jag vet inte om du redan har gjort upp någon slags plan för hur vi ska hantera dem? Själv hade jag nästan förutsatt att det skulle till speciella böjningsmallar för dem, någon gång så småningom. Däremot känner jag mig kanske lite osäker på hur långt jag skulle vilja gå - det finns så många former som till sin grammatiska struktur skulle kunna liknas vid partikelverbens: "Jag målar dörren vit" / "Dörren är vitmålad".

(Än knöligare verkar det vara att reda ut hur man ska behandla "glo på", som - baserat på betoningen - jag tycker ser ut att inte vara ett partikelverb, och inte heller följer partikelverbens standardmetod för att bilda perfektparticip, där partikeln flyttas fram och orden skrivs ihop. Men å andra sidan så saknar "glo" av allt av döma perfektparticip i alla andra fall - och mallen säger just nu uttryckligen att participformen "glodd" bara förekommer i partikelverb.... Och till yttermera visso kan jag inte ens komma på någon annan konstruktion där ordet "glo" används, än tillsammans med "på".) \Mike 12 januari 2009 kl. 04.05 (CET)

Redigeringskommentaren som kanske var otydlig. Vi är överens om innan att det vore önskvärt med speciella böjningstabeller för partikelverb. Men så länge sådana inte är skapade, så... Principen är att tabeller inte ska länka till sidor som inte ska existera. Att använda befintliga mallar till att skapa icke-länkade böjningsformer, är mallarna helt enkelt inte anpassade för.

Jag tror inte att det är möjligt att ha med "måla vit" bara för att ordet "vitmålad" finns. Men du har rätt i att en tydligare formulering kan behövas för vilka partikelverb eller andra flerordsuppslag som ska kunna finnas med.

Att bli glodd på är inte ett exempel på partikelverbanvändning av glodd. Samtidigt funkar inte ordet självständigt. Jag hade väl skrivit att glodd är ett vanligt perfektparticip, men man kan kanske vara mer tydlig och ange även den här gruppen separat. Jag vet inte. Om man skulle slå ihop dem med partikelverb så vet jag inte vad termen i så fall skulle vara, men det känns som att konstruktionerna inte är tillräckligt idiomatiska för att få ett eget uppslag... Man kan glo på, glo tillsammans med någon, glo i timmar, glo nån annan i fejset osv.. Liknande konstruktioner kan kanske anges på uppslaget glo, men betydelsen av glo förändras ju inte bara för att man lägger till ett "på". Annat är det ju med partikelverb. ~ Dodde 12 januari 2009 kl. 06.48 (CET)

Ok, då är jag med på partikelverben, och jag håller med om att inte "måla vit" hör hemma här - det var bara tänkt som ett exempel på något som ligger på andra sidan linjen i sanden... Och nu när du säger det så håller jag med om att "glo" *kan* stå självt, men är inte då skillnaden att "glo" används intransitivt (kan ej ta objekt) medan "glo på" används transitivt? Jag tror vi redan tidigare har varit inne och nosat lite på frågan om samband mellan particip, passivum och (in)transitivitet, även om vi då inte kom någonstans... \Mike 12 januari 2009 kl. 14.04 (CET)

Dramatisk böjningsmall

Hej. Jag blir bättre och bättre vän med de utmärkta böjningsmallarna, men bästa kompisar är vi ännu inte. Hur skulle exempelvis en böjningsmall för uppslagsordet drama se ut? Satt och klurade på det en stund, men kom trots studier i stilguide och ett flertal prov i sandlåda inte till full klarhet.
Med vänlig hälsning, ~ Tommy Kronkvist 11 maj 2009 kl. 18.40 (CEST)

Erkänner att de svenska mallarna inte är helt lätta att greppa. :) Hur som helst - om man pratar om genren, vilken är den definitionen beskriver, så väl den inte räknebar och måste använda en oräknebar mall. Alla dessa slutar på -oräkn. Jag är inte säker på vad den bestämda formen är för den här definitionen. Är det draman är det sv-subst-n-oräkn|fog= som ska användas, medan om det är dramat är det sv-subst-t-oräkn|fog= som ska användas. Normalt läggs -et respektive -en till i bestämd form, och då bara -t respektive -n läggs till måste fog= användas för att e:et inte ska tas med. För den räknebara betydelsen, en drama, flera dramor, är det sv-subst-n-or|pluralrot=dram som ska användas. (Jag är inte säker på om drama här heller skrivs dramat eller draman i bestämd form, men mallen sv-subst-t-or saknas helt. Gissar att det är för att ord som slutar på -or i plural inte kan ha t-genus. (På Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Substantiv finns exemplet kaffe och vodka för t- respektive n-ord samt änkor för användning av den räknebara mallen). ~ Dodde 11 maj 2009 kl. 20.43 (CEST)

"En drama"? "Två dramor"? Det ska väl ändå vara "ett drama", "två dramer"? Det verkar ha funnits en utrum-variant också, men såvitt jag begriper SAOB så föredrogs i så fall formen "dram" - och den var på utgång 1922... Mike 11 maj 2009 kl. 22.45 (CEST)

Tack för svar, förklaringar och funderingar – ärendet har klarnat, i varje fall något... :) Själv lutar jag åt att själva genren (alltså def. 1 i artikelns nuvarande lydelse) kanske inte ens har någon bestämd form? Det känns som att man vanligtvis då istället använder "drama-genren" och liknande konstruktioner, snarare än "dramat". En konstruktion som Strindberg är välkänd inom dramat låter underlig; däremot tycker jag det verkar helt okej, om än något krystat, att säga Strindberg är välkänd inom drama. Om så är fallet utgör förmodligen ordet "drama" ett undantag från övriga genrer: det går ju exempelvis bra att säga Chaplin är välkänd inom komedi såväl som Chaplin är välkänd inom komedin. Eller har jag fel? Utrum-formen Strindberg är välkänd inom draman låter bättre än neutrum känns det som, men använder man den så lurar man sig själv, eftersom det förmodligen är en kortform av Strindberg är välkänd inom dramatiken, alltså ett helt annat ord. Fast kanske har jag fel där också... :)

Att "dramat" respektive "dramats" däremot är helt korrekt då man menar ett specifikt skådespel eller en dramatisk händelse (alltså def. 2 och 3) är naturligtvis ställt utom varje tvivel. Jag håller helt med Mike om genus här, och att det sålunda bör heta "flera dramer" snarare än "flera dramor" – låt vara att jag tycker båda formerna egentligen låter lite märkliga. Ingen av dem passar så att säga riktigt väl i munnen... :) Numera har Fenix adderat "draman(s)" för obest. f. plural (genitiv). Personligen är jag främmande för en form som "draman" för dessa definitioner, men känner att jag inte riktigt har kunskap nog för att rätteligen kunna revidera Fenix redigering. (Som talspråklig variant av best. f. sing. av "dramatiklektion" etc tycker jag dock att "draman" fungerar bra, men det är ju, återigen, ett annat ord.) ~ Tommy Kronkvist 12 maj 2009 kl. 05.30 (CEST)

Formen "draman" är väl en rättså vanlig variant, kanske lite vardaglig, och antagligen vanligare i betydelse tre (se t.ex. följande artiklar för exempel på förekomster: DN, SR; här även ett exempel i betydelse två). /Fenix 12 maj 2009 kl. 12.16 (CEST)

Bevisligen hade jag inte koll på ordets böjningar. Minns nu pluralformen dramer och då försvinner det konstiga med t-genus som ord med -or i plural verkar sakna. Onekligen är det alltså lättare att hitta rätt mall och rätt mallsyntax om man vet hur böjningsformerna faktiskt ser ut. :) Man kan alltid ange innehållet i grammatikrutorna manuellt genom att ange siffran för rutan som parameter, såsom framgår av Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Allmänna parametrar samt schemaöversikten för den aktuella mallen (där det framgår vilka siffror som avser vilka rutor). Lycka till :) ~ Dodde 12 maj 2009 kl. 16.29 (CEST)

Kategoridiskussion:Svenska/Dryck

Jag undrar hur du tänkte här. Många tycker att kategorin är onödig. Borde inte den tas bort? "85" 10 juni 2009 kl. 21.16 (CEST)

Vet inte hur jag tänkte där. Har svarat på kategoridiskussionssidan. ~ Dodde 10 juni 2009 kl. 21.58 (CEST)

Toolserveraccount

Hello Dodde,
please send your real-name, your wikiname, your Freenode-nick (if you have one), your prefered login-name and the public part of your ssh-key to . We plan to create your account soon then. --DaB. 5 juli 2009 kl. 20.45 (CEST)

Thanks! Sent... ~ Dodde 5 juli 2009 kl. 23.04 (CEST)

Kategorisering av förkortade ordningstal

Hej. Om du vill får du gärna ta en titt på min och ÅttioFems diskussion om huruvida förkortningar av ordningstal bör ges status som egna uppslagsord, samt den i så fall uppkomna frågan om kategorisering av desamma: Diskussion:tredje. Jag hör av mig till dig eftersom jag vet att du brukar ha både klipska och friska idéer. :-) Tommy Kronkvist, 9 september 2009 kl. 03.52 (CEST).

Tack... jag läste den innan, men tyckte ni hade bra argument i diskussionen, så tänkte att jag inte skulle lägga mig i. :) Har svarat nu iallafall! ~ Dodde 9 september 2009 kl. 06.45 (CEST)

ingen artikel

En lista över sidor som använder {{ingen artikel}} finns här (i UTF-8). Jag har inkluderat sidor som finns i andra namnrymder, men också kollat igenom de berörda sidorna. De ska också ändras. Det enda jag tagit bort från listan är [Användare:Moberg/maBas.js]. Listan baseras på [2] vilket innehåller samma data som [3]. //Skal 14 december 2009 kl. 16.11 (CET)

Goodie, tackar. ~ Dodde 14 december 2009 kl. 22.54 (CET)

Användardiskussion:Bamsejon#Felaktigt_skapade_uppslag...

När du hinner är det kanske bra om du tittar på vad jag skrivit där lite och ser om du vill komplettera med något, om inte annat kanske korrekt länk till kvalitetsmallistan. Ever wonder 16 februari 2010 kl. 23.29 (CET)

Och tack på förhand. Det är förstås inte "meningen" att du ska behöva göra allt sånt här, men åtminstone jag kan inte om, ja, "hur det egentligen ska funka". Nu försökte jag ändå men det kändes som att det fattades lite. Apropå fattas - finns det någon mall för begäran av flytt? Ever wonder 16 februari 2010 kl. 23.34 (CET)

Ingen fara. Normalt om man skapar ett felaktigt uppslag, så lägger man till {{raderas|<motivering, typ "felskapad...">}} på den, och skapar helt enkelt ett nytt med korrekt sidnamn och innehåll anpassat för det sidnamnet. Någon administratör ser eventuellt förfrågan om att radera sidan på WT:SÄ, men om inte så är det ju ingen brådska - ingen användare som besöker sidan misstolkar budskapet eftersom kvalitetsmallen där är väl synlig, och sidan raderas när en administratör nästa gång kollar i Kategori:Wiktionary:Raderas?. Någon mall för att flytta ett uppslag anser jag inte behövs. Länken till kvalitetsmallarna är Wiktionary:Mallar#Kvalitetsmallar. Det räcker med att lägga till raderasmallen på sidan - det är inte nödvändigt att skriva något på en administratörs diskussionssida. Administratörens uppgift är att ta ställning till om uppslaget som raderasmarkerats ska tas upp till principdiskussion eller om den kan raderas direkt. I detta fallet när personen som skapat uppslaget själv direkt begär att den ska raderas torde det orimligen vara ett föremål för diskussion, utan det borde förstås utföras direkt. På Wiktionary:Sidor_som_bör_raderas#Om_radering_av_artiklar finns mer att läsa om proceduren. ~ Dodde 16 februari 2010 kl. 23.47 (CET)

Mallar

Jag skapade även {{is-subst-m-i}}. Är inte helt säker på att den är korrekt gjord eftersom jag bara kopierade och ändrade i den. Nästa sak i projektet vore bra om det bidde omljud för det är så pass vanligt. Jag listar exempel på ord med omljud för de olika typer av mallarna här. Sen kan du ta en titt på dem och utgå ifrån det, det vore jättebra. :). Det är alltså om det rör sig om ett ”u” någonstans i ändelsen som A:et i stammen blir ett Ö när det är betonat och U när det är obetonat, därför amma > ömmu. (Se senare exempel)

• {{is-subst-m-ur-ar}}: hattur, dagur (hatt, dag)
• {{is-subst-m-ur-ir}}: hvalur, svanur (val, svan)
• {{is-subst-m-i}}: vatnakarfi, vartari (karp, abborre)
• {{is-subst-m-n}}: arinn (eldstad)
• {{is-subst-m-l}}: kapall (kabel)

• {{is-subst-f-a}}: taska, amma (väska, mormor)
• {{is-subst-f-0}}: Denna är lite speciell för här blir det inte omljud utan omljudet nollställs istället eftersom det är ett omljud ”by default”. Då ”nollställs” omljudet när det inte är ett U i ändelsen. verslun > verslanir (affär) (inget U i ändelsen, därför verslanir).

Här är det U > A, eftersom U är obetonat. Om vi istället tar: vögn (verb). Då blir det Ö > A (>vagnir).

Det är lite lurigt, men det finns logik i det, jag hoppas att du ser den och vet hur man kan göra detta. Om det är något oklart så fråga så ska jag se om jag kan förklara tydligare. :) Lundgren8 22 februari 2010 kl. 20.04 (CET)

Okej, ska kika på detta! (lite senare) ~ Dodde 22 februari 2010 kl. 20.52 (CET)

[4], [5]

Kul att se att blogginlägget blev läst. :) Ever wonder 10 mars 2010 kl. 08.59 (CET)

Haha, mm, men det fick mig att tänka att man faktiskt borde kunna utveckla {{saknad betydelse}} (i väntan på att automatiska listor som även innehåller motiveringen kommer att skapas av Skalbot) så att de uppslag som innehåller mallen hamnar i kategorier, efter språk och ordklass. Tanken med mallen, när den skapades, var att synliggöra blålänkade sidor som "borde vara rödlänkade" ur åtminstone någon aspekt (att en eller flera betydelser saknas). Nu är det inget fel på sidorna för att det saknas betydelser, och inte mer bråttom att åtgärda en vilken annan röd sida som helst, och då känns det kanske lite väl maffigt med en stor faktamall som {{saknas}}. Däremot med en specifik mall inkluderad för just detta ändamål, skulle det trots mallens diskreta utseende på dessa sidor vara möjligt att utifrån dem skapa listor som synliggjorde dessa uppslag i precis lika hög grad som listor med rödlänkade sidor. ~ Dodde 10 mars 2010 kl. 09.14 (CET)

Radering av Ben och Bob

Jag såg att dessa hade svensk språkrubrik. Skulle det vara okontroversiellt att återskapa dem som engelska namn? Vill du för övrigt kommentera på Wiktionarydiskussion:Stilguide/Vilka ord skall tas med#Hur ska vi göra med Hasse? ? Ever wonder 12 mars 2010 kl. 01.18 (CET)

Inklusionskriterierna är snävare för engelska namn än för svenska, och om namnuppslag ska skapas ska statistik ges för att kriterierna uppfylls. Jag vet inte om Ben och Bob uppfyller kriterierna. Ska titta på Hasse-diskussionen. ~ Dodde 12 mars 2010 kl. 01.26 (CET)

Meddelande

Jag fick ett mejl om att du hade skickat ett meddelande på MSN. Jag vet inte varför men jag kunde aldrig se meddelandet när jag loggade in på MSN. Jag använder en annan dator och det kan ha med det att göra. Tror du att du kan skicka meddelandet igen och i såna fall direkt med e-post så att jag slipper problem med MSN? "85" 20 mars 2010 kl. 00.12 (CET)

Ok! ~ Dodde 20 mars 2010 kl. 09.20 (CET)

Malldiskussionen

Hej, jag såg inte dina meddelanden förrän du hade loggat (laggat?) ut.

Alltså, det verkar rimligt angående 1=. Anledningen till att jag har använt mig av den parametern är helt enkelt att den fanns i den svenska mallen som jag kopierade. Om ni mallkunniga tycker att den är onödig så håller jag med. :)

Angående pluralrotsparametern så håller jag fullständigt med. Det finns ingen anledning att ha den. Åtminstone inte i {{no-subst-n-0}}... Diupwijk 27 mars 2010 kl. 00.19 (CET)

Pronomenmall för isländska

Efter att ha varit på Wiktionary ett tag nu har jag märkt att det finns relativt pronomenmallar för ganska många språk? Eftersom jag tror att du har lite bra känsla för formgivning och liknande när det gäller mallar, tror du att det skulle gå att skapa något liknande för isländska utifrån infon jag samlade här? Det är svårare att klämma in alla i samma som man gjort i svenska men vet du hur man skulle kunna distribuera det på något vettigt sätt? Lundgren8 2 april 2010 kl. 01.25 (CEST)

Ja, det kan jag fixa. Demonstrativa pronomen hör dock inte hemma i personliga pronomen-mallen. Dock saknar jag redovisning av reflexiva (och reflexiva possessiva pronomen). Finns sådana former så skulle det vara trevligt att ha med dem också. ~ Dodde 2 april 2010 kl. 11.31 (CEST)

{{is-pron-pers}} skapad, men innehåll i not-rutan saknas. Och som sagt, de reflexiva och possessiva reflexiva formerna. Samt beskrivning i stilguiden. ~ Dodde 2 april 2010 kl. 12.55 (CEST)

Okej, de reflexiva är sig i ackusativ, sér i dativ och sín i genitiv. De andra är samma som de personliga pronomen, och de existerar inte i nominativ. (Mig, dig, sig) är ju objektsformer) De possessiva reflexiva är desamma som de possessiva förutom att det är ”sinn - sín - sitt” på tredje personerna. Vad för typ av beskrivning tarvas på mallsidan?

Reflexiva	1:a person	2:a person	3:e person
Ackusativ	mig	þig	sig
Dativ	mér	þér	sér
Genitiv	mín	þín	sín
Plural
Ackusativ	okkur	ykkur	sig
Dativ	okkur	ykkur	sér
Genitiv	okkar	ykkar	sín

Lundgren8 2 april 2010 kl. 13.06 (CEST)

Fint! Hinner dock inte fixa mer med detta förrän i början på nästa vecka. Beskrivning menar jag exempelvis att vissa former är ålderdomliga som det stod på din sida som jag, och fotnotsmarkeringar från de berörda rutorna. Se exempelvis {{fr-pron-pers}}. ~ Dodde 2 april 2010 kl. 13.15 (CEST)

De possessiva reflexiva är ju de possessiva vi listat nu eftersom de som vi klassificerar som ”possessiva” är genitivformerna på isländska, kom jag på. Lundgren8 2 april 2010 kl. 18.52 (CEST)

Nackdelen med det systemet är att det ålderdomliga/formella ”vor”s böjning inte kommer med. Okkar, ykkar och yðar böjs inte men ”vor” gör det. Vad gör vi åt det? Lundgren8 2 april 2010 kl. 21.30 (CEST)

Det kan vi nog lösa, men jag blir lite förvirrad av allt, så jag måste nog chatta med dig för att förstå ordentligt hur det ligger till med allt. Bland annat hur man ska tolka de possessiva pronomenens genitivformer och vad som egentligen menas med att "de possessiva reflexiva är de possessiva vi listat" (vad skiljer då de possessiva reflexiva från de endast reflexivas genitivformer?). ~ Dodde 3 april 2010 kl. 12.52 (CEST)

Participformer av "bero"

Jag har lagt till definitionen "att låta anstå" till uppslagsordet "bero". Som utgångspunkt för böjningsmallen använde jag den som redan används för uppslagsordet. Emellertid så torde det inte finnas några participformer för den "nya" definitionen. Finns det någon bättre mall än den jag använt, eller en metod att använda den befintliga mallen, men dölja participdelen av den? Mvh, Tommy Kronkvist, 18 april 2010 kl. 22.00 (CEST).

Inget fel. Jag slog samman de två tabellerna och la till en not om avsaknaden av particip för den andra betydelsen. De övriga formerna delas ju av båda betydelserna. Såg att du angivit "  som argument, men vi brukar välja att använda ett streck för saknade former. När former saknas, finns en specialfunktion inbyggd i alla uppdaterade mallar att visa ett ej länkat tankstreck (tror jag, eller ett lite längre streck än det vanliga bindestrecket iallafall) när ett bindestreck anges som argument. Hade den första betydelsen inte funnits hade du alltså angivit "prespart=-", medan du inte behövt ange "perfpart=-" alls eftersom den formen redan i utgångsläget ges som saknad form i de svenska passiva verb-mallarna. Funderar dock på om den första definitionen som ges inte egentligen avser "bero på" och om din tillagda betydelse egentligen inte avser "låta bero". Jag känner mig lite osäker på vad kriterierna är för att något ska kallas partikelverb, men även om betydelse 1 borde finnas kvar på "bero" i någon form - antingen så att den beskriver "bero" självständigt och att "bero på" anges som konstruktion med {{konstr}}, eller att det tydliggörs att det är hela frasen "bero på" som definitionen avser - så kanske din definition två helt borde flyttas till låta bero, eftersom partikelverb redovisas på sina egna uppslag. ~ Dodde 19 april 2010 kl. 01.30 (CEST)

absolut

Jag tror att substantiv, absolut vodka, helt enkelt ska tas bort (däremot borde uppslaget nog länka till Absolut Vodka på Wikipedia). Absolut skulle eventuellt kunna ha betydelsen "kortform för Absolut Vodka". Jag är dock tveksam till att genomföra detta innan vi rett ut det där med den polska översättningen. Om användning: bör vara utrum (som "portionsbeteckningar" brukar vara) och rimligen oböjligt. Det är alltså (tror jag) närmast krogjargong som föresvävat mig, samma typ av konstruktion egentligen som "en öl" och (mer begränsat till restaurangpersonal) "en köttbullar". Ever wonder 23 april 2010 kl. 12.53 (CEST)

Ok, tack, redigerade: [6] ~ Dodde 23 april 2010 kl. 17.30 (CEST)

Mallar

Hej mallexperten! Jag skapade tre isländska mallar för ord som slutar på -all, -ill och -ull. ({{is-subst-m-all}}, {{is-subst-m-ill}}, {{is-subst-m-ull}}). Anledningen till att dessa behövdes var att i dessa kastas bokstäverna om i bland annat plural och dativ och ganska många ord här på Wiktionary slutar på dem och har inga mallar. Finns det något enklare sätt att lösa detta? Jag menar, vi har ju inte en separat mall för ängel bara för att det blir änglar i plural. Här är det ju dock inte fråga om någon pluralrot utan snarare en "dativ- och pluralrot" i så fall. Kan det göras smidigare och inkluderas i en mall på något sätt tror du. Jag skapade tre innan jag kom att tänka på detta. Exempelord: gaffall, engill och jökull. Lundgren8 27 maj 2010 kl. 21.01 (CEST)

Expert vet jag inte, men ;), det verkar, om jag förstått det rätt, som om böjningsmönstret för isländska substantiv i maskulinum som slutar på -all, -ill och -ull skiljer sig från andra isländska substantiv i maskulinum som slutar på -l (exempelvis íll). Isåfall kan ju orden på -all, -ill och -ull ändå inte använda sig av den vanliga -l-mallen. Nu finns bara íll-ord som använder sig av is-subst-m-l, så om det antagandet stämmer vet jag inte. Vilka olika varianter finns på ändelser på ord i maskulinum som slutar på -l? Har böjningsmönstret att göra med betoning/intonation snarare än vilken vokal som används framför -ll? Detta är väl iofs frågor som mer rör hela uppsättningen mallar som sådan och en avvägning bör väl alltid göras för vinsten av att skapa enskilda mallar för de olika böjningsmönster som existerar, och att hantera dessa som rent oregelbundna - dvs. skriva in varje böjningsform manuellt i mallen. Men under förutsättning att -all, -ill och -ull-ord är tillräckligt vanliga för att motivera egna mallar för vart och ett av dem, så ser jag ingen annan smidig lösning för att hantera -all, -ill och -ull i samma mall (på samma sätt som vi har olika mallar för sv-adj-er, sv-adj-en och sv-adj-el, som i sig följer samma mönster, men där omkastning av bokstäver också sker). Med utökade parsningsfunktioner i MediaWiki hade det varit möjligt att hantera dessa i samma mall, men de funktioner som behövs är inte aktiverade för användning på Wikimedias sajter. Min gissning är att du gjort ett korrekt val att skapa de tre mallarna. Mallbeskrivningarna behöver dock oavsett vilken lösning som väljs göras tydligare för användarna, så att det på bättre framgår vilka mallar som ska användas och vilka som inte ska användas för respektive ord (även -all, -ill och -ull slutar ju på -l). ~ Dodde 28 maj 2010 kl. 00.58 (CEST)

Okej, tack för ditt svar. Jag ska då lägga till beskrivande mallar. Jag har alltid varit lite skeptisk till -l mallen, dels för att den verkar ovanlig och dels för att det bara är -íll ord som går in där för närvarande men lämnar den därhän tills jag vet mer. Lundgren8 29 maj 2010 kl. 11.10 (CEST)

Är lite småskamsen nu, därför kommer jag krypande till dig. Jag trodde att jag kunde skapa en mall själv utifrån {{de-adj}} men det gick inte. Du skulle inte kunna ta en titt och hjälpa till? {{is-adj-ur}}. Lundgren8 30 maj 2010 kl. 22.21 (CEST)

{{de-adj}} är ingen bra mall att kopiera. Se Wiktionary:Projekt/Mallar så framgår det vilka mallar som är "klara" att utgå ifrån vid skapandet av nya mallar. Tror du reder ut det om du utgår från någon av de färdiga mallarna. Annars är det bara att skriva igen! :) ~ Dodde 30 maj 2010 kl. 22.27 (CEST)

Skal har även skrivit en hjälpsida för skapande av grammatikmallar som kan vara värt att kika på: Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Skapa en mall. ~ Dodde 30 maj 2010 kl. 22.30 (CEST)

Jag gjorde en lista på adjektiv som följer {{is-adj-ur}} fast med mer eller mindre oregelbundna komparativformer apropå gårdagens diskussion om denna mall skulle skapas i framtiden.

Starka adjektiv

Positiv Komparativ Superlativ dapur daprari, dapurri daprastur dökkur dekkri dekksti góður betri bestur illur verri verstur leirugur leirugri leirugastur margur fleiri flestur slæmur verri verstur svangur svengri, svangari svengstur, svangastur þröngur þrengri þrengstur þungur þyngri þyngstur þunnur þynnri þynnstur

Sedan undrar jag om alla böjningsformer skulle kunna följa en viss rot så att om man skrev både svengri och svangari på en så skulle alla rätta sig efter den man skrev på så man slapp redigera över 100 olika? Lundgren8 31 maj 2010 kl. 18.42 (CEST)
Red.: Det kanske skulle bli så kladdigt att det nästan är värt att skapa två stycken iofs. Lundgren8 31 maj 2010 kl. 19.03 (CEST)

Man kan naturligtvis lägga till parametrarna komprot2= och suprot2= (komprot=sveng|komprot2=svenga|suprot=sveng|suprot2=svenga) om det är ett flertal ord som fungerar på det sättet. Är det bara fråga om dessa två, dapur och svangur, kanske det är smidigare att bara skapa is-subst-svangur och is-subst-dapur för att inte komplicera dels mallkoden och dels mallbeskrivningen. Det beror också lite på hur man att innehållet i tabellrutorna ska se ut. Ett alternativ till "[svengri], [svangari]" skulle eventuellt kunna vara sveng(a)ri ([svengri|sveng]][svengari|(a)][svengri|ri]) eller liknande för att undvika att expandera mallen mer än nödvändigt. Vi kanske kan diskutera mer (sent) ikväll. :) Bortsett från oregelbundenheterna i komparativ- och superlativformerna - läggs samma ändelser till för böjningsformerna i övrigt, så att alla av de ovanstående kan använda samma mall under förutsättning att mallen tar argument för parametrarna komprot= och suprot=? ~ Dodde 1 juni 2010 kl. 06.22 (CEST)

Okej, jag vill inte uttala mig för mycket eftersom jag inte kan tillräckligt mycket. Men vad jag kan säga är att alla komparativa adjektiv jag stött på har antingen -ari eller -ri. Då har jag bara undersökt de som slutar på -ur i grundform. Leirugur är den enda jag stött på som har regelbunden form men med -ri ändelsen i komparativ. Det är möjligt att det finns många fler, detta beror mest på att jag bara har letat efter oregelbundna, såsom góður. Jag tror definitivt inte att det är fråga om bara de där adjektiven. Jag har inte gjort någon genomgående analys av alla isländska adjektiv utan de där var de som fanns på Wiktionary från början som jag upptäckte när jag uppdaterade mallar + góður och illur, som jag lade till för att de var vanliga och jag kom på dem just då. Just när det gäller hur mallkoden bäst ska anpassas vet jag som vanligt ungefär lika mycket som en havsörn så jag kan inte riktigt säga vilket som verkar bäst; men vi får väl ta det per chatt någon gång och se om vi kommer fram till något vettigt. ;) Lundgren8 1 juni 2010 kl. 18.42 (CEST)

Böjningsformer

Hur fungerar Doddebot när den skapar artiklar som sjukhuset utifrån böjningstabellen i sjukhus? Är det helautomatiskt och finns källkoden publicerad, eller gör du mycket av arbetet för hand? Om du utgår från databasdumpar, så skapades en sådan den 31 maj. --LA2 8 juni 2010 kl. 23.34 (CEST)

Doddebot skapar inte längre böjningsuppslag. I princip använde den databasdumpar för att hitta sidor med mallar inkluderade. Doddebot tolkade själv olika mallars syntax och skapade/uppdaterade uppslag för böjningsformerna. För varje ny mall fick jag redigera scriptet, och om mallsyntaxen för dessa mallar ändrades här på Wiktionary, var jag tvungen att uppdatera scriptet med motsvarande tolkning. Det sättet innebär en hel del jobb, både vad gäller att lägga till tolkningskod för nya mallar, och underhålla befintliga böjningsuppslag - och heller inte lätt för någon annan att "ta över" om jag skulle komma att få mindre tid för Wiktionary i framtiden. Ingen effektiv och hållbar lösning alltså. Så för 1½ år sedan (tror jag) började jag diskutera med Skalman om att det vore smidigare att dels hantera böjningsuppslagen och dels hantera underhållet av kategoristrukturen på ett mer automatiserat sätt. Ett toolserver-konto har skapats för detta och tanken har varit att Skalbot ska "ta över" dessa funktioner, liksom kanske kunna skapa listor av olika slag och även utföra en del andra automatiserade uppgifter. Det script som då kommer användas kommer att utgå direkt ifrån de länkar som bildas i böjningstabellerna, och scriptet behöver inte uppdateras för att nya mallar tillkommer eller ändras. Så underhållet kommer att kräva betydligt mindre arbete när det scriptet väl är klart. Nu har Skalman varit mycket upptagen IRL hela det senaste året, men han har tidigare sagt att detta ska bli av denna sommaren, men mer än så vet jag inte. Allt jobb som läggs ner på att skapa böjningsuppslag kommer hur som helst att vara fördjäves när detta script är klart, så jag har lagt ned den verksamheten från min sida sedan vi diskuterat den här mer effektiva lösningen. ~ Dodde 9 juni 2010 kl. 18.20 (CEST)

Jag insåg att det måste vara rätt krångligt, när jag funderade över hur man borde implementera det. Men dessa artiklar måste skapas, för böjningsformerna är ju inte sökbara när de är rödlänkar. Orden "sjukhuset" står ju ingenstans i fulltexten om artikeln sjukhus bara innehåller {{sv-subst-t-0}}. Skulle man kunna göra en gadget/finess i Javascript som vid klick på en rödlänk automatiskt formulerar en böjningsartikel? Hur gör andra språk? --LA2 11 juni 2010 kl. 17.34 (CEST)

Ja det är över min kunskapsnivå iallafall :) Man får använda särskilda css-klasser som speglar av sig i html-koden som genereras vid tolkningen av böjningsmallarna så att scriptet kan avgöra vilka länkar som är böjningsformer och vilka som inte är det, och till vilket språk och vilken ordklass böjningsformerna tillhör. Sedan behöver informationen om vilka böjningsuppslag som ska finnas och inte finnas och vilka som skapats och inte skapats med mera lagras i en databas, som dessutom bör uppdateras kontinuerligt på ett inte alltför resurskrävande sätt. Sedan ska böjningsuppslagen skapas på nya eller redan existerande sidor, och även kunna tas bort om grammatikmallen på grundformsuppslaget ändras. Många grammatikmallar är även i uppbyggnadsskede ofta på grund av att djupare kunskap saknas, så endast "godkända" grammatikmallar utifrån en redigerbar lista påverkas av skapandet och underhållet av böjningsuppslagen.

Det är givetvis enklare att skapa en .js-gadget som du föreslår, men det innebär mycket manuellt arbete att skapa böjningsuppslagen både i form av att uppsöka huvuduppslag med länkar till saknade böjningsuppslag (länkar kan dessutom vara blålänkade även om böjningsuppslag på den blålänkade sidan saknas). Metoden saknar även lösning för underhåll av redan skapade böjningsuppslag som vid ändring av den befintliga böjningstabellen kan behöva raderas. Ungefär samma svagheter som den metod jag använde mig av med Doddebot.

Jag känner inte till att andra språkversioner skulle ha några avancerade lösningar för detta. ~ Dodde 12 juni 2010 kl. 17.28 (CEST)

Borttagning av obsoleta böjningsmönster hade jag inte tänkt på. Men det kravet tydliggör att man borde upprätta en lista på önskade böjningsuppslag och sedan jämföra denna med befintliga böjningsuppslag (= användning av mallen böjning), allt baserat på databasdumpar (ja, analysen blir krånglig, men vi har nog inget val). Den jämförelsen kan ge en lista på böjningsuppslag som bör skapas och sådana som bör avlägsnas. De allra flesta bör vara sådana som bör skapas och där ingen artikel finns. Denna delmängd kan lätt skapas av en bot. De andra kanske kräver manuell hantering (och framför allt manuell granskning före åtgärd). Jag ska se vad jag kan göra. --LA2 14 juni 2010 kl. 01.27 (CEST)

Databasdumparna innehåller inte information om vilka länkar som finns i böjningstabellerna, bara själva mallnamnet och syntaxen (tillsammans med all annan text från sidornas redigeringsrutor), så dumpen kan inte användas för det ändamålet, men annars är det väl så som du skriver det måste funka, med några fler kolumner. Skalman är den som har Toolserver-kontot och programmeringskunskaperna, och har påbörjat men inte slutfört arbetet med detta. Det är a och o att skriptet klarar att skapa såväl nya sidor, nya avsnitt och tillägg av en enskild rad i ett befintligt avsnitt (och motsvarande för borttagning), annars kommer det att bli oerhört mycket manuellt jobb. Endast då sidan inte följer standardutseende kan den läggas i en lista för manuell översyn. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 08.19 (CEST)

Nej, precis. Det jag överväger är att identiera att en artikel i databasdumpen innehåller {{sv-subst-n-0|rot=xyz}} och med ett script emulera mallens arbete och lista ut vilka länkar som borde finnas därifrån. På toolservern kan man göra en länksökning, men då vet man ju inte vilka länkar som kommer ur böjningsmallen och vilka som kommer ur Se även-avsnittet. --LA2 14 juni 2010 kl. 14.49 (CEST)

Okej! Men hur emulerar du det? På nåt automatiskt sätt, eller genom att skriva in i scriptet hur den ska tolka mallsyntaxen? Det senare var vad jag gjorde men det blir mycket jobb med det, eftersom man manuellt måste ändra i scriptet varje gång en ny mall kommer, och varje gång en ändring sker i en befintlig mall. På toolservern kan man göra länksökningar, men det har ju nackdelen som du säger, att det inte görs någon skillnad på länk och länk. Även om man kan lista ut vilka länkar som kommer från en given grammatikmall, så finns det också länkar i grammatikmallarna som inte är böjningsformer, eller som av någon anledning inte ska skapas böjningsuppslag för. Det kan till exempel vara länkade rubriker, länkar i notrutan, eller fotnotslänkar. Om man gerererar html-koden så kan man med hjälp av befintliga .css-klasser särskilja dessa länkar åt. Men det verkar komplicerat. Man skulle förstås kunna skapa en egen lokal parser som skulle kunna hämta hem de aktuella mallarna och tolka koden som används i mallen, och därigenom få ut all information om vilka länkar som är böjningsformer. Är det så du tänker dig det? Tycker också det låter komplicerat, men iallafall en möjlig lösning som inte förlitar sig på toolserver. Nackdelen är väl att man måste uppdatera sin lokala parser varje gång Mediawiki ändrar sin, men det kanske inte sker så ofta och i så stor omfattning, i och för sig. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 16.15 (CEST)

Jag kan inte lova att det ska fungera, eller när jag får tid till detta. Men som du ser på min användarsida har jag redan en del statistik över vilka fall som är vanliga. Många fall kan hanteras genom ett fåtal regler.

En relaterad fråga är denna: Idag är Wiktionary inte användbart för den som vill bygga ett API för att finna böjningar av ord. Om jag har några substantiv (bil, cykel, rullskridsko) vad är bestämd form pluralis av dessa? Det klarar inte Wiktionary att besvara på något rationellt sätt. Kanske har vi byggt Wiktionary på fel sätt? Kanske borde mallarna i stället vara {{sv-subst|bil|bils|bilen|bilens|bilar|bilars|bilarna|bilarnas}} så att det blir enkelt att plocka fram (och söka!) de olika böjningsformerna. Mallen "sv-subst" skulle då bara ta dessa 8 parametrar och länka dem i en tabell. Det känns förstås "jobbigt" att redigera, men det är åtminstone lättbegripligt (inga krångliga parameterkombinationer att lära sig), generellt (en mall täcker alla svenska substantiv) och användbart för automatisering av flera uppgifter, som vi inte klarar av idag. --LA2 14 juni 2010 kl. 17.56 (CEST)

Prata med Skalman, bara, så ni inte arbetar dubbelt på samma sak i onödan.

Alla svenska substantiv-mallar kan fyllas i på det enklare sättet, men det är mer tidskrävande och ser inte lika städat ut i redigeringstexten. För mallar på vissa språk som har allt mellan 50 och 150 böjningsformer blir det ännu värre. Men jag håller med dig om att det finns en brist av den anledningen som du nämner, men har ingen lösning på det. Det skulle vara om man genererade böjningsformerna i ett mer datavänligt format utifrån böjningsformsdatabasen som man sedan gör tillgängligt på någon annan sida, kanske på toolserver. Men det känns ändå som att vi har för få infogade mallar för att en sådan funktion skulle vara användbar på ett bra tag. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 18.07 (CEST)

Kan ingenting om .css-klasser, så jag spekulerar bara, men borde man inte teoretiskt sett kunna förse varje ruta i sig med en egen klass som motsvarar en viss böjningsform? Då skulle ju den informationen också kunna läggas till i databasen, likaväl som det direkt skulle vara synligt i html-koden vilken klass det rör sig om. Så antingen om man gör en förfrågning direkt till databasen eller läser av den genererade html-koden, så kan man få fram informationen, utan att man behöver skapa merjobb vid tilläggandet av grammatikmallar på uppslagen. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 18.11 (CEST)

LA2, jag har skapat sidan Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Böjningsformer/Guide för botmakare. Jag hoppas att den innehåller den information som är nödvändig och inte självklar vid implementationen av boten. Jag har kommit en bra bit på skapandet av boten, och försöker samtidigt implementera lite närliggande funktionalitet också. Jag hoppas på att kunna ha den klar innan augusti.

Vad gäller ett API får man nog i så fall lägga till informationen i form av CSS-klasser i HTML:en, som Dodde säger. Jag är medveten om att det blir knepigare att tolka, men det finns alltför mkt specialfall och för många former för många språk, och de flesta av böjningsformerna kan ju faktiskt fyllas i halvautomatiskt. Det är absolut ingen omöjlighet att skapa ett API från det, som nog dessutom troligen blir lite mer framåtkompatibelt än att lägga in informationen om varje mall för sig. Däremot saknas fortfarande möjligheten för att direkt koppla mallen till varje definition (eftersom de har olika mallar ibland). //Skal 16 juni 2010 kl. 03.14 (CEST)

Jag förstår inte alls pratet om CSS-klasser och hur det ska lösa frågan om API. Kan någon förklara det? --LA2 18 juni 2010 kl. 23.21 (CEST)

Om det för en böjningsform står t.ex. class="singularis-genitiv-bestamd" så går detta att tolka. De använder "class" i sin vidare betydelse, inte för CSS. Egentligen borde man använda de nya data-attributen i HTML5, men de stöds inte av MediaWiki. Om man låter bli att ändra den strängen går det att skapa ett framåtkompatibelt system där man inte behöver tolka varje mall för sig. Det enda som krävs är att man lägger till beskrivningarna av koderna, om inte vi tillhandahåller även det (på något sätt, kanske via mallar, eller meta-sidor eller liknande).

Den som skapar API:t kommer titta på antingen den skapade wikikoden eller HTML-koden för att avgöra vilka former som ska ha vilka beskrivningar, och helt strunta i vilken mall som råkade skapa en viss tabell. Ytterligare en fördel med denna lösning är att den inte ändrar sättet på vilket grammatikmallarna används och ser ut nu, och att den kan läggas till gradvis.

Om du har någon annan framåtkompatibel, språkoberoende, ordklassoberoende lösning som inte gör arbetet här nämnvärt mkt svårare är du välkommen att presentera den. //Skal 18 juni 2010 kl. 23.57 (CEST)

Hur har det gått i den här frågan? Jag känner att jag är lite dåligt uppdaterad... :) Det är alldeles för gott om gröna länkar på Wiktionary – alltså länkar till ännu ej skapade böjningsformer av befintliga uppslagsord – och om man (idag) gör en sökning på exempelvis associationer så får man svaret att ordet inte finns. Detta trots att huvudordet association skapades redan 2 januari, för nästan ett halvår sedan. Det kliar lite i fingrarna; ibland vill man helt sonika sätta igång och skriva "böjningsartiklarna" för egen maskin, men det är alltså fortfarande en dålig idé? –Tommy Kronkvist 16 juni 2011 kl. 01.43 (CEST), 16 juni 2011 kl. 01.43 (CEST).

Så vitt jag vet skapas fortfarande inga böjningsformer automatiskt, men om du går till association och klickar på en grön länk så skapas uppslaget automatiskt, allt du behöver göra är att klicka på spara, om det är till någon hjälp. --Lundgren8 (d · b) 16 juni 2011 kl. 03.02 (CEST)

Man får absolut skapa böjningsartiklar när man känner för det. Och så länge vi inte vet när (eller om) de kommer att börja skapas automatiskt kan jag inte se varför det skulle vara onödigt. "85" 16 juni 2011 kl. 16.06 (CEST)

Tack så mycket för svar! Att ett klick på en grön länk också automatiskt lägger till en böjningsmall har jag av någon märklig anledning inte uppmärksammat tidigare. Angående "onödigheten" hade min fråga främst sin grund i Doddes ovanstående kommentar per den 9 juni 2010: "Allt jobb som läggs ner på att skapa böjningsuppslag kommer hur som helst att vara förgäves när detta script är klart […]". Å andra sidan skulle en framtida automatisering i så fall bara innebära en förlust av "arbetstid" ur användarnas perspektiv. För Wiktionarys del i stort vore det däremot en vinst, för ur ordbokens perspektiv spelar det förstås ingen egentlig roll huruvida det är användarna som manuellt gör redigeringar, eller om de görs av botar. Huvudsaken är ju att resultatet blir bra, inte vem som gjort jobbet. Om andan faller på kommer jag således att skapa böjningsartiklar, och ser med glädje fram emot den dag en kallblodig bot automatiskt och helt utan pardon omintetgör detta arbete, enär det då sker för att standardisera och samtidigt också förbättra ordboken. För i längden är det som är bäst för Wiktionary, också bäst för mig. –Tommy Kronkvist, 21 juni 2011 kl. 01.40 (CEST).

Jag trodde att jag var så gott som klar tills jag kom på att "något inte stämde" och jag hade varken tid eller ork i det skedet (i början av april) att sätta mig in i djupare _vad_.som orsakade felet och hur det skulle avhjälpas, eller att ägna Wiktionary någon tid för annat heller för den delen. Jag har inte glömt det eller lagt projektet helt på hyllan. Jag vill verkligen slutföra projektet, men jag har fortfarande svårt att hitta tid åt detta jättesnart, och även om jag skulle lova att lägga si och så mycket tid på det, är det ingen garanti för att jag kan lösa det som behöver lösas på den tiden. Dodde 21 juni 2011 kl. 02.11 (CEST)

Jag har full förståelse både för att man kan och bör ha ett liv utanför Wiktionary, och att arbetet med att söka automatisera skapandet av böjninguppslagen kan vara allt annat än trivialt. Som exempel kan nämnas ordet "behövande". Det används förmodligen oftast som ett substantiverat adjektiv, men är också presens particip av verbet "behöva". Det krävs förmodligen en hel del snickrande med programvara eller skript för att korrekt lösa upp den typen av knutar, så att inte en "böjnings-bot" automatiskt skriver över befintliga artiklar om huvudord med delvis annan betydelse. –Tommy Kronkvist, 21 juni 2011 kl. 21.23 (CEST).

proppmätt

Vad var det för fel på den artikeln? Proppmätt är en vardaglig synonym till övermätt och däst. Bounce1337 12 juni 2010 kl. 18.51 (CEST)

Vad händer om jag går och funderar på orden "proppmätt" och "övermätt", vari skillnaden ligger mellan dem. För där finns en skillnad. Så synonyma är inte begreppen, att de är helt utbytbara - däremot kan de väl stå med som synonymer till varandra med {{synonymer}}-mallen. Hade det funnits stilnivåskillnad som du nämner kan betydelsen vara identisk, men med stilnivåskillnaden som enda egentliga skillnad - då kan enordsdefinitioner vara motiverade med det ord som saknar stilnivåtagg. Här ser jag däremot inte att det finns någon avgörande stilskillnad. Det är helt enkelt olika ord. Om sådana uppslag beskrivs med ett annat ord med näraliggande betydelse är informationen som ges varken korrekt eller belysande. I detta fallet användes dessutom det mindre vanliga ordet som förklaring på ett vanligare ord. SAOL har med båda orden utan stiltagg. Google ger dubbla antalet träffar för proppmätt. Lexin har med översättning för proppmätt men inte övermätt. Varken proppmätt eller övermätt är självförklarande sammansättningar, så en bättre definition hade använt "mätt" ihop med för ordet betydelse utmärkande drag. ~ Dodde 12 juni 2010 kl. 19.24 (CEST)

Inga problem. För att det ändå inte ska försvinna helt från Wiktionary lade jag till orden "proppmätt" och "övermätt" som synonymer på uppslaget däst. Bounce1337 12 juni 2010 kl. 19.41 (CEST)

(Ändrade till användning av {{synonymer}}). Men är de verkliga synonymer? Tycker kanske de passar bättre under "Se även". När jag är proppmätt är jag inte främst slö och orkeslös - jag är helt enkelt väldigt mätt. Fullständigt nöjd och belåten. Om jag är övermätt, så känner jag snarare obehag av att ha ätit för mycket (säkert för att maten var så god). Man kan säkert bli slö och orkeslös, men det är ju inte vad essensen är av ordet övermätt. Jag har inte gjort nån djupareforskning på vad andra lägger in i ordens betydelser, men jag har bara en känsla av att det är lite vilseledande att kalla proppmätt, övermätt och däst synonymer kort och gott (åtminstone vad gäller den snävare definitionen på synonym, vilken är den jag förespråkar att vi bör använda här på Wiktionary). Ord med liknande betydelse, stavning eller på annat sätt sammanhörande med uppslagsordet, kan placeras under Se även-rubriken. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 08.36 (CEST)

SAOB ger övermätt som förklaring på däst, men jag tycker inte att proppmätt implicerar att man är däst, så jag håller med Dodde här. –dMoberg ツ 14 juni 2010 kl. 12.54 (CEST)

Så som jag tolkar SAOB trycker även de på själva känslan som infinner sig då man förätit sig på något. Men samma känsla kan uppkomma av andra orsaker utan att det är mindre korrekt att kalla det "däst" för det. Mätt kan man även överfört vara på annat än mat. Och man kan vara övermätt på annat än mat. Men då blir inte konsekvensen dästhet. Kanske bara en allmän avsmak e.d. för att fortsätta göra det man är övermätt på. Google ger många exempel på övermätt då mat inte är inblandat. Man kan förstås i många sammanhang välja ordet övermätt eller däst, och samtidigt implicera att följden är den ena, eller att orsaken är den andra. Jag är däst (för att jag är övermätt (och jag är övermätt för att jag har ätit för mycket)). (Eftersom jag har ätit för mycket) är jag övermätt (och är därför däst). Ja, du förstår vad jag menar. ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 16.33 (CEST)

Eftersom övermätt och däst är utbytbara i många sammanhang tycker jag de borde få klassificeras som synonymer. Däremot har proppmätt en annan nyans. Bounce1337 14 juni 2010 kl. 17.32 (CEST)

Mm, det är väl rimligt. Bara definitionerna på de båda uppslagen gör skillnaderna tydliga, så. :) ~ Dodde 14 juni 2010 kl. 17.35 (CEST)

nivellerande

I frasen "den allt nivellerande kulturen" (= kulturen som nivellerar allt) menar jag att nivellerande är participet av ett verb, inte ett adjektiv. Du kan inte stoppa in något annat adjektiv i frasen. "Den allt gröna kulturen" blir en trasig fras, eftersom grön inte är ett verb. --LA2 2 juli 2010 kl. 08.05 (CEST)

På Wiktionary hanteras particip som adjektiv, med egna huvuduppslag och adjektiv som rubrik. Participets användning åskådliggörs på dessa uppslag, medan de vanliga verbens användning åskådliggörs på verbuppslagen. På liknande sätt hanteras "adverbiala adjektiv" som adverb med motsvarande uppdelning av exempelmeningar. Inte självklart, men det är resultatet av tidigiare Bybrunnen-diskussioner. Därav min ändring på uppslaget. ~ Dodde 2 juli 2010 kl. 08.20 (CEST)

"På Wiktionary hanteras"... låter som ett systemfel som i så fall borde rättas till. Wiktionary kan ju inte ha en egen definition av svensk grammatik. Du kan självklart skapa ett uppslag för adjektivet nivellerande (en nivellerande kultur), men där kan du inte använda det här språkprovet (den allt nivellerande kulturen), för där är ordet ännu ett verb. --LA2 2 juli 2010 kl. 09.32 (CEST)

Jag reagerade mycket riktigt på ordföljden i exempelmeningen. Jag är inte språkvetare så någon sådan distinktion känner jag inte till. I modern svenska skulle jag dessutom förmoda att det var ett skrivfel, att allt skulle bytas ut mot alltmer e.d.). Presensparticip kallas vad jag har förstått även nivellerande i "en nivellerande kultur", men syntaktiskt är det att betrakta som ett adjektiv. Som adverbiala verb syntaktiskt fungerar som adverb, adjektiviska substantiv syntaktiskt fungerar som adjektiv, osv. Strukturen att hantera presens- och perfektparticip har diskuterats på Bybrunnen relativt ingående vid ett par tillfällen och då har en sådan alternativ distinktion inte uppkommit. Någon större mängd uppslag för dessa har ännu inte skapats, och inga med hjälp av bot ännu. Jag vill gärna lära mig mer om detta, så jag hoppas vi får tillfälle att diskutera på IRC vid tillfälle om du är insatt i detta, och om du har nån läsning för mig på nätet jag kan förbereda mig med, så tittar jag gärna på det. ~ Dodde 2 juli 2010 kl. 18.48 (CEST)

drags

Varför finns passiv presens formerna drags med i draga och fördraga? Drages borde vara den enda passivformen. --LA2 2 juli 2010 kl. 08.07 (CEST)

Normalt är +s den vanliga passivformen, och +es används i vissa fall i varierande grad, så grammatikmallen är i första hand anpassad till det. I draga och fördraga är +es den enda formen, som du säger, så den vanliga +s-formen måste undertryckas i mallsyntaxen genom att ange +es-formen i dess ställe. Har fixat det nu. :) ~ Dodde 2 juli 2010 kl. 08.15 (CEST)

isländska räkneord

I dagsläget finns mallen {{is-räkn}} för räkneorden 1-4 antar jag som böjs efter genus och kasus. 5 och uppåt böjs inte. Borde man infoga den mallen i räkneorden einn, tveir, þrír och fjórir? Jag funderade på att göra en större mall där man inkluderar allihop eftersom det bara är 4. Lite som en pronomenmall som {{is-pron-pers}} fast med räkneorden. Bryter det mot några stadgar eller kan man göra så? Då snackar jag bara grundtal alltså och inte ordningstal. I ordningstalen böjs samtliga efter som {{is-subst-f-a}}. Lundgren8 13 juli 2010 kl. 13.45 (CEST)

Jag ser inget behov av att inkludera böjningsformer för tveir på einn eller tvärt om, på sätt som det vanligtvis är motiverat att göra för exempelvis pronomen, då en schematisk översikt ger ett mervärde. På svenska är böjningstabeller för grundtalen de enda som behövs, så {{sv-räkn}} borde räcka. Hade det varit fler än einn, tveir, þrír och fjórir så kanske man skulle dela upp det i {{is-räkn-grundtal}} och {{is-räkn-ordningstal}}, men eftersom det inte är fler kanske man kan låta {{is-räkn}} bygga på {{is-subst-f-a}} och alltså använda den för ordningstalen, och för einn, tveir, þrír och fjórir ange formerna explicit i mallsyntaxen istället eftersom de jämfört med ordningstalen har ett annat böjningsmönster. Förutsättningen är isåfall att tabellen för övrigt (med rubriker och antal rutor) är samma för grundtal och ordningstal. Är de det? Annars, vad tycker du? ~ Dodde 13 juli 2010 kl. 15.04 (CEST)

Okej, vad menas med ”explicit i mallsyntaxen”? För övrigt är det lika många böjningar för grund- och ordningstal ja, utom einn som man kan böja i plural om man talar om till exempel ett par. Lundgren8 14 juli 2010 kl. 09.26 (CEST)

Jag funderade på om det kanske gick att använda samma mall, men att man för grundtalen skriva ut alla formerna {is-räkn|einn|ein|eitt|einni|einni|eitta... osv.} direkt på uppslagen. Går det? Annars kan man skapa mallar enligt samma namnstruktur som exempelvis oregelbundna franska verb: {is-räkn-einn}, {is-räkn-tveir} osv. ~ Dodde 14 juli 2010 kl. 14.06 (CEST)

Jo det går ju alldeles utmärkt just utom på ”einn” då där det finns en plural. Så man kanske skulle kunna göra en oregelbunden för einn och använda mallen för tveir, þrír och fjórir? Lundgren8 14 juli 2010 kl. 17.18 (CEST)

Ja, det låter bra! ~ Dodde 14 juli 2010 kl. 18.36 (CEST)

Jag fixar två, tre, fyra. Skulle du kunna skapa ett om jag hjälper dig med böjningsformerna? Lundgren8 14 juli 2010 kl. 19.59 (CEST)

Absolut. Vilka ska rubrikerna vara i höjd- och sidled, och vilka är böjningsformerna från toppen till botten? ~ Dodde 14 juli 2010 kl. 20.46 (CEST)

Ja, efter kasus från toppen till botten, genus i sidled och sen numerus vilket blir i sidled också antar jag efter den standard vi brukar ha? Lundgren8 14 juli 2010 kl. 21.03 (CEST)

Inte säker på vad du menar, men jag antar det. Nominativ, ackusativ, dativ och genitiv i höjdled. Singular och plural i sidled med upprepat maskulinum, femininum och neutrum under singular respektive plural. ~ Dodde 15 juli 2010 kl. 03.03 (CEST)

Har skapat {{is-räkn-einn}} nu och lagt in den på einn. Hoppas att det blev rätt. ~ Dodde 15 juli 2010 kl. 03.35 (CEST)

Jepp, böjningsformerna är korrekta. Dock är einn enkom räkneord, isländskan har inga obestämda artiklar. Man säger ”Jag ser hus” för ”Jag ser ett hus”. Lundgren8 15 juli 2010 kl. 09.14 (CEST)

Ok, litar på att du har ändrat det som behövde ändras på einn. :) ~ Dodde 15 juli 2010 kl. 18.51 (CEST)

Mallhjälp: {{is-adj-okomp-inn}}

Känns som majoriteten av inläggen på din sida är jag som behöver hjälp med mallar. Men hur som helst, jag skapade en mall för perfektparticiper på isländska såsom kominn = kommen. Nu kan man ju inte se slutresultatet på mallen så jag sparade den i test och tänkte fråga dig om hur den ser ut. Jag baserade den på {{is-adj-ur}} och sedan skalade av komperativ och superlativ och ändrade ändelserna. Funkar det? Skulle du kunna ta en titt? :) Tack. Lundgren8 2 augusti 2010 kl. 12.43 (CEST)

Helt ok! Bara fråga på! :)

Det finns fortfarande lite att fundera på när det gäller layout och utseende för de gömbara mallarna, men det är nåt jag får ta med Skalman vid tillfälle. Angående is-adj-okomp-inn: Jag utgår ifrån att rubriken "Attributiva former" från {is-adj-ur} inte skulle följa med? Eftersom mallen är endast gömbar (och inte tvådelad i en synlig och en gömd del, som {is-adj-ur}), så bör endast {grammatik-start-göm} användas i mallkoden och inte {grammatik-start} alls. Jag har ändrat detta [7], tillsammans med en liten colspan-fix och att jag ändrade rubrikerna stark och svag böjning till plural. Användning av class=main och main min, länka och allt annat ser oklanderligt ut. Om du ändrar mallnamnet till {is-adj-inn-okomp} så följer det hur andra mallar är namngivna :). Tanken är att inledningen av mallnamnen inom samma "set" ska vara samma, som exempelvis {{sv-adj-er}}, {{sv-adj-er-peri}}, {{sv-adj-er-okomp}}. ~ Dodde 3 augusti 2010 kl. 00.53 (CEST)

Ah, det var inte meningen att den skulle vara gömbar, och angående attributivt så har vi den rubriken på den svenska {{sv-adj-en-okomp}}. Tack så jättemycket för hjälpen :). Lundgren8 3 augusti 2010 kl. 02.15 (CEST)

Aha, tänkte också att det kanske var på gränsen att den skulle vara gömbar. Ändrade till synlig då [8]. La till "attributivt" på samma rad som starka/svaga böjningar. Ändrade också lite bland main/main min osv så att det blev kursiv stil istället för fet på några ställen. Det kanske borde ändras på is-adj-ur också. Fet stil används i "Böjningar av"-rutan och i rubrikrutan för hela avdelningar av mallen (främst i gömbara eller halvgömbara mallar), samt i rutan under "Böjningar av"-rutan som anger genus. I nuläget iallafall, men det kan säkert diskuteras så småningom. Varför är inte de predikativa formerna med i tabellen - finns de inte? ~ Dodde 3 augusti 2010 kl. 03.57 (CEST)

Ärligt talat har jag inte så bra koll på vad predikativa former är. :P Lundgren8 3 augusti 2010 kl. 04.09 (CEST)

Attributivt: Den stilige/stiligare/stiligaste mannen, predikativt: Mannen är stilig/stiligare/stiligast. Mycket mer än så kan inte jag heller. Men är isländskan och svenskan tillräckligt lika för att man ska kunna dra några slutsatser? Antagen är perfektparticip av anta(ga), och det existerar både attributivt (Den antagne mannen) och predikativt (Mannen är antagen) i svenskan. Hur skulle motsvarigheten se ut i isländskan? (Jag vill nog inte höra svaret, bara leda dig fram till frågor som kanske hjälper dig att finna svar) ~ Dodde 3 augusti 2010 kl. 04.23 (CEST)

Ah, då är det helt enkelt så att attributiva former är de svaga formerna och predikativa de starka. :) ”(Hinn) tekni maður” och ”Maðurinn er tekinn”. Lundgren8 3 augusti 2010 kl. 10.14 (CEST)

Då har jag nog missuppfattat nåt isåfall, för det verkar ju inte vara i linje med de isländska adjektivtabellerna. Mike eller Ever wonder kan säkerligen reda ut begreppen. ~ Dodde 3 augusti 2010 kl. 23.06 (CEST)

Okej, bra, för det kan jag inte själv. :p I vilket fall som helst tarvar jag din hjälp igen. Skäms lite för detta att jag skapade en mall utan att tydligen ha helt koll på hur det förhöll sig men angående {{is-adj-inn}} kan perfektparticiper kompareras på två sätt. Antingen med -tari eller -nari beroende på vad stammen är. Ibland även -ari om stammen slutar på t och troligen om den slutar på n också. -dari har jag också funnit. Inte helt säker på vad logiken är bakom den. I vilket fall som helst borde det väl inte vara oerhört svårt att fixa men eftersom jag inte riktigt har malltänket tänkte jag fråga vilket som är det smidigaste sättet. Att ha två mallar där en är -tari och en är -nari? Och vad ska de heta i så fall? Detta beror på att stammen i ”vakinn” är ”vak-” medan den i ”gleyminn” (som kompareras -nari) är ”gleymin-”. Då tänkte jag att det inte vore så krångligt. Då skapar man ju bara en annan mall som heter {is-adj-n} eller något liknande men då täcker ju den ganska många. Plus att det som på svenska sker en omkastning av bokstäverna, i och med gleyminn > gleymnari. Jag är inte helt säker på hur man ska göra detta? Har du något råd? Lundgren8 4 augusti 2010 kl. 00.16 (CEST)

Det är svårt att ge ett svar som alltid är rätt. Malltänket går ut på att det ska vara så enkelt och okomplicerat som möjligt att lägga till en grammatikmall till uppslag. I det ingår att sättet syntax är uppbyggt på är så likt andra mallar som möjligt (främst inom språkgränsen, men även mellan språkgränserna - rot= är exempelvis oftast <ordet minus tillägget i mallnamnet>), men också att man i syntaxen slipper att ange onödigt många, men också onödigt komplicerade parametrar. Numrerade och namngivna parametrar ska man försöka undvika att de "krockar" - dvs, de parametrar som behövs ska kunna ha rimliga namn som kan förklaras på instruktionssidorna annat än genom "det tredje argumentet" e.d. (exempelvis för latinska substantiv åtminstone är detta nog inte möjligt att komma ifrån, då uppbyggnaden består av många mindre delar som verkar byta plats enligt olika mönster). Om vad en särskild parameter inte kan förses med ett rimligt namn, kan det vara idé att baka in det i mallnamnet direkt, liksom standardinbakningarna språk-ordklass-(genus). Det var allmänt det.

Jag kan fortfarande ingen isländska, och det är sant att det blir mycket mycket svårare att skapa en mall utan den kunskap som krävs för att utforma mallen rent grammatiskt. Eftersom en felaktig grammatikmall kan ställa till det mycket på sikt (felaktiga böjningsmallar skapas, 1000-tals uppslag kan behöva ändras manuellt när "felen" upptäcks - exempelvis att mallen har brister och behöver utökas och i och med det att alla uppslag behöver gås igenom och ändra syntax) är det viktigt att man har god koll på grammatiken innan mallen skapas och det känns lite på gränsen här. Detta skrivet av erfarenhet vad gäller de svenska mallarna där ändringar gjorts i omgångar (med lärdom som följd). Så länge mallarna inte infogas i artiklarna i större skala är det naturligtvis inga större problem, men man bör vara medveten om detta tycker jag.

Hur som helst, till dina frågor. Jag förstår inte så mycket av vad det du skriver egentligen innebär, men generellt tycker jag personligen att det generellt verkar som att man oroar sig för att sprida ut mallarna och vill försöka förena mallarna under samma mall. Men min åsikt är att syntaxen blir enklare och att den syntax som ändå behöver förklaras blir enklare att förklara med flera enkla mallar används istället för en komplicerad (med speciella untantag och extra parametrar). Så min gissning är att det bästa är att använda flera mallar. Vad namnen på dem bör vara är svårt att veta. Helst ska man ha en översikt över alla adjektivmallar som behövs innan bestämmer sig för det för att logiken ska vara samma för hela uppsättningen av isländska adjektivmallar. Eventuellt is-adj-inn-t/is-adj-inn-n/is-adj-inn-0(/is-adj-inn-d) - kanske kompletteras med "ari" efter t/n/0/d. De namn som gör det enklast, rimligast och mest logiskt att förklara, och det som är lättast att ta till sig och använda sig av för de som läser instruktionerna och lägger till mallarna på uppslagen. Vi kan diskutera på IRC nångång kanske? ~ Dodde 4 augusti 2010 kl. 03.53 (CEST)

Jo det var lite slarvigt av mig att skapa den innan jag hade 100% koll på hur det förhöll sig. Jag ska sätta mig någon gång och ta en ordentlig funderare på det och hur man kan göra. Och ja, det kan vi absolut göra. Lundgren8 4 augusti 2010 kl. 10.36 (CEST)

Polska adjektivmallar

Jag tog en paus från substantiv och gjorde istället en adjektivmall. Adjektiv är betydligt mer regelbundna i polskan, så det räcker troligtvis med tre specifika mallgrupper och en allmän mallgrupp. Varje mallgrupp är i sin tur uppdelad i komparabla, perifrastiska och okomparabla adjektiv. Ta gärna en titt på {{pl-adj}} innan den och dess varianter tas i bruk. Och de numrerade parametrarna är placerade i början. Bounce1337 15 augusti 2010 kl. 00.42 (CEST)

Min första reaktion är "rörigt!!!". De numrerade parametrarna är placerade huller om buller och rutor sammanfogas på ett sätt som förvirrar mer än förtydligar. Begrepp i rubriker känns i flera fall som påhittade, exempelvis (o)besjälat och personligt maskulinum. Det kanske är ordagranna översättningar av polska begrepp, men begreppen saknas i svenskan. Det kan vara den rätta vägen att gå, men hur som helst bör sådana rubriker länkas till beskrivning av begreppen i Appendix:Grammatik om det inte går att göra tydligt nog direkt i tabellen. Alternativet är att använda de polska benämningarna och länka dessa istället. "Komparationsgrader" (eller kanske hellre Komparation) känns som överflödig information - det är ju det positiv, komparativ och superlativ avser. "Deklinationer" - används det begreppet över huvud taget för adjektiv? Femininum bör förmodligen byta plats med neutrum. Osv.

Jag är tveksam till en egen kolumn för positiv/komparativ/superlativ men jag får fundera lite på den. Den synliga delen av mallen tror jag kan göras betydligt bättre, kompaktare, tydligare. Tveksam till om alla det är praktiskt att ha alla dessa formerna där, eller om man istället bör strunta i den synliga delen och bara ha temaformerna i rubrikraden. Något att fundera lite på. Det beror också lite på hur de alternativa lösningarna påverkar krångligheten i syntaxen. Som det ser ut nu i den synliga delen förvirrar det mig att former delas upp i singular/plural eller komparation. Singular/plural och komparation torde vara två samtida aspekter av formerna. Gällande den gömbara delen ska numrerade parametrar dels placeras i ordning från vänster till höger, uppifrån och ner, så att varje numrerad parameter motsvarar en ruta i tabellen. De ska inte placeras huller om buller och en och samma numrerad parameter ska i regel inte ange innehållet för mer än en ruta. Det som exempelvis anges på 47= i syntaxen, ska hamna i ruta 47 i tabellen - utan krusiduller eller konstigheter. Om en serie rutor kan fyllas i med hjälp av tidigare rutor så kan det finnas skäl att lägga till den funktionen även för de numrerade parametrarna. Förmodligen är det så för superlativformerna. I övrigt hör specialfunktioner till de namngivna parametrarnas uppgifter. Alla adjektivmallar bör ha sina rutor placerade och numrerade enligt samma struktur.

Det kan finnas tillräckliga skäl att gå ifrån standardprinciperna av olika skäl, men det är inget jag kan bilda mig en uppfattning om genom diskussionsinlägg på din eller min användarsida. Jag förstår inte ditt motstånd mot chatt, men utan chatt kommer vi ingen vart här. Det är alltför många tveksamheter och frågetecken att reda ut och alltför många missförstånd som uppstår när konversationen sker så sporadiskt som den gör med diskussionsinlägg på det här sättet. I chatt kan 300 replikväxlingar hinnas med på 2 timmar. Här skulle det ta två månader att uppnå samma antal. Under tiden hinner fler missförstånd uppstå och att behöva sätta sig in i problemen gång på gång på gång utan att komma nån vart är inte min högsta prioritering. Hellre föreslår jag mallarna för radering tills någon med kunskap och vilja att skapa dem ordentligt och effektivt tar sig an uppgiften. ~ Dodde 15 augusti 2010 kl. 03.26 (CEST)

Jämför enwikts mallar för polska deklinationer. Där finns samma sorts numrering för adjektiv, antagligen för att den är optimal. Vad är det för mening att numrera två kasus med olika nummer om de alltid får samma böjning? Egentligen behövs inga numrerade parametrar alls, eftersom polska adjektiv är alltid (?) regelbundna. De enda parametrarna som måste anges är rot, komparativrot och ändelse. Alltså kommer det inte vara svårt att använda dessa mallar. Det som däremot bör förbättras är designen. Bounce1337 15 augusti 2010 kl. 14.09 (CEST)

Efter en omstrukturering uppfyller de allmänna substantivmallarna gängse krav. Säg gärna till om något fortfarande är tvetydligt. Bounce1337 15 augusti 2010 kl. 14.36 (CEST)

Vad anledningen är kan man bara gissa. Det vi vet är att enwikt och svwikt och andra språkversioner av wikt löser sina grammatikfrågor på olika sätt. Man kan titta på andra och få inspiration och kunskap, men slutsatser kan man inte dra förrän man satt sig in ordentligt i anledningarna till att det ser ut som det gör och man kan inte dra slutsatsen att vi automatiskt ska göra på ett visst sätt här på svwikt, för att man gör det på det sättet på en annan språkversion av wikt. Jag blir lite frustrerad över att du fortsätter skapa mallar (och placerar dem på uppslag) utan att de är ordentligt genomtänkta. Det är för mycket som brister och du vägrar att ta tag i och reda ut problemen med dem. Du gör ett jättebra jobb med en mängd saker du gör här på Wiktionary, men ditt arbete med mallarna ställer till med mer förtret än nytta. Att kunna ha en bra diskussion över chatt och att anamma den gängse mallstrukturen är en förutsättning för ett gott resultat. Jag lägger till ett varningsmeddelande på den polska grammatik-sidan nu så att folk inte använder sig av dina mallar då de innehåller såna allvarliga brister. ~ Dodde 15 augusti 2010 kl. 16.23 (CEST)

Har kollat igenom de generella substantivmallarna nu och de har korrekt namngivning, mallkod och syntax. Har kollat på pl-subst-bajt till att börja med och där finns ett par frågetecken (se grammatiksidan). Mallen behöver troligen ett annat namn och viss ändring i koden behöver göras. När denna är fixad kan generella och motsvarande ändringar göras i de andra substantivmallarna och när detta är gjort kan vi gå vidare till nästa substantivmall i listan och se vad som finns kvar att göra där. Angående namngivningen för dessa mallar: När rot-parametern saknas bör ändelsen i mallnamnet anges inom parentes (ex.vis pl-subst-(zm)). I den mån det är nödvändigt för mallarna som använder rot= att ha med hela ändelsen för att särskilja böjningsgrupperna åt bör den del av ändelsen som inte ska tas bort från rot-argumentet anges inom parentes i mallnamnet (om nu pl-subst-bajt använder sig av rot= och "baj" ska vara en del av roten: pl-subst-(baj)t). Samtliga mallar ska även innehålla -m-, -f- eller -n- i mallnamnet, precis som de generella mallarna gör. ~ Dodde 15 augusti 2010 kl. 17.36 (CEST)

Tack! Om du föredrar direktchatt kan vi diskutera på IRC. Jag har dock aldrig använd IRC. Har du tid idag? Bounce1337 15 augusti 2010 kl. 18.29 (CEST)

Perfekt. Ja det har jag, lite senare ca 23.00. Du kan ladda hem en klient på http://www.mirc.co.uk/, för att ansluta till servern skriver du "/server irc.freenode.org" och för att gå in i svenska wiktionary-kanalen skriver du "/j wiktionary-sv". ~ Dodde 15 augusti 2010 kl. 18.38 (CEST)

Tack för länken. Jag kommer tillbaka om två timmar, ungefär 23.30. Bounce1337 15 augusti 2010 kl. 21.21 (CEST)

"/server irc.freenode.net" var det visst. Ok ses då! ~ Dodde 15 augusti 2010 kl. 23.02 (CEST)

Jag är inne på IRC nu. Jag fick användarnamnet "Alex_" automatiskt. Det spelar ingen roll för mig, så jag behåller det namnet. Bounce1337 15 augusti 2010 kl. 23.12 (CEST)

Mallen {{pl-adj-y}} är funktionellt klar. Designen är dock densamma. Om du vill kan du fixa det du anmärkte på. Jag tar en paus för en timme. Bounce1337 16 augusti 2010 kl. 22.06 (CEST)

Fint! Sovdags för mig nu och vet inte om och isåfall när jag har tid den här veckan, men senast på söndag natt. ~ Dodde 16 augusti 2010 kl. 22.31 (CEST)

Kan du ta en titt på {{pl-subst-m-(baj)t}}? Tyvärr kan inte {{{3}}} omsluta hela rutan, det måste finnas två länkar. Bounce1337 19 augusti 2010 kl. 22.31 (CEST)

En numrerad parameter motsvarar "alltid" en ruta. Varför inte i detta fallet? ~ Dodde 20 augusti 2010 kl. 03.31 (CEST)

Bajt är ett låneord, och kan därför böjas på två olika sätt (i genitiv singular). Se referensen på uppslaget bajt. Bounce1337 20 augusti 2010 kl. 14.30 (CEST)

Ah, jo {{{3}}} kan och ska omsluta hela rutan. Det är det som är det fiffiga med {{länka}} - med den kan man ange både en och flera länkar. Om man anger en enda länk, länkas ordet automatiskt genom tillägg av [[]] runtom (alltså 3=bajtu), men om man vill ange flera måste man själv förse argumentet med [[]] (alltså 3=[[bajtu]], [[bajta]]). Ser att detta glömts bort i koden, så jag har lagt till klamrarna nu [9]. ~ Dodde 21 augusti 2010 kl. 01.19 (CEST)

Jag skulle säga att adjektivmallarna är färdiga nu. De få adjektiv som har annorlunda grundform (som ej slutar på -i eller -y i nominativ maskulinum singular) kan enkelt använda valfri mall på samma sätt som svenska verb som slutar på -r i presens, men inte på -ar eller -er, kan använda valfri mall. Skulle du kunna ta en titt på dem innan de används i större skala? Bounce1337 19 december 2010 kl. 01.01 (CET)

Nu saknas mallbeskrivning, parameterschema och exempel på syntaxanvändning, så det är lite svårt att garantera att jag inte missar nån infallsvinkel, men jag ska göra mitt bästa. Till att börja med: Namngivningen av mallarna verkar ju tillfredsställande :). De tre namngivna parametrarna rot=, komprot= och plmask= behöver beskrivas ordentligt och om vissa numrerade parametrar oftare än andra behöver anges manuellt är det ett plus om det också kommer med, så att man inte av misstag missar att ändra dessa om det finns vissa specialfall då det ska göras. Jag utgår ifrån att de namngivna parametrarna har samma funktion i samtliga mallar, annars bör det också anges. Det vore bra om vi kunde få bort det extra mellanslaget framför kolonet i rubrikraden. Vet inte själv riktigt hur just nu, men det kan vi ju ändra på sedan om vi kommer på nån kod som löser det. Noterar att pl-adj-i använder grundform= istället för rot= som i de andra mallarna. Är det verkligen meningen? Jag har inte kontrollerat att de numrerade parametrarna motsvarar samma rutor i de olika mallarna, men det utgår jag ifrån att de gör. Jag har inte kollat om det estetiskt (kodmässigt eller utseendemässigt) går att förbättre något, men det går ju att ändra senare isåfall, eftersom det inte har någon betydelse för mallnamn och syntax. Parameternamnet plmask= finns bara i pl-adj-y vad jag kan se. Stämmer det att det bara är nödvändigt att ta ställning till den avvikande formen i positiv, men att det alltid är regelmässigt i komparativ? (świętsi är alltså en korrekt form?). Sen undrar jag hur stor risk det är att missa att lägga till plmask= och komprot= ifall dessa nu följer nån sorts regelbundenhet. Exempelvis att plmask= i normalfallet är detsamma som rot= + i, och att komprot= i normalfallet är detsamma som rot=. Om detta lätt missas om man inte anger detta explicit, eller om det inte finns någon variant som är direkt regelbunden så är det nog bra att det är som det är. Men det skadar inte att man gör ett aktivt val här, vilket som är bäst, menar jag. Ser att man på enwikt använder samma rad för nominativ och vokativ. Är det så att dessa former alltid sammanfaller? Isåfall kanske det är värt att fundera på om vi vill göra samma sak här och slå ihop de raderna. Det är naturligtvis inte bra om detta inte även gäller i komparativ. Om de ska slås samman behöver isåfall de numrerade parametrarna justeras. Det är nog allt jag kan komma på just nu. ~ Dodde 19 december 2010 kl. 04.03 (CET)

Mallen pl-adj-i använder grundform= istället för rot= då samtliga böjningsformer innehåller grundformen (därmed tas en onödig parameter bort). Nominativ och vokativ sammanfaller alltid, detta gäller även i komparativ och superlativ. En fördel med nuvarande särskiljning är att adjektivmallarna kommer att ha samma upplägg som substantivmallarna. Parametrarna plmask= och komprot= kan eventuellt ha förinställda värden. Förhållandevis få adjektiv följer inte någon sorts regelbundenhet i plmask=, medan är oregelbundenheten något större i komprot=. Eftersom adjektiv i komparativ och superlativ alltid slutar på -szy är dessa former fullt regelbundna (świętsi är alltså en korrekt form). Bounce1337 19 december 2010 kl. 20.26 (CET)

Ok! Tänkte först att pl-adj-i borde döpas om till pl-adj-(i) eftersom i inte ska tas bort för att skapa roten, men eftersom nån rot-parameter inte används så är ju inte det nödvändigt. Ja, håller med om fördelen vad gäller nominativ och vokativ vad gäller upplägget, så vi struntar i att slå ihop dem. Man skulle dock kunna göra så att de numrerade parametrarna för vokativ bygger på de numrerade parametrarna för nominativ, eftersom regelbundenheten här är så stor. Vad gäller plmask= och komprot= verkar det rimligt att köra med den lösning som används för mask= i de svenska adjektivmallarna, som innebär att "(regelbunden form)?" anges om parametrarna inte skrivs ut i syntax, medan tomma parametrar plmask= och komprot= ger standardformen. Kolla om du lyckas överföra koden från någon av de svenska adjektivmallarna så att de funkar på dessa. Tack för svaret om świętsi, då förstår jag! ~ Dodde 20 december 2010 kl. 17.36 (CET)

Samtliga adjektiv- och adverbmallar är äntligen klara. Du kanske vill kolla igenom dem. Bounce1337 9 mars 2011 kl. 18.36 (CET)

Härligt! Har tittat runt lite. Det ser jättebra ut! Instruktionerna välskrivna och bra exempel. Jättebra gjort! Kommer gå igenom mallkoden noggrannare så småningom innan jag placerar dem i listan över godkända mallar, men det lär nog handla mest om mindre kosmetiska justeringar. Jag noterade ett par småsaker på instruktionssidan som jag kanske kan nämna. rodzaj niemęskoosobowy används som exempel för användning av en mall, men vi har bestämt att inte använda tabeller för flerordsuppslag, och därmed heller inte skapa böjningsuppslag som bygger på dem. Ett antal ✖ ska väl bytas ut mot ✔ :). Tabellkolumnen rot= innehåller några klar/ejklar-mallar som jag undrade vad de betydde först. De kanske ska placeras direkt efter mallarna istället i mallkolumnen. ~ Dodde 9 mars 2011 kl. 18.55 (CET)

Specimen: fråga om genitivändelse i mall

Hej. Som vanligt vänder jag mig till dig – oregelbundet men återkommande – med frågor om hur en eller annan substantivmall skall användas samman med ett mer eller mindre ovanligt svenskt ord... Denna gång gäller det uppslagsordet specimen. Jag lade nyss till de svenska betydelserna av ordet – artikeln hade tidigare endast den engelska – men kan inte riktigt få ordning på genitivändelserna med hjälp av mallen. Ordet är ett räknebart neutrum med oförändrad pluralform, och jag har därför utgått från mallen {{sv-subst-t-0}}. Som sagt är pluralformen densamma som singularformen – därtill böjs ordet inte eller i bestämd form. I singularis heter det alltså "ett specimen" och "det här specimen" i obestämd respektive bestämd form, och i pluralis heter det på motsvarande vis "två specimen" och "de här specimen". Och genitivformen är "specimens" i alla fyra formerna, med ett helt vanligt genitiv-s, utan extra tillsatser... Så långt inga problem. Dock finns det också en alternativ pluralform, "specimina". För att citera SAOL:

specimen [spe’-] s.; best. = ; pl. = el. specimina [-si’ el. -sim’-] • vetenskaplig skrift att åberopa för kompetens; exemplar

Den varianten böjs (förstås) inte heller i bestämd form, och har genitivformen "speciminas". Haken är att det närmaste jag just nu kan komma önskat resultat är genom att använda mallen med följande variabler:

{{sv-subst-t-0|2=specimen|3=[[specimen]], [[specimina]]|4=[[specimen]], [[specimina]]}}

Detta ger en tabell där alla former är korrekta, utom genitiv pluralis av varianten "specimen", som saknar genitiv-s. Märk dock att genitiv pluralis av den alternativa varianten "specimina" anges helt korrekt, komplett med ett "s" på slutet! I tabellen står alltså "specimen, speciminas" för genitiv pluralis, där det ena ordet saknar genitiv-s. Knasigt... :-) Jag förstår att jag måste ha gjort fel någonstans, med dessvärre kan jag inte själv hitta rätt i malldjungeln. Just den saken brukar du emellertid vara en hejare på. Har du något förslag på hur man på bästa vis kan åtgärda denna min digitala oförmögenhet? –Tommy Kronkvist, 20 september 2010 kl. 02.41 (CEST).

Ställer gärna upp och svarar om jag kan :) Jag hade valt samma mall som du, av samma anledningar. Du har fyllt i allt helt rätt för de fyra nominativ-rutorna. Du behöver fylla i även genitivrutorna med parametrar 7= och 8= manuellt. Substantivmallarna är uppbyggda så att genitiv-s:et läggs till automatiskt på nominativformerna om genitivformerna inte anges explicit. När nominativformen slutar på s (eller s-ljud) ska inget extra genitiv-s läggas till. Då måste man ange även vissa av genitivformerna manuellt. Det är heller inte möjligt att automatiskt bygga på med fler bokstäver på en tidigare ifylld ruta om den rutan förses med alternativa former (tekniskt, i samtliga fall då hakparenteser används i argumentet). Resultatet blir i det här fallet för plural-genitivrutan [[[[specimen]], [[specimina]]s]] och genom effekten av den i grammatikmallen inbyggda hjälpmallen {{länka}} så tas de yttersta hakparenteserna bort: [[specimen]], [[specimina]]s. Som du nämner ser det ut som om den andra av formerna blir korrekt, men det är bara en tillfällighet vad gäller utseendet, och länkningen till formen utan s blir ju felaktig. Så det man får göra är att helt enkelt ange även 7= och 8= manuellt: 7=[[specimens]], [[speciminas]]|8=[[specimens]], [[speciminas]]. (I princip) alla grammatikmallar med uppdaterad mallkod har en numrerad parameter för varje ruta, som alltid går att redigera manuellt på det här sättet. Vilka nummer de olika rutorna har ska framgå av parameterschemana på grammatiksidorna för den mall man använder. Mvh ~ Dodde 21 september 2010 kl. 23.43 (CEST)

Tackar för svar – nu är det åtgärdat! Jag har sett de där siffrorna angående numreringen av "tabellcellerna" på grammatiksidorna för de olika mallarna. Jag läste emellertid på Stilguidens sida om Allmänna parametrar att "Tabellrutorna som redovisar böjningsformerna numreras i regel 1, 2, 3, osv. antingen från vänster till höger eller uppifrån och ned". Alltså att rutorna antingen kunde numreras med raderna eller kolumnerna som utgångspunkt, som i någon av följande två tabeller:

→ $nom.$ 2 3 4 5 6 7 8

↓ $nom.$ 3 5 7 2 4 6 8

Uppgiften om "antingen från vänster till höger eller uppifrån och ned" gjorde mig förvirrad, eftersom det verkar ologiskt att man med wikikodens hjälp skulle kunna få peka till olika element lite hur man vill. Tillsammans med det faktum att schemaöversikterna ibland anger flera siffror för enskilda rutor, så bleve det mig övermäktigt. Såsom i mallen {{sv-subst-t-0}}, där {6}/{2}+s/{rot}+{fog}+ets/<sidnamnet>+{fog}+ets anges som exempel för bestämd form genitiv singularis. Underlättade var däremot något som ditt klargörande här ovan gjorde. Dessutom är det alltid lättare att begripa ett skeende eller förhållande, om man inte bara vet vad som händer, utan också varför. Därför ska du ha ett extra tack för din förklaring om hjälpmallen {{länka}} och allt vad som därvidlag rör hakparenteser och annat... :) Mvh, Tommy Kronkvist, 23 september 2010 kl. 02.35 (CEST).

Haha, ja. Sen blir man ju förblindad av att själv vara med och utveckla mallstrukturen att man inte förstår när saker kan upplevas som otydliga - allt är ju så uppenbart självklart, tycker man lätt! :) <sidnamnet> som uppges i ruta 1 anges dessutom som förkortning för {1}/{grundform}/{pagename}, men i vissa fall blir det så oerhört platskrävande om man behöver ange varje alternativ tre gånger att utseendet på parameterschemat blir förvanskat. Man ska alltså alltid kunna ange böjningsformerna (då numrerade parameter används i den aktuella mallen) utan att behöva ange "<siffra>=" framför varje böjningsform, utan istället helt enkelt skriva formerna i ordning 1, 2, 3 osv. ({{mallnamn|form1|form2|form3|form4}}) Det är alltid bra att få lite input på det man gör för att se hur saker kan förbättras. Det finns säkert anledning att se över både formuleringarna på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Allmänna parametrar och på andra sidor. Lite synd bara att vi totalt sett är så få som är engagerade i Wiktionary. Det finns så mycket att göra att bara en bråkdel av allt man upptäcker hinns med. ~ Dodde 23 september 2010 kl. 08.32 (CEST)

bra

Angående denna redigering. Borde inte denna fras ligga under ”god”? Det är ju lite svårt att avgöra om ”bästa” är en böjningsform av god eller bra i det här sammanhanget, men det känns bättre att det skulle vara god + god (gott) snarare än bra + god. Förut spelade det ju ingen roll eftersom det stod ”tillräckligt bra” i stället för ”gott nog”. Lundgren8 18 oktober 2010 kl. 16.29 (CEST)

Håller med. ~ Dodde 18 oktober 2010 kl. 17.00 (CEST)

Fog

Om man har flera olika möjliga fogar i en mall, skriver man t.ex. {{{fog|d}}}{{{fog|n}}}{{{fog|t}}} efter varandra i rad, eller hur kan man göra? Lundgren8 9 november 2010 kl. 21.59 (CET)

Jag vet inte vad du har för avsikt att göra, men jag ser inte att ditt exempel skulle vara användbart i något praktiskt fall. Det ditt exempel säger är att om fog=r anges så skrivs "rrr" ut, annars skrivs "dnt" ut... ~ Dodde 14 november 2010 kl. 00.06 (CET)

Jag undrade alltså om man kunde göra så att det finns flera olika fogar möjliga. Till exempel D, N eller T. Lundgren8 14 november 2010 kl. 13.07 (CET)

Man anger ju fogen genom fog=, så det finns ingen begränsning för hur många fogar som är möjliga. Däremot kan bara en fog (om någon) användas som standard om fog= inte skulle anges - d, n eller t. Man kan göra vissa true/false-tester typ "om fog= angivits, låt fog= vara {fog}. Annars: om rot= angivits, låt rot= vara t, annars låt rot= vara n". ~ Dodde 14 november 2010 kl. 14.51 (CET)

Så om jag vill att flera fogar ska vara möjliga? Hur skriver jag detta? Kan man också ha två olika rötter + omljudsrötter = fyra olika rötter för ett ord. Typ rot + omljud + pluralrot + omljud? Lundgren8 19 november 2010 kl. 21.33 (CET)

Ja, men en och samma parameter kan bara hysa ett argument. Ska det första och det andra omljudet i det här fallet vara olika måste man skilja dem åt i parameternamnen. Det känns dock som om att det blir en väldig massa parametrar om man i samma mall måste ange rot=, omljud1=, pluralrot= och omljud2=, så jag skulle föreslå en ordentlig funderare på om det finns alternativa lösningar, exempelvis en bredare uppsättning mer specifika mallar och/eller om det finns anledning att frångå den gängse principen om hur mallar är uppbyggda med namngivna och numrerade parametrar. Det är svårt att ge konkreta förslag när jag inte känner till mer om de faktiska tekniska problem som behöver lösas. ~ Dodde 20 november 2010 kl. 06.50 (CET)

Ja, jag ville bara se om det gick att lösa på ett enkelt sätt, men det verkar som du säger enklare att ha flera mallar, och så är det också i dagsläget. Det gällde mallarna {{is-subst-m-ill}} med kamrater. Lundgren8 20 november 2010 kl. 12.35 (CET)

Ok, då är jag med :) ~ Dodde 20 november 2010 kl. 15.09 (CET)

Pluralrot

Skulle du kunna ta dig en titt på {{is-subst-m-ur-ir}}? Jag tänkte göra mallen användbar för ord med omljud i plural. Ungefär som svenska ”strand” -> ”stränder” och tänkte då att man kunde lägga till en pluralrot. Omljudet finns även i dativ så jag tänkte att pluralroten skulle ligga under dativ också. Sedan är det ytterligare ett omljud i genitiv för dessa ord, men jag vet inte riktigt vad som behöver göras på mallen. Exempel på ord med detta omljud: skjöldur, köttur, fjörður. Tack så mycket, det vore snällt om du kunde ta en titt vad som är fel när du har tid. :) Lundgren8 28 november 2010 kl. 00.38 (CET)

Det jag ser i din sista ändring i {{is-subst-m-ur-ir}} är att du missat att matcha antalet vänster- och högerklamrar när du la till och tog bort parametrar. Har kikat på skjöldur, köttur och fjörður och dessa tre delar struktur. Nominativ och ackusativ singular delar rot med dativ plural. Nominativ och ackusativ plural delar rot med dativ singular. Alla genitivformer delar rot. I mallen har du angivit att om särskild rot inte angivits för det du kallar för pluralrot= och genitivrot=, så ska roten som angivits för rot= användas. Det stämmer inte på dessa tre exempelord, men kanske på andra? Annars föreslår jag att denna funktion tas bort eftersom det bara förvirrar i onödan, och skulle ge svårupptäckta fel i tabellen om pluralrot= och genitivrot= glömts att fyllas i. Vad gäller namngivningen hade man kanske kunnat tänka sig att "pluralrot=" egentligen betyder "pluralrot nominativ", men för andra substantiv ser det ju helt annorlunda ut. För bakstur t.ex. så är det dativ plural som inte delar rot med grundformen. Ska pluralrot= syfta på olika rutor i olika mallar? Svårt att föreslå andra parameternamn utan att ha en bra överblick. Om genitivroten alltid är samma för alla genitivformer, kanske genitivrot=, som du föreslår, är ett bra parameternamnsval. Istället för pluralrot= kanske extrarot=, rot2= eller nåt annat namn som är mer neutralt är ett bättre val. En tilldragande tanke är om man kunde kalla parametrarna för "<det omljud som används i roten>rot=", alltså i bakstur "{is-subst-...|arot=bakst|örot=bökst}" och i köttur "{is-subst-...|örot=kött|erot=kett|arot=katt}" och i skjöldur "{is-subst-...|örot=skjöld|irot=skild|arot=skjald}. Det förutsätter att man som uppslagsskapare relativt spontant kan urskilja de olika omljuden och att omljuden i samma mall inte krockar på nåt vis (i is-subst-m-ur-ir, får man t ex helt enkelt fråga efter erot= först och om erot= saknas så frågar den efter irot=), och att man som mallskapare kan förutse alla omljud som kan tänkas användas med mallen. Om detta är möjligt (rakt över, för samtliga mallar i uppsättningen) känns det som en mer tjusig lösning än alternativen, men du har ju bättre koll, så jag vet inte vilka fällor det finns... ~ Dodde 28 november 2010 kl. 04.42 (CET)

Istället för örot= för skjöldur och köttur och arot= för bakstur kom jag på nu att det kanske är bättre att kalla grundformens rot för rot= oavsett vilken vokal som används, så är det ingen skillnad gentemot andra mallar som använder sig av rot=. ~ Dodde 28 november 2010 kl. 05.12 (CET)

Okej. Då vore det kanske bäst att ha rot=, rot2=, och genitivrot=?. Sonur är ett exempel på ett uppslag som då skulle använda rot och rot2 men inte genitivrot, och skjöldur och köttur skulle då kunna använda alla tre? Problemet är då att det kanske blir förvirrande att på några uppslag ha parametern rot2= och på andra omljudsrot= (t.ex. bakstur). Då kanske det är relevant att kalla rot2= för omljudsrot= också så slipper man också ändra i alla uppslag med parametern omljudsrot=? Lundgren8 28 november 2010 kl. 11.48 (CET)

arot= irot= örot= osv. var inget alternativ, tyckte du, eller? ~ Dodde 28 november 2010 kl. 11.56 (CET)

Örot= är inget bra namn eftersom omljudet bara blir Ö i betonad stavelse. I en obetonad stavelse blir det U. saga > sögu. Där har du två omljud till exempel, inte bara ett med Ö. Samtidigt så är omljudet i köttur och skjöldur samma omljud, fast med olika vokaler, E och I, och då blir det kanske lite krångligt att ha en parameter för varje. Jag vet inte riktigt vad som är smidigast själv. Lundgren8 30 november 2010 kl. 21.04 (CET)

Nu var det örot= jag föreslog, inte öomljud= ;). För ditt exempel saga så blir det ju rot=sag och örot=sög. Att det blir omljud till u sköts ju automatiskt av den grammatikmall man väljer (is-subst-f-a). Tanken jag hade var att man ska slippa behöva ha koll på vilka former som får ändrat omljud i roten, om det är genitivformer eller dativformer, singularformer eller pluralformer. Det enda man behöver ha koll på är grundformsroten (dvs. uppslagsordet minus mallnamnsändelsen) och ange den till rot= och existerar andra rötter med andra vokaler, heter parametern kort och gott samma sak med denna vokal som prefix till parameternamnet, om det så är örot=, erot=, arot= eller något annat. Fördelen är också att samtliga substantivmallar skulle ha exakt samma princip för upplägget av parameternamen (inte som alternativet att vissa mallar ska ha rot=, vissa rot2= och vissa både rot2= och rot3=/genitivrot=. ~ Dodde 30 november 2010 kl. 22.48 (CET)

Okej, så om det vore ett A i en obetonad stam, skulle parametern heta urot= då? Lundgren8 1 december 2010 kl. 00.31 (CET)

Om "grundformsroten" inte har vokalen a, så hade parametern hetat arot=. u:et tillhör ju inte roten (i ditt exempel ovan), så den påverkas inte av några parametrar (utan av den mall man använder). ~ Dodde 1 december 2010 kl. 00.48 (CET)

Man använder fortfarande ”rot=” och anpassar sig inte efter vokalen i grundformen va? Typ jag skulle skriva {is-subst-f-a|rot=sag|örot=sög}} för saga? Sen finns det exempel som verslun, där U-omljudet redan skett i grundformen och den återgår till det normala A i pluralformen. Hur kan man göra för dessa? Redigering: Fler exempel: sönnun, seinkun Lundgren8 1 december 2010 kl. 01.05 (CET)

Ja, så tänkte jag. Ja, så skulle du skriva. Verslun, sönnun och seinkun skulle alla använda is-subst-f-0. Eftersom roten utgörs av uppslagsordet behövs inte rot=. Eftersom den vokal som ändras (en eller fler gånger) är a, blir parametern arot=: arot=verslan arot=sannan, arot=seinkan. Rad 15 och 16 behöver ändras i mallen, från: |{{länka|{{{15|{{{grundform|{{PAGENAME}}}}}a}}}}} till |{{länka|{{{15|{{{arot|{{{grundform|{{PAGENAME}}}}}}}}a}}}}} och motsvarande. ~ Dodde 1 december 2010 kl. 05.30 (CET)

Okej, det låter faktiskt riktigt bra! Då måste väl dock väldigt många uppslag ändras? Lundgren8 1 december 2010 kl. 16.44 (CET)

Japp! Men långsiktigt är det bättre att ändra nu än att vänta. Det är därför jag är så nitisk med att framhålla att det är viktigt med genomtänkta mallar innan man sätter igång och använder dem på uppslagen. Alla oförutsedda problem är dock svåra att förutse, så att man får ändra syntax på uppslag i efterhand är något man inte alltid kan komma ifrån. Men jag skulle vilja testa idén på fler ord, så att vi inte behöver ändra igen om vi senare kommer på att vi missat något. Är malluppsättningen som den är nu komplett (vad gäller mallnamn)? Kan någon av mallarna med det nya systemet slås ihop med en annan? 100 slumpmässiga substantiv - funkar alla med uppsättningen mallar som skapats? Diverse oregelbundna substantiv - hur funkar de med det här systemet? ~ Dodde 2 december 2010 kl. 00.27 (CET)

Oj, svårt. Många av dem ligger här. Några har jag tänkt lite på att skapa mallar för, framförallt feminina ord med Ö i stammen som har omljud till A i genitiv och plural. Typ örn och björk och lite mer oregelbundna som önd och hönd. Det finns även många maskulina ord utan ändelse som funkar som vanliga men som inte har samma ändelse. Typ björn, lax och fugl. Sedan finns det lite mer oregelbundna som hjarta, lunga, eyra och auga. Sedan finns det tvåstaviga där ändelsen är del av stammen. Typ vetur, silfur. Sedan finns det de som slutar på -r, som kan vara lite luriga. typ bær, skór, rafgeymir. Sedan finns det de substantiv där J uppkommer lite sporadiskt. Det finns inga regler direkt utan det kan dyka upp i princip var som helst mellan stam och ändelse. På vissa ställen är det vanligare. Det finns en regel att när stammen slutar på y, ý, eller æ och ändelsen börjar på vokal sätter man in ett J. Se t.ex. ey och bær. Men det kan egentligen uppkomma var som helst. Se ríki, ættingi, il, nef, kyn, bekkur. Sedan är det några luriga som dagur, och några oregelbundna som maður, dóttir, systir, bróðir, kona, stöð (vet inte varför den sistnämnda har ett V med) Detta är i princip alla isländska ord som finns på Wiktionary som jag kan komma på som inte har kategoriserats. Plus de med omljud som bók, men de funkar ju med det systemet vi har diskuterat här. Sedan har inte riktigt jag det tänket för att skapa mallar utifrån detta och vad som funkar och hur enkelt det är att göra och hur man kan gruppera dem. Men det kanske ger något att jag rabblar upp detta i alla fall. Tror det är svårt att skapa mallar som täcker in precis allt, det finns alltid undantag. Lundgren8 2 december 2010 kl. 00.58 (CET)

Har kikat lite och ja, det är nog svårt att täcka in allt. Följer två ords böjningsändelser inte samma mönster, kan de inte använda mall. Jag tittade på mallbeskrivningen. Jag tyckte det var svårt att veta vilken mall som passar in på just det ord jag vill lägga till en mall för. Även ord som använder sig av -0-mallarna har ju ändelser så man kan ju inte säga att "ord som saknar ändelser". Kan man göra lite mer som på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Adjektiv och forma en struktur för hur man hittar rätt mall att använda (eller om mallen man söker efter saknas)? Börjar bli lite komplicerat att ta detta här. Vi kanske kan diskutera lite på IRC igen när vi båda kan. ~ Dodde 2 december 2010 kl. 15.04 (CET)

Okej, ja, det borde gå att fixa en sådan guide. Men på söndag eller någon gång nästa vecka borde det gå att diskutera på IRC. Lundgren8 3 december 2010 kl. 13.41 (CET)

Botkommentar

Hej Dodde! Tänkte bara höra om den här redigeringen var ok, eller har jag missuppfattat <!--[[-->? JoolzWiki ^(d|b) 11 december 2010 kl. 23.35 (CET)

<!--[[--> har med sidräkning att göra. Räknas gör sidor som innehåller "[[". Vid sidans skapande saknades detta, och då lades <!--[[--> till. Sedan tillkom [[:en:magen]] som, eftersom sidan därefter innehöll [[ gjorde <!--[[--> överflödig (fyller alltså inte längre någon funktion). Så din redigering var helt ok, även om det kanske innebar ett par extra "onödiga" musrörelser och knapptryckningar. :) ~ Dodde 11 december 2010 kl. 23.41 (CET)

Högst två (gjorde det i samband med sä). ;) Men bra att veta, tack. Mvh JoolzWiki ^(d|b) 11 december 2010 kl. 23.45 (CET)

Rutnummer till böjningstabeller och {{länka}}

Se Användare:Skalman/test/länka-mallar. Om något är för otydligt, skriv ett mejl om jag inte är på msn (till skalman@... eller fo...@gmail.com). //Skal 26 februari 2011 kl. 10.06 (CET)

Toppen! Tack!! Tror jag greppar det nu.. Har ändrat lite, så jag flyttar över de nya koderna när det blir dags. ~ Dodde 26 februari 2011 kl. 12.15 (CET)

Diskutera mallar

Tid för att diskutera {{sv-subst-n-er}} (med flera) nu? Bounce1337 13 mars 2011 kl. 14.50 (CET)

Japp! ~ Dodde 13 mars 2011 kl. 15.13 (CET)

Tid att diskutera länkar? Bounce1337 8 april 2011 kl. 00.15 (CEST)

Onomatopoevadå?

Hej Dodde! Denna gång kommer jag äntligen inte dragandes med en fråga om mallar! :) Däremot vill jag ge en blänkare om att jag gjort ett inlägg angående onomatopoesi, närmare bestämt då på artikelns diskussionssida. Jag tar mig friheten att nämna det här, eftersom det nu snart är fyra år sedan du {{fakta}}-märkte artikeln i fråga för kvalitetskontroll, och kanske därför inte längre så noga följer dess öden och äventyr. ❦ Mvh, Tommy Kronkvist, 17 mars 2011 kl. 01.43 (CET).

Jorå, jag håller koll på mestadelen av de ändringar som görs utanför huvudnamnrymden :) Tycker att det är bra med ifrågasättande, borde vara mer sådant! Tyvärr är vi för få här för att besitta all kunskap som krävs för att reda ut alla frågor. När jag la till faktamallen så var det främst formen på definitionen jag reagerade på. Ordet som sådant hade jag ingen anledning att ifrågasätta med den begränsade kunskap jag hade, och att skaparen av uppslaget i regel gjorde kvalitativa bidrag. Kan inte säga mer än att ditt ifrågasättande låter rimligt. Om ordet finns eller inte kanske inte är frågan, med närmare 5000 träffar på Google, men begreppet på andra språk tycker jag vittnar om att det inte handlar om samma etymologiska bakgrund som poesi utan om något annat, och det verkar även troligt att man utan kunskap om etymologi lätt drar slutsatser om vilka avledningar man kan skapa från ordet. Men jag har ju ingen personlig kunskap av ordet (eller om onomatopoetikon för den delen) så jag tror inte jag kan bidra så mycket till diskussionen. Har sökt runt lite på google, men har svårt att hitta bra källor på vad som verkligen gäller. Om du vill föreslå sidan för radering så gör gärna det så får vi se vad de andra säger. Detsamma gäller isåfall kategorin med samma namn. ~ Dodde 17 mars 2011 kl. 02.10 (CET)

En "föreslå för radering"-mall är lätt att klämma dit, förstås, men att radera sidan är lite starkt tycker jag. Om "onomatopoesi" kan säkerställas vara fel är det emellertid på sin plats att ändra definitionen till något i stil med "felskrivning av onomatopoetikon". Dessvärre har (som vanligt...) inte heller jag fullt tillräcklig kunskap i just det här fallet. Visst skulle man kunna väcka och belysa frågan med hjälp av en mall även i sistnämnda fall, men tyvärr känner jag inte till någon "föreslå att det här ordet förmodligen är felaktigt"-mall... Alldeles nyss har jag i varje fall markerat de bägge orden som varandras synonymer. Alltid något. –Tommy Kronkvist, 15 april 2011 kl. 17.47 (CEST).

Ja, {{verifiering}} (gärna med ditskriven motivering) ska användas om ett ords betydelses existens eller spridning i förhållande till inklusionskraven ifrågasätts. Jag tycker att en markering med den mallen är lämplig i det här fallet. Den hamnar då i en speciell kategori och en med jämna mellanrum uppdaterad lista bland andra listor ~ Dodde 15 april 2011 kl. 22.11 (CEST)

Litet botarbete

Det finns hundratals om inte tusentals uppslag med {{sv-subst-n-0}} som skulle behöva förses med parametern are=. Gemensamt för dessa uppslag är användningen av parametern rot=. Uppslag såsom 'indier' använder inte denna parameter. Vissa uppslag har försetts med argument till andra parametrar som eventuellt beskriver "arn"-formen explicit. Mitt förslag är därför att koden "|are=" tilläggs uppslag som endast använder rot-parametern, d.v.s. {{sv-subst-n-0|rot=<ordets rot>}} ändras till {{sv-subst-n-0|rot=<ordets rot>}}. Uppslag av typen {{sv-subst-n-0|rot=<ordets rot>|2=<böjningsform>, <böjningsform>|6=<böjningsform>, <böjningsform>}} undviks alltså. Är detta enkelt att genomföra med bot? Bounce1337 4 april 2011 kl. 16.00 (CEST)

Ja, det är enkelt! Jag kan lägga till den som en stående ändring så att även framtida mallsyntax som avviker från detta ändras. "lägg till are= i sv-subst-n-0 om rot= används i mallen och dessutom om 2= (eller utan 2= men i position 2) inte anges". Är detta korrekt? Om det finns ett enda undantag är det möjligt att den stående ändringen måste tas bort för att undvika redigeringskrig, alternativt att man får lägga till fler snäva villkor. ~ Dodde 4 april 2011 kl. 17.43 (CEST)

De flesta nya uppslag kommer väl skapas med parametern are=? Kan själv inte avgöra om det är besväret värt. För existerande uppslag är det nog bäst att undvika mallar som använder 2=, 6= eller fog=. Om mallen har använts korrekt borde det inte finnas några undantag. Bounce1337 4 april 2011 kl. 19.45 (CEST)

Okej, ja det kanske är bäst att undvika att sätta det på automatik. Jag undantar fog= också. ~ Dodde 4 april 2011 kl. 19.52 (CEST)

Har kikat lite på sv-subst-n-0-syntaxen som används på uppslagen. Det stämmer inte riktigt att alla aktuella uppslag använder rot=, även om det är det vanligaste. fog= används ibland och ibland ihop med pluralrot= eller numrerade argument. Jag gör så istället att jag bot-ändrar alla ord som slutar på -are, och som använder den enklaste möjliga syntaxen {sv-subst-n-0|rot=<ordet minus -e>}. Resterande uppslag skapar jag en lista för att gå igenom manuellt, för att det ska bli så komplett som möjligt och för att minimera risken för fel. Återkommer när listan är skapad. ~ Dodde 5 april 2011 kl. 16.11 (CEST)

[10] ~ Dodde 5 april 2011 kl. 17.50 (CEST)

De allra flesta av dessa borde förenkla sin syntax till att bara använda rot= istället för att fippla med pluralrot, fog och numrerade parametrar. ~ Dodde 5 april 2011 kl. 17.56 (CEST)

Argumenten för parametrarna förled=, betydelser= och not= bör dock inte ändras. Annars är det inga problem. Bounce1337 5 april 2011 kl. 18.08 (CEST)

Bothjälp skulle behövas för att föra de ålderdomliga böjningsformerna i hamn. Tid för IRC? Bounce1337 18 april 2011 kl. 17.46 (CEST)

Japp! ~ Dodde 18 april 2011 kl. 17.47 (CEST)

Är botgörat färdigt? Bounce1337 18 april 2011 kl. 23.13 (CEST)

Japp! ~ Dodde 18 april 2011 kl. 23.26 (CEST)

Går det att skapa en lista över -ar-verb som saknar rot-parameter? Bounce1337 19 april 2011 kl. 16.03 (CEST)

Antar att du var färdig med den tidigare listan, annars får du säga till så återskapar jag den. Har fixat denna på samma ställe som den tidigare. (Ord som använder {sv-verb-ar} men saknar rot=-parameter, {sv-verb-ar-ejpass} är ej med bland dessa). ~ Dodde 19 april 2011 kl. 18.30 (CEST)

Mallen {{en-subst-s}} har bytt parametrar utan att existerande uppslag har anpassats [11]. Kan en lista över användandet av parametern 5= skapas? Bounce1337 21 april 2011 kl. 17.02 (CEST)

Här är listan: series, index, parenthesis, octopus, matrix ~ Dodde 21 april 2011 kl. 19.21 (CEST)

Kanjin i ordet

Tror jag kopierade rutan från en:wiki. Men om vi inte vill ha den under en språkrubrik (diff) så kan det inte stå kanji eftersom det är det japanska ordet på tecknen. Jämför en:英国 som har en ruta under japanska, och ytterligare än identisk under kinesiska. –dMoberg 14 april 2011 kl. 10.47 (CEST)

Är "kanji" i ordet inte alltid samma, bara att det är olika namn för japanska, kinesiska, koreanska? Isåfall, kunde man inte helt enkelt bara byta namn på mallen? ~ Dodde 14 april 2011 kl. 12.19 (CEST)

Jo det borde man kunna göra, vet inte till vad bara. :) –dMoberg 14 april 2011 kl. 12.51 (CEST)

{{kinesiska tecken}}, kanske? ~ Dodde 14 april 2011 kl. 12.57 (CEST)

Amasisk

Du har ifrågasatt ordet amasisk med att det inte finns några träffar på Google. Det faktum att det mera sällan används i skrift betyder inte att det inte existerar, det styrs väl snarare av det faktum att ordet används och denna sida är väl till för att dokumentera ord som används?

--Bahaba 15 april 2011 kl. 15.54 (CEST)

Om jag får lägga mig i i frågan så brukar dock de flesta modeord och inneuttryck ge träffar på google från bloggar och så vidare. Wiktionary är självklart öppen för alla ord, men det måste också vara ett etablerat uttryck. Se Wiktionary: Stilguide/Vilka ord skall tas med. Har du belägg för ordet (ett exempel på någonstans där det använts)? --Lundgren8 (d · b) 15 april 2011 kl. 16.38 (CEST)

Ja, jag kände att det kan vara tveksamt om ordet uppfyller inklusionskraven som Lundgren8 länkade till. Därför markerade jag ordet att verifiering efterfrågas/att ordet i den betydelsen kan beläggas. ~ Dodde 15 april 2011 kl. 16.57 (CEST)

Mallundran

Finns det något sätt att göra så att till exempel när man skriver ett bindestreck (-) på ett uppslag så ersätts det med ett ord i mallen sedan för att göra det smidigare. Har funderat på detta till en utökad kymrisk mall där man skriver ”-” som visas som oförändrad i mallen sedan för att slippa skriva ut oförändrad varje gång. Är detta möjligt? --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 13.35 (CEST)

Ja, det går. Kan du visa mig vilken mall det handlar om? Spontant lite tveksam dock till "-" eftersom det i alla andra mallar i princip betyder "existerar ej". ~ Dodde 18 april 2011 kl. 13.39 (CEST)

Det handlar om {{cy-mut}}. Jag har dock gjort lite ändringar i den för att få rum med pluralform och genus samt mutationer. I dagsläget är det t.ex. ett bindestreck (t.ex. môr där det är mer lämpligt att det står oförändrad, som på engelska Wiktionary. Har skrivit lite mer här (framförallt sista stycket). --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 14.05 (CEST)

Den mallen är ingen böjningsformsmall. Ska den verkligen ha med pluralformer? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 14.16 (CEST)

Jag vet det. Jag såg ingen anledning till att inte ha med båda i en mall. Annars måste vi ju visa mutationer på en plats och pluralformen (som för tillfället inte visas alls) på ett annat. Typ {{cy-subst-mut}} eller bara {{cy-subst}}? --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 14.20 (CEST)

Anledningen är att vad jag förstår så är kymrisk grammatik rätt komplicerad och det gör det inte lättare att skapa en mall som samtidigt både ska ta hänsyn till mutationer och böjningsformer. Nu finns cy-mut. Menar du att det finns mutationer för andra ordklasser också - och att dessa kräver olika mallar? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 14.24 (CEST)

Jag är inte helt haj på det, man kan absolut mutera andra ordklasser eftersom de är en fonologisk process. Jag vet inte hur man kan redovisa dem eftersom jag inte har kunskapen. Men nu handlar det bara om substantiven, och de vore inte svårare att redovisa än sådär. Allt jag hade tänkt var att slänga in genus och pluralform i mutationsmallen (vilket också kan vara relevant eftersom pluralformen muterar). Just när det kommer till substantiv är det inte mer som behöver visas. --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 14.36 (CEST)

Diskussionen vi hade på Diskussion:Cymru för drygt ett år sen var ju vad som föranledde att vi skilde på mutationerna och böjningsformerna. Jag uppfattade inte om mutationer i sin tur kan skapa böjningsformer men då skulle vi behöva en tabell som tar med alla mutationer med respektive böjningsformer. Frågan är om vi har kunskapen att dels skapa en sådan mall, och dels använda en sådan skapad mall på uppslagen som skapas? ~ Dodde 18 april 2011 kl. 14.46 (CEST)

Men även om vi skulle få med alla mutationer och böjningsformer i samma mall. Hur skapar vi böjningsuppslagen? Blir det verkligen rätt att kalla en böjningsform av en mutation för en böjningsform till grundformen? Av den anledningen har vi placerat mutationsmallen på fetstilsraden, medan placeringen direkt under ordklassrubriken är vikt åt böjningsformerna för det ord som redovisas på sidan. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 14.51 (CEST)

Den enda böjningsformen som finns är pluralformen (med mutationer). Men sant, alla mutationer i mallen kan skapas och se ut som Gymru, förutom 5:an, det vill säga pluralformen, vilket jag förstår krockar. Det jag ville var att redovisa pluralformen och dess mutationer, vilket ändå äger relevans, men då vet jag inte hur det ska gå till. --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 15.18 (CEST)

Jag vet å andra sidan inte hur jag ska tala om för Doddebot hur den ska skapa böjningsformsuppslagen till mutationerna, om informationen inte utgår från mutationsuppslagen, utan från grundformen till mutationen. Allt går, men det känns som ett för tydligt specialfall. Det är i sig inget problem att ha mutationer i böjningstabellen - man kan se det lite som particip i verbmallar eller adverb i adjektivmallar som vi har exempel på. Man kan ange i mallkoden att det rör sig om mutationer och inte böjningsformer. Det är det andra steget som blir dumt. Som att man skulle inkludera en adjektivmall i verbmallen för att få med alla böjningsformer av perfektparticipet direkt i verbmallen, om du förstår vad jag menar med jämförelsen. Medan en ren mutationsmall bör placeras på fetstilsraden så ska en böjningsmall som inkluderar mutationerna (dock ej mutationernas böjningar) placeras direkt under språkrubriken. {{cy-subst}} skulle vara ett bra namn för det - -mut tycker jag inte ska vara en del av mallnamnet. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 15.27 (CEST)

Jo absolut, jag ser problemet. Vet dock inte hur det skulle lösas. Kan du besvara originalfrågan i vilket fall som helst mest för att jag blir nyfiken, även om mallproblemet inte går att lösa. --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 16.24 (CEST)

Jag svarade redan första gången du frågade. Frågan var en ja eller nej-fråga ;) Jag är inte fluent på exakt hur, men de vanligaste funktionerna är if, ifeq och switch. [12]. Om du har en specifik fråga på exakt vad du vill åstadkomma så är det lättare. om "parameter=-" ska bytas ut mot "oförändrad" behöver koden se ut någonting i stil med {{#switch:{{{parameter|}}}|-=oförändrad}}, skulle jag tro. ~ Dodde 18 april 2011 kl. 16.48 (CEST)

Ah okej. Tack! :) --Lundgren8 (d · b) 18 april 2011 kl. 17.30 (CEST)

Extra lång paus?

Hej! I artikeln om uppslagsordet paus anger mallen "pauss" som genitiv singular. Det måste väl ändå vara lite galet? // Tommy Kronkvist, 7 juli 2011 kl. 05.46 (CEST).

Den som la till ordet glömde lägga till "genitivändelse=" i mallen. Fixat! /Jiiimbooh | snacka me' maj 7 juli 2011 kl. 07.46 (CEST)

Sjuckert – tack för det! // Tommy Kronkvist, 10 juli 2011 kl. 23.10 (CEST).

Rättstvaning

Funderar på att ur kategorierna här på wikt: skapa en databas som jag sedan kunde använda som stöd när jag letar felstavningar på andra projekt. Blir dock lite tveksam när jag ser alla slangord. Har du (eller andra som bevakar den här sidan) några tankar? -- Lavallen 23 augusti 2011 kl. 09.50 (CEST)

Hej! Jag tror inte att Wiktionary är lämplig att använda som grund för rättstavningsprogram. Det finns alldeles för få ord inlagda i förhållande till antalet ord som existerar. Dessutom bör en rättstavningsfunktion ha information om hur olika ord beter sig i sammansättningar (exempelvis binde-s eller ej), som det saknas information om här på Wiktionary. Jag har inte koll på om det finns andra fria alternativ. Du kanske kan höra med LA2 på Wikipedia (w:Användare:LA2). Tror han har bra koll på den information du söker. Lycka till! ~ Dodde 24 augusti 2011 kl. 19.56 (CEST)

Jag är iofs nöjd om jag lyckas sortera bort en del av de vanligaste orden. Det jag kommer jobba med är i vilket fall som helst texter från 1800-talet och början av 1900-talet, och många av dem finns inte i modern svenska längre. De listor jag sett på på Runeberg har innehållit några märkligheter, vilket rört till det ibland. Frågan är hur mycket dylika märkligheter jag hittar i kategorierna för svenska här.

För att beskriva vad jag tidigare gjort: Jag har laddat ner en fil med texten i datorn och ett egendesignat program har plockat fram alla ord som funnits och skapat en alfabetisk lista över orden. Sedan har jag sökt efter märkliga stavningar, och försökt verifiera dem. Kan jag sortera bort de vanligast orden, blir det inte lika långa listor att söka igenom.

Systemet är inte vattentätt, men det kan komplettera vanlig korrekturläsning. Du anar inte hur många gånger det lilla ordet "pä" har passaerat mina ögon. -- Lavallen 25 augusti 2011 kl. 17.16 (CEST)

stå - stå för - stå upp - stå upp för - hur många uppslag?

Hej!
Jag har hamnat på sidorna stå, stå upp- (den gjorde jag just nu, eftersom det stod i kvalitetsmallen till stå upp för att det skulle skapas ett sådant uppslag), stå för och stå upp för- (den har jag just nu omdirigerat till stå upp). Min fråga: när stå för ska flyttas till stå, som det är föreslag i kvalitetsmallen, hur är det tänkt rent praktiskt? Finns det en plats där man skriver om präpositioner efter verbet som inte gör det till partikelverb? Har du ett exempel uppslag där det är bra gjort, dvs ett verb plus dess betydelse i samhang med olika prepositioner? Nu är det så att det finns fraser under stå och begreppen är i parentes, vilket jag trodde betyder att det skulle finnas ett uppslag för varje begrepp/fras? Eller hur? Vilka ord ska ha uppslag? Jag är inte jätteduktig på grammatik, men trodde inte att stå upp är partikelverb. Var snäll och hjälp mig reda ut det här. mlg ---Susann Schweden 15 oktober 2011 kl. 23.45 (CEST)

Hej! Ursäkta att jag inte svarat förrän nu. Jag är ingen lingvist, men det känns rimligt att skilja på när "upp" i stå upp betonas och när det inte gör det. "Klockan ringde, så det är dags att gå upp". Upp betonas och "gå upp" har ett eget uppslag (partikelverb). Upp har egentligen en funktion av verbpartikel snarare än preposition. "Det blev för tungt att cykla, så jag fick gå upp för backen". Här är det snarare fråga om en preposition. På motsvarande sätt kan "stå upp" analyseras.

Ibland är en efterföljande preposition så starkt sammankopplat med verbet eller partikelverbet att det är smidigast att ge definitionen för verbet eller partikelverbet med prepositionen inkluderad. Det kan man göra genom att ange t.ex. "(med prepositionen för)" framför definitionen, som jag har gjort nu i stå och stå upp. Det är kanske inte absolut nödvändigt att skriva ut "prepositionen", men det skadar väl å andra sidan inte heller med lite extra tydlighet. När man anger att definitionen gäller med prepositionen inkluderad är det viktigt att komma ihåg att definitionen ska beskriva verbet med prepositionen inkluderad.

Ett exempel på uppslag med många definitioner av olika slag, såväl reflexiva som de med olika efterföljande prepositioner är ta. ~ Dodde 5 november 2011 kl. 15.56 (CET)

Tack! Precis och lätt att förstå. Det ända som är svårt för mig som tysk, är att skilja mellan ord genom att veta/känna att tex "upp" ska betonas eller inte. Jag gör det tvärtom, när jag har listat ut att det är partikelverb betonar jag :). mlg --Susann Schweden 6 november 2011 kl. 10.12 (CET)

Idiomrubriken

Hej! Denna diskussion har väckts till liv igen. Tror du att du har någon åsikt? --Lundgren8 (d · b) 20 december 2011 kl. 19.52 (CET)

Hej, utöver de åsikter jag framförde i den diskussionen 5 november menar du? :) Eller på frågan om det går att sätta i verket? ~ Dodde 21 december 2011 kl. 05.58 (CET)

Hej, jag är ledsen, jag missade att du hade uttalat dig i frågan (hur vet jag inte). Men tror du att det kan sättas i verket? ¨--Lundgren8 (d · b) 21 december 2011 kl. 14.04 (CET)

Absolut! Bara att köra på... Enklast är ju de vanliga partikelverben, men flera av de övriga uppslagen som nu använder idiomrubriken kan nog vara lite knepiga. ~ Dodde 21 december 2011 kl. 15.18 (CET)

Citat

Hej!
Jag skrev just ett uppslag bränna alla broar med citat från Korp och kom nu på att jag kanske skulle ha använt mallen citat. Men,... hur hittar jag på ett enkelt sätt fakta som tex artikelnamn i Korp när jag har meningen framför mig? Tack för hjälpen - --Susann Schweden 2 januari 2012 kl. 10.52 (CET)

Är inte Språkbankens korpusar främst ett analytiskt/statistiskt verktyg? Kollade på ditt exempel, men jag kan inte heller utläsa någon källhänvisning till textutdraget. Vissa textutdrag kan ge ledtrådar till den egentliga källan. Det känns inte riktigt tillfredsställande att ange Språkbankens korpus som källa till ett citat här på Wiktionary, och kan man inte identifiera den riktiga källan (med info om medium, år, publikation, författare osv) så kanske man bör överväga att inte ta med citatet över huvud taget (eller själv bidra med en påhittad exempelmening). Mig veterligt har just detta inte diskuterats innan, så ta gärna upp det på Bybrunnen om du vill ha feedback från fler håll. ~ Dodde 3 januari 2012 kl. 07.50 (CET)

Vesihiisi flyttade över den ena av citaten till citatmallen och angav källor [13], och jag raderade den andra efter att ha misslyckats att hitta ursprunglig källa till citatet. Ja, använd gärna {{citat}} för citat nu när mallen skapats och börjat annvändas och referenstaggar/källor-rubriken för andra typer uppgifter. :) ~ Dodde 3 januari 2012 kl. 10.48 (CET)

ok, då avstår jag från att ta Korp som källa. Tack för att du brydde dig --Susann Schweden 10 januari 2012 kl. 00.21 (CET)

Själv ser jag inget problem med att använda Korp som citat så länge som man har en tydlig källa var meningen kommer ifrån. Man kan lätt gallra och få fram endast skönlitterära texter, och där står det ofta vem författaren är och vilket år. Om det inte står är det ganska lätt att googla fram år boken publicerades eller dylikt. Tyvärr står det sällan liknande information från tidningar och liknande, men i det stora hela vill jag ändå lyfta fram Korp som ett bra verktyg här på Wiktionary. --Lundgren8 (d · b) 10 januari 2012 kl. 01.00 (CET)

Pratar vi olika språk nu? Jag tycker också att Språkbankens korpusar är en jättebra resurs, exempelvis för att studera ords användning och frekvens. Och för att hitta relevanta citat. Det är dock inte något att länka till och ange att "Språkbankens korpusar" är källa till citaten. Ibland framgår författarens namn, verkets titel, årtal osv. i informationen och då anger man förstås den informationen i citatmallen. Eller som du nämner, tidningsartiklar, får man kanske försöka googla fram för att få mer information om skribent, länk till artikeln, datum för utgivning av tidningen osv. Annars hade man lika gärna kunnat ange "Google" som källa till det mesta. ~ Dodde 10 januari 2012 kl. 09.35 (CET)

Jag menar naturligtvis att man anger författaren namn o.s.v. som källa i citatmallen, vilket är ganska vanligt just bland skönlitterära böcker, inte att man ska länka direkt till Språkbanken. Men precis som att Google är en bra resurs för att få fram goda källor är Språkbanken en god resurs för att få fram goda citat, förutsatt att man ser var de kommer ifrån. --Lundgren8 (d · b) 10 januari 2012 kl. 12.07 (CET)

Absolut, då är vi överens :) ~ Dodde 11 januari 2012 kl. 08.29 (CET)

Steward

Hej. Jag lade nyss till den svenskspråkiga definitioner för steward (med hjälp av SAOL) och använde pluralformen stewarder i böjningsmallen. Emellertid är ju även pluralformen "stewardar" korrekt, och min fråga är helt enkelt hur man går till väga för att också föra in den formen i mallen? Jag har något minne av att jag vid ett par tidigare tillfällen skrivit/redigerat uppslagsord där det förekommit dubbla böjningsformer, men numera tycks jag inte längre minnas vad Wiktionarys praxis och konsensus säger om sådana... Finns det något trix för att föra in båda formerna i samma tabell, eller är det dubbla böjningsmallar som gäller? Mvh, Tommy Kronkvist, 7 januari 2012 kl. 17.29 (CET).

Hej Tommy! Målsättningen är att alla grammatikmallar, om möjligt, ska vara försedda med allmänna parametrar. Det innebär normalt bland annat att varje ruta i grammatikmallarna motsvaras av en numrerad parameter. Vilka rutor som motsvaras av vilka numrerade parametrar ska framgå för varje enskild mall på undersidor till Wiktionary:Stilguide/Grammatik. Som framgår av Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Substantiv består mallen {{sv-subst-n-er}} som är aktuell i det här fallet av pluralformer i rutorna med nummer 3,4,7 och 8. När man använder numrerade parametrar för att ange formen i en ruta sker länkning automatiskt, om det behövs, men inte annars. 3=stewarder ger därför en länk till stewarder, men när flera alternativa former anges och varje form ska länkas för sig måste man ange länkarna med hakparenteser: 3=[[stewarder]], [[stewardar]]. Syntaxen för steward ska därför vara {{sv-subst-n-er|3=[[stewarder]], [[stewardar]]|4=[[stewarders]], [[stewardars]]|7=[[stewarderna]], [[stewardarna]]|8=[[stewardernas]], [[stewardarnas]]}}. Hoppas att förklaringen var begriplig :) ~ Dodde 8 januari 2012 kl. 09.28 (CET)

Den var synnerligen begriplig. Tack så mycket! :) –Tommy Kronkvist, 9 januari 2012 kl. 15.49 (CET).

Felaktigt angivna språk i översättningsavsnittet

Hej! Genom mitt gamla skript gjorde jag en lista över felaktigt angivna språk i översättningsavsnittet. Sidor med mallar (t.ex. {{fi}}) bör kunna fixas automatiskt. //Skal 25 januari 2012 kl. 23.50 (CET)

Toppen! ~ Dodde 26 januari 2012 kl. 08.11 (CET)

interwiki sorting order

Hi Dodde. As there is a new language code pnb: at wiktionary family file, would you please actualize the sorting order of roman alphabeth here. Thanks a lot. Xqt 3 februari 2012 kl. 14.48 (CET)

Thank you for the notice :) I updated the table with pnb. ~ Dodde 3 februari 2012 kl. 15.19 (CET)

Tack för det ;) Xqt 5 februari 2012 kl. 17.54 (CET)

Mallen för besläktade ord

Hej! Varför används den här mallen för till exempel lahjoa men inte för muta? -- Frous (diskussion) 25 maj 2012 kl. 14.45 (CEST)

Anledningen till att vissa mallar inte används på vissa uppslag är att upplägget på vissa sidor är förlegat och konceptet att använda mall för besläktade ord är ganska nytt, därför står det (så vitt jag vet) inte heller i stilguiden. Så småningom ska väl alla uppslag med besläktade ord använda den mallen antar jag. --Lundgren8 (d · b) 25 maj 2012 kl. 19.01 (CEST)

Ja, det diskuterades och bestämdes för 1 år sedan att vi ska använda mallar på ett visst sätt istället för rubriker, se Wiktionary:Bybrunnen, de (nuvarande) tre första punkterna. Det är ett omfattande ändringsarbete som påbörjats men inte slutförts. Jag vet att jag fick brist om tid i den vevan och bara tillfälligt kollar till Wiktionary sedan dess, så vi har väl inte kommit jättelångt i den ändringen, men över tusen sidor använder nu {{besläktade ord}}. En del av arbetet består av att ändra Stilguiden och att skriva användningsbeskrivningar för mallarna (även inkluderade ex.vis {{synonymer}}, {{etymologi}} m.fl.) så det var bra att få en liten påminnelse här på att dessa delar fortfarande finns kvar att göra. :) ~ Dodde (diskussion) 26 maj 2012 kl. 10.01 (CEST)

Bokmålsmall med två plural

Hej Dodde! Jag har filat ihop en kompletterande mall för bokmåls maskulina substantiv som antingen inte har ngn pluraländelse men som även kan ha -er i slutet. Den heter för närvarande Mall:no-subst-m-3 men det är inte så deskriptivt. Lundgren föreslog no-subst-m-0/er eller no-subst-m-0-er men har du ngn bra idé får du gärna komma med förslag. Du har ju skapat en mängd mallar. Kanske bara -m-0er? ╰ Svenji 20 juni 2012 kl. 18.50 (CEST)

Ursäkta sent svar. Det är svårt att säga defintivt eftersom jag saknar känsla för den nämnda gruppen substantiv. Personligen tilltalas jag av no-subst-m-0/er. Tänker på samma sätt som du när det gäller no-subst-m-3 att namnet inte är så självbeskrivande. no-subst-m-0-er skulle kunna vara tänkbart om det rörde sig om en variant av en speciell grupp no-subst-m-0-substantiv, eller omvänt no-subst-m-er-0 om det istället rörde sig om en variant av en speciell grupp no-subst-m-er-substantiv, men jag får inte den känslan av din beskrivning. Det finns säkert fler tänkbara förslag, men personligen har jag lite svårt för no-subst-m-0er, kan dock inte riktigt sätta fingret på varför. Hur som helst. Vilken av varianterna som väljs är inte superviktigt. Det viktigaste är ju ändå att det börjar med no-subst-m eftersom det uppenbarligen rör sig om maskulina bokmålssubstantiv, att mallen har relevanta parametrar och att mallen har en ordentlig beskrivning på mallbeskrivningssidan. Är detta fixat har det exakta mallnamnet underkastad betydelse, enligt min åsikt. ~ Dodde (diskussion) 9 juli 2012 kl. 03.26 (CEST)

Angående <!--[[-->

Jag såg att du gjorde ändringar av denna typ där du lade tillbaka <!--[[--> som hade tagits bort från sidorna. I och med att Bug 33253 har åtgärdats behöver inte sidorna som ska räknas innehålla <!--[[--> längre. Se även Wiktionary:Bybrunnen#Antal artiklar. "85" 12 augusti 2012 kl. 10.58 (CEST)

Tack för att du gjorde mig uppmärksam på det! ~ Dodde (diskussion) 12 augusti 2012 kl. 19.56 (CEST)

det

Varför blir det en substantivkonstruktion bara för att man använder "det" i definitionen (det är ju ett pronomen som reflekterar ett substantiv)? Det använder inte SAOB eller SAOL och jag tycker det blir fult och man brukar inte göra så i svenska ordböcker. På andra språk däremot fungerar det bättre. Har du tänkt på att infinitivformen är det hos verbet som närmast gränsar till en substantivform?--Við Væni (diskussion) 11 september 2012 kl. 19.07 (CEST)

"Det" är inte bästa ordet att använda för att göra betydelsen mer greppbar, men om du tänker dig vad som egentligen skiljer ett substantiv från ett verb, märker du att det är skillnad. Det beror lite på vilket ord det rör. Att mötas är något man gör, ett möte är något som sker/äger rum.

En bra definition bör innehålla tillräckliga och nödvändiga villkor, dvs. inkludera sådant som krävs och exkludera sådant som inte krävs för att en definition så bra som möjligt ska beskriva ordet man försöker definiera. Detta kan göras på olika sätt. Optimalt ska definitionen följa utbytbarhetsprincipen (substituerbarhetsprincipen, eller vad man nu bör kalla det), dvs. "två ting är identiska om det ena kan bytas ut mot det andra" eller närmare "en god definition bör kunna ersätta det ord den definierar i olika satssammanhang". Till det hör både form (ordklasstillhörighet) och innehåll (grundbetydelse). I svwikts egen definition på substantiv (vilken säkert kan förbättras/förtydligas väsentligt) anges "ordklass omfattande ord som namnger människor, varelser, föremål, platser, material, tider, händelser, tillstånd, egenskaper, relationer och dylikt". Abstrakta substantiv som sätter ord på händelser (ett möte), tillstånd (kväll), handlingar (övertagande) osv. beskrivs ofta enklast antingen med synonyma substantiv, genom hierarkisk beskrivning (gitarr = ett stränginstrument) eller med motsvarande verb. För att ett substantiv ska kunna bytas ut mot ett verb krävs det av utbytbarhetssynpunkt att definitionen behåller sin form till att vara densamma som det ord definitionen försöker beskriva. (Jag har inte givit följande "definitioner" jättemycket tanke, så ta dem med en nypa salt. Jag använder dem som en del av resonemanget.) Ett möte är inte detsamma som att mötas, det är själva händelsen eller tidsrymden som avses, så man får skriva något i stil med "händelsen då två eller flera människor möts", "händelsen som innebär att två eller flera människor möts" eller mer generiskt "händelsen att mötas" eller abstraktare "det att mötas". Kväll, på motsvarande sätt, "den tid på dygnet som förlöper mellan kl 18 och kl 24", eller om man vill "det att klockan är mellan 18 och 24". Presensparticip är adjektiv direkt avledda från verben, och avleds vidare till motsvarande substantiv (överta (verb) -> övertagande (presensparticip, adjektiv) -> övertagande (substantiv)) (Mannen övertog (v.) ledningen i styrelsen, och det ledde till... --> ... Styrelsen samlades av den övertagande (adj.) mannen...--> mannens övertagande (subst.) av styrelsen ledde till...). I dessa fall är det fullt naturligt att använda sig av verb som definitioner, och standardsättet (om än abstrakt och i många fall diffust) är att ange detta i formen "det att <verb>", där "det" kan bytas ut mot exempelvis "handlingen", "företeelsen" osv.

Motsvarande skrivsätt finns för andra ordklasser, exempelvis adjektiv från verb: som <presens passiv av verb>, som har <supinum passiv av verb>, eller verb från adjektiv eller substantiv: revoltera - göra revolt, glädja - göra glad. Jag vet inte om jag kan förklara det mycket bättre, kanske någon annan aktiv här på svwiktionary kan.

Du får gärna ge mig exempel på substantiv som SAOL och SAOB definierar med hjälp av rena verbkonstruktioner. Jag kan inte påminna mig att jag skulle ha sett det och uppenbarligen anser jag att det är ett dåligt sätt som bör undvikas. Att man försöker undvika "det att"-konstruktioner är förståeligt dock, eftersom det ger en kanske väl abstrakt innebörd emellanåt. ~ Dodde (diskussion) 11 september 2012 kl. 20.07 (CEST)

Jag studerade en sida ur SAOL nu och de använder bara substantivsynonymer när de förklarar substantiv. Jag kan förstå att det blir en bättre definition eftersom som du säger att "ett möte" och "att mötas" inte är riktigt samma sak. I SAOB kom jag på tidigare att de istället använder "företeelsen att" i uppslagsordet "omtanke" (kanske lite omständligt, tyckte jag tidigare). Men i fortsättningen tycker jag att vi helt ska undvika "det att" i substantivdefinitioner eftersom det inte förekommer någon annanstans i ordböckerna och låter lite konstigt.--Við Væni (diskussion) 11 september 2012 kl. 20.34 (CEST)

Jag håller helt med att "företeelsen att" är mycket bättre än "det att" (åtminstone i de fall då det faktiskt rör sig om en företeelse, andra ord kan passa bättre i andra sammanhang). Jag har själv förordat det (att "det att" om möjligt bör undvikas) i tidigare diskussioner. Men det är onekligen så att det kräver mer eftertanke att komma på vad som bäst används istället för "det". I brist på annat är dock "det" bättre än inget, för att bibehålla det att formen blir densamma i definitionen som för det ord man vill definiera. ~ Dodde (diskussion) 11 september 2012 kl. 20.41 (CEST)

vägren & cirkeldifinition

Jag vet inte definitionen på vägren, nån expert för väl kolla på det.

Det där med cirkeldefinitionen du anmärkte på häromdan var väl rätt onödigt eftersom det är väldigt vanligt i ordböcker att man definierar med synonymer som vi ju har diskuterat i förra diskussionen.--Við Væni (diskussion) 11 september 2012 kl. 20.40 (CEST)

Det har jag väl inte påstått. Jag är imponerad över er som jobbar på och lägger till definitioner. Jag är själv inte så bra på det, så jag sysslar mer med grammatik och struktur. Jag kan skapa en och annan bra definition, men det tar ganska mycket tid i anspråk för mig. Istället för att åtgärda ett uppslag kanske jag kan markera fel i tio uppslag. I flera fall har jag inte själv en bra lösning eller kunskap nog att fixa det själv. Det handlar om kvalitetskontroll, inte om att slå någon på fingrarna. Detta dels för att uppmärksamma eventuella besökare till sidan på att kvalitén av olika anledningar behöver ses över, dels att markera dessa sidor så att de inte glöms bort utan sedan kan sammanställas till listor över sidor som behöver ses över av olika anledningar. Cirkeldefinitioner är vanliga, men cirklarna brukar vara betydligt större än från ord a till ord b och från ord b tillbaka till ord a. Även tre ord som cirkeldefinieras till varandra försöker vi medvetet undvika. Det är inte ett nytt påfund. Också (ensamma) enordsdefinitioner försöker vi undvika för icke helt synonyma begrepp, eftersom ords nyanser genom det suddas ut. En av anledningarna till att man kanske vill slå upp två ord med likartade betydelser kan vara just att få reda på vad som egentligen skiljer orden åt, i stil, form och betydelse.

Att jag ändrar i strukturen är för att försöka få strukturen att följa en röd tråd och vara så enhetlig som möjligt. En del av anledningen är att vi är ganska få aktiva (och tidvis är jag inte en bland dem) så för att få lite effektivitet i det som görs så underlättar en god struktur exempelvis vissa uppgifter som skulle kunna utföras med hjälp av script/bot. En annan är att det ska vara enklare för nya användare (och besökare) att lättare få en känsla för upplägget genom att upplägget är konsekvent rakt över. Att jag ändrat strukturen i dina skapade uppslag är för att försöka hjälpa dig att se hur vissa saker du skriver skulle kunna presenteras annorlunda så att det också följer den gängse strukturen bättre, därav ibland mina motiveringar i sammanfattningskommentarerna, så att korrigeringar på sikt inte längre är nödvändiga. Det är ingen som kräver att uppslag som skapas ska vara felfria, men det får gärna vara en målsättning. :) ~ Dodde (diskussion) 11 september 2012 kl. 21.00 (CEST)

Ok ok det verkar bra tänkt det. Ja, nyanserna är ju viktiga för att förstå ordet. Jag fortsätter nog imorgon, ska lägga mig, ska upp tidigt imorrn & ska upp inatt också eftersom jag jobbar natt dessutom! Ha de bra så länge--Við Væni (diskussion) 11 september 2012 kl. 21.25 (CEST)

Du med! :) ~ Dodde (diskussion) 11 september 2012 kl. 21.28 (CEST)

Chatten

Tjena Dodde,

Chatten vara det germanisk stam chatter (eller Chatter?). Den stammen är historisk. Men du är rätt: Den har ingen förbindelse som bidraget chatter(pladdra/pladder). Jag tycka att jag har kontrollerade inte vad innehåll det hade. Jag ändrade det nu men jag vet inte som man brukas den första betydelse. --Edroeh (diskussion) 11 september 2012 kl. 22.55 (CEST)

Ah, då blev det hela mycket mer begripligt. :) Tack för svar! ~ Dodde (diskussion) 11 september 2012 kl. 22.59 (CEST)

Avgränsare

Jag såg att du gjorde bl.a. följande ändringar där du lade till {{avgränsare}} i slutet på sidan: [14], [15]. Inte ska väl den mallen finnas med om inga rader med "h4-mallar" finns direkt efter denna mall? "85" 30 september 2012 kl. 18.43 (CEST)

Anledningen är att på flerdefinitionsuppslag blir "h4-mallar" (eller "list- och brödtextmallar" som kanske är lite mer beskrivande, föreslå gärna bättre benämning) tvetydiga om de placeras under den sista definitionen. Det är tvetydigt om dessa mallar är tänkta att syfta på samtliga/obestämda definitioner eller om de är tänkta att syfta på definitionen precis i anslutning. Man kanske kan "bestämma" att det ska betyda det senare, men det finns ingen garanti för att alla uppfattar det på det viset, eller följer den riktlinjen, och det finns heller inget sätt att kontrollera (skapa automatiska listor över) vilka sidor som har denna potentiella tvetydighet. Därför är det tydligare och säkrare att i dessa fall inkludera {avgränsare} för att säkerställa att ställning tagits ifråga om huruvida dessa mallar ska vara definitionsberoende eller ej. Det blir också strukturmässigt enklare (både att följa och beskriva exempelvis i stilguiden) för att samtliga av den här sortens mallar behandlas på samma sätt så att inte vissa mallar följer vissa regler och andra mallar följer andra regler beroende på vad som är den vanligaste tolkningen (besläktade ord och sammansättningar placeras naturligt oftare under en eventuell avgränsarmall, medan synonymer exempelvis placeras intill de enskilda definitionerna) ~ Dodde (diskussion) 30 september 2012 kl. 18.55 (CEST)

Homofoner

Varför kan man enligt dig inte lägga till homofoner på böjningsuppslag? /Diupwijk 7 oktober 2012 kl. 21.37 (CEST)

Detta är inget nytt, utan funnits med som en relativt grundläggande hörnsten i strukturen i åtskilliga år. Vi har diskuterat utseendet för böjningsuppslag vid flera tillfällen och bestämt att de inte ska ha kategoriseringsmallar/ordklassmallar, exempelmeningar, uttalsanvisningar, översättningar eller andra H4-rubriker (numera respresenterade av list- och brödtextmallar såsom {{synonymer}}, {{etymologi}} liksom {{homofoner}} och de ska inte använda mallar som exempelvis {{tagg}}. De ska ha ett fullständigt standardiserat utseende som kan skapas och kännas igen av en bot. Anledningarna till allt detta är flera. Dels, som nämnts, för att böjningsformsuppslag ska kunna underhålla det på ett smidigt sätt, men även för användarnas skull att principen att all information ska samlas på huvuduppslagen. Böjningsuppslag ska bara vara en hänvisare, inte innehålla egen information annan än den allra mest grundläggande, dvs. att det är en böjningsform till grundformen. Man ska som användare inte behöva klicka sig vidare till respektive böjningsuppslag för att få reda på mer information om böjningsformen.

Homofoner och uttalsanvisningar till böjningsformer är de bitar som vi i dagsläget inte har någon jättebra lösning för. I princip kan man säga att homofoner och uttalsanvisningar till böjningsformer enligt den struktur vi har ska presenteras på böjningsformernas grundformsuppslag som är ett huvuduppslag. Hur detta i praktiken ska göras för att det samtidigt ska kännas intuitivt och logiskt återstår att komma fram till, men lösningen är hur som helst inte att tumma på strukturen för böjningsuppslagen. Om du har fler frågor om detta ska jag svara så gott jag kan. ~ Dodde (diskussion) 7 oktober 2012 kl. 22.00 (CEST)

Såg att du ändrade frågan: faktum är att "list- och brödtextmallar" (tidigare H4-rubriker bortsett från ====Översättningar====) inklusive översättningsavsnitt inte ska placeras på variantuppslag heller (undantag förkortningsuppslag som hanteras som huvuduppslag, trots att den listas i {{varianter}} på huvuduppslaget), däremot ska variantuppslag ha ordklass- eller grammatikmall och kan förses med uttalsanvisningar och exempelmeningar. ~ Dodde (diskussion) 7 oktober 2012 kl. 22.08 (CEST)

Jag skulle helst se att homofoner listas tillsammans med {{uttal}} i stället för att länka till homofoner under definitioner. Och jag ser inga problem med att ange uttal på böjningsuppslag. Det skulle bara bli krångligt att lista alla böjningsformers uttal på huvuduppslaget. "85" 10 oktober 2012 kl. 10.51 (CEST)

Ja, jag håller med om att det passar bättre i anslutning till eller integrerat med uttalsmallen, eftersom det rör ordets uttal snarare än ordets betydelser. Men. Både underhållsmässigt och användarvänlighetsmässigt är det ett problem att ange extra information på böjningsuppslag. Man ska inte behöva gissa sig till som användare att om man klickar på böjningsformerna i en böjningstabell, att man i 0,1% av fallen kan få reda på uttalet och/eller eventuella homofoner (men i 99,9% av fallen bara länkas till en länk tillbaka till huvuduppslaget). Vi har stora problem idag att ens klara underhåll av huvuduppslagen med allt från struktur till innehåll, och detta är ett steg i fel riktning. Detta resonemang är ganska centralt för hela diskussionen om böjningsuppslag, som förts i flera utdragna diskussioner tidigare.

Det må vara krångligt att lista alla böjningsformers uttal på huvuduppslaget, men det är orealistiskt att anta att någon skulle lägga särskilt mycket tid på att göra just det. Speciella uttal av speciella böjningsformer kan vara värda att nämna i vissa fall, ibland kanske det är rotens uttal som är väsentlig, som isåfall gäller samtliga böjningsformer och ibland kanske det är dialektala skillnader man vill lyfta fram. Det blir därför både mer tidseffektivt att lägga till information på huvuduppslaget och tydligare för besökare att få till sig den informationen om den placeras på huvuduppslaget. I de allra flesta fallen.

Den enda hållbara lösning som jag kan se just nu vad gäller homofonerna är att göra homofon-nämnandet en del av rimords-projektet och att man i huvudnamnrymden kan placera en motsvarande {{se även}}-mall längst upp på sidan (och här är det ovidkommande om sidan innehåller böjningsuppslag eller huvuduppslag eller både och). Detta kan potentiellt skötas med bot genom att boten håller koll på sidorna i rimordsnamnrymden och uppdaterar sidorna i huvudnamnrymden med informationen. Ord som enligt rimordsnamnrymden uttalas identiskt skulle där kunna markeras på något sätt. Jag vet inte om detta ligger så nära i tiden iofs, eftersom det finns flera andra projekt som är hängande i luften fortfarande. ~ Dodde (diskussion) 10 oktober 2012 kl. 14.44 (CEST)

vall

Hej! Jag är ju inte helt hemma i det nya systemet med mallar och avgränsare, men skapade uppslaget vall och försökte göra det så utförligt och ”enligt regelboken” som möjligt. Skulle du kunna ta en titt och se om allt ser bra ut? Det jag har lite problem med är att definition 1-2 tillhör en etymologi och 3-4 en annan. Förr fanns det ju uppslag som hade två fetstilsrader t.ex. Problemet är att det inte blir 3-4 på de andra två utan börjar om på 1-2. Måste man ange etymologirubriken på varje definition för att det ska bli helt rätt? Jag tycker nämligen att det ser ganska oestetiskt ut, i synnerhet om man har en utförlig etymologi. Tack! --Lundgren8 (d · b) 12 oktober 2012 kl. 02.40 (CEST)

Fetstilsraderna skulle vi ju ta bort, och av samma anledning kan det inte finnas fler än en avgränsare per ordklassavsnitt. Det finns två möjligheter, antingen att ange etymologin för varje definition för sig, eller gemensamt för en eller flera definitioner under avgränsaren. Om man väljer att ange den för varje definition för sig så kan man ju för att undvika att behöva skriva samma sak två gånger, helt enkelt referera till etymologin för definitionen ovan: {{etymologi|Samma som för definitionen ovan.}} eller liknande. Har du missat mitt svar på Malldiskussion:etymologi från 22 sept? :) ~ Dodde (diskussion) 12 oktober 2012 kl. 03.02 (CEST)

Ska man göra liknande för andra mallar då som t.ex. besläktade ord, som också går under avgränsaren? T.ex. ”Samma besläktade ord som för definition 1”. Jag ogillar upprepningar och tyckte det var smidigt med avgränsaren, så det är lite synd att det inte går att använda på ”gruppdefinitioner”. :P --Lundgren8 (d · b) 12 oktober 2012 kl. 03.13 (CEST)

Principen är att samtliga list- och brödtextmallar förhåller sig till {{avgränsare}} på samma sätt. Antingen används mallarna ovanför avgränsaren, och då avser mallen definitionen i anslutning till mallen. Placeras den under avgränsaren avser mallen en eller flera definitionerna ovanför avgränsaren (om nödvändigt, specificerande vilka definitioner). Besläktade ord känns aldrig eller mycket sällan nödvändigt att specificera definitionstillhörighet för, till skillnad från exempelvis etymologi som nästan alltid är bra om det tydliggörs vilka definitioner som avses. Det kan göras antingen genom att mallen placeras under avgränsaren och vilka definitioner den avser kan anges där, eller genom att mallarna placeras i anslutning till definitionerna och då för att undvika upprepningar av långa texter använder "Samma som för definition 1.", "Samma som definitionen ovan." eller liknande referenser (formuleringar som används på flera uppslag med multipla definitioner som bygger på varandra). Detta med grupphänvisningar känns som ett specialbehov för just {{etymologi}} och jag tycker att någon av dessa två skrivsätten känns som helt ok sätt att lösa det på. Vilken av de två sätten som ger bäst överblick och bidrar till bäst tydlighet beror på situationen. Att samma princip gäller för samtliga mallar erbjuder goda möjligheter att anpassa innehållet för tydlighet och överblick beroende på såväl det speciella uppslagets behov som kunskap (och kunskapsluckor) hos den som lägger till informationen, utan att detta behöver innebära att det behöver tummas på den föredragna strukturen. ~ Dodde (diskussion) 12 oktober 2012 kl. 04.06 (CEST)

Förlåt, jag förstår fortfarande inte riktigt skillnaden. Besläktade ord måste ju behandlas exakt likadant som etymologi eftersom huruvida ett ord är besläktat med ett annat är direkt kopplat till ordets etymologi, alltså gäller grupphänvisningsproblemet även för den mallen. Man kan ju t.ex. inte ha samma etymologi för två definitioner och olika besläktade ord för dem. Kan jag i så fall lägga till t.ex. (definition 1-2) efter besläktade ord om man väljer systemet med att lägga alla under en avgränsare i slutet? Ledsen om jag krånglar, men försöker bara lära mig systemet. --Lundgren8 (d · b) 12 oktober 2012 kl. 10.13 (CEST)

Det är toppen, fråga på! :) En grupp av besläktade ord består av avledningar till till andra ord i gruppen och tvärtom. De flesta sådana besläktade ord skapas av enkla förändringar med prefix och suffix, sällan några konstigheter. Frågan som ofta ställs är snarare om det besläktade ordet existerar än vilken eller vilka betydelser orden i gruppen är besläktade med. I de fall det finns en begränsning är det oftast förhållandevis enkelt för läsaren att själv avgöra antingen med eller utan hjälp från definitionerna på de besläktade ordens uppslag. Vi valde en gång att övergå från benämningen "avledningar" till just "besläktade ord" just av den anledningen, att det ofta är svårt att systematiskt med säkerhet påstå vilken form som "kom först" och gav upphov till de övriga avledningarna. Att vi ser besläktade ord som en grupp tar också bort kravet om att följa principen om "ett steg i taget" som vi annars tillämpar för andra ordlisterubriker (t.ex. listas klanta och klantighet som besläktade ord, även om klantig finns som mellanled). Det är alltså lite inbyggt att användaren får tänka lite själv om han eller hon vill få hundra procent klart för sig hur släktskapen ser ut. Även om man väljer att beskriva två grupper av etymologi under avgränsaren, skulle jag i majoriteten av fall ändå välja endast en besläktade ord-mall under avgränsaren med hela gruppen av ord. OM man ändå vill gå in djupare och beskriva ett ords släktskap så finns dock möjligheten! Du kan välja fritt om du vill göra samma gruppuppdelning som du gjort med etymologin, och notera detta på samma sätt, antingen med en eller fler besläktade ord-mallar (samma val finns för användning av etymologi-mallen). Det väsentliga är ju att informationen presenteras så tydligt som möjligt. Jag skulle dock tolka (definition 1-2) efter ett ord i besläktade ordmallen som att just det föregående ordet avses. Så både i etymologimallen och i besläktade ord-mallen hade jag nog valt att nämna definitionsbegränsningen i början av texten: {besläktade ord|definition 1-2:} e.d. eller efter det speciella ordet {besläktade ord|[ord1], [ord2] (definition 1), [ord3], [ord4] (definition 2-3), [ord5]} e.d. Det är nog tungrott och svårt att gå in och detaljstyra detta från Stilguiden e.d. då det finns så många speciella fall och olika sätt man kan förtydliga något på. Det enda systemet säger är att mallar som används i anslutning till definitionerna avser just de specifika definitionerna, medan denna begränsning inte finns för mallar som används under avgränsaren. Under avgränsaren kan de avse en eller flera av de ovanstående definitionerna, och exakt vilken eller vilka definitioner de avser kan specificeras om man vill och kan, och detta gäller alla dessa mallar. Det är min personliga reflektion att {besläktade ord} och {varianter} är två av de mallar som sällan behöver specificeras närmare, medan {etymologi} (och de flesta andra mallar) ofta behöver det, men det har inte med systemet att göra i sig, systemet erbjuder bara möjligheten. Om den sista definitionen i ett flerdefinitionsuppslag innehåller en definitionsberoende mall, så det alltid avslutas med en avgränsare för att undvika tvetydighet rörande om mallarna tillhör den sista definitionen eller om de är definitionsoberoende. Hoppas det gav de svar du hoppades på, annars får du fråga/protestera vidare :) ~ Dodde (diskussion) 12 oktober 2012 kl. 16.03 (CEST)

Att besläktade ord förr hette avledningar var nog före min tid, betyder det att mallen bara ska innehålla avledningar? Nu har jag t.ex. inkluderat ”valthorn” eftersom det är ett lån från tyska som stammar från samma rot, men bör man endast ha kvar ”valla” som ett besläktat ord till ”vall” eftersom ”valthorn” inte är en avledning? Annars tror jag jag förstår, jag ska försöka organisera om och så får du säga hur det ser ut. :P Om det blir bra kan man kanske ha uppslaget som exempel för liknande fall eller något, Stilguiden verkar ju behöva några exempel. :) --Lundgren8 (d · b) 12 oktober 2012 kl. 16.50 (CEST)

Det stora problemet med "avledningar" var att även om man visste säkert vilket ord som var avledning till vilket så kunde de bara listas åt ena hållet, "ätbar" kunde listas på uppslaget för "äta", men "äta" kunde inte listas på uppslaget för "ätbar". Samt som sagt, att det ofta var svårt att avgöra vilket ord som var avledning till vilket. Vad kom först, "bada" eller "bad"? Inte helt självklart. Så "besläktade ord" blev rubriken för avledningar "åt båda hållen". Äta, ätlig, ätbar kunde därefter samsas under samma rubrik.

Så vi är medvetna om att orden i rubrikens namn egentligen har en bredare innebörd än vad den på Wiktionary används för. Det är dock inte unikt för just {besläktade ord}, utan är även fallet för {synonymer} framför allt (se stycke i stilguiden). Det finns speciella fall då former helt riktigt listas under rubriken besläktade ord fast de på olika sätt avviker från rubrikens standardanvändning, se exempelvis uppslaget två. Hur som helst, jag tror att valthorn faller utanför mallens tänkta användningsområde. Det finns dock säkert andra sätt att förklara ordens släktskap, antingen genom etymologimallen eller i värsta fall diversemallen. Tyvärr har vi ingen särskild mall för motsatsen till etymologi, där man exempelvis kan beskriva vilka ord ordet gett upphov till, vilket skulle kunna vara lämpligt t ex på uppslaget för smörgåsbord. Men behovet har inte varit jättestort, så {{diverse}} (tidigare rubrikerna ====Se även==== och ====Övrigt====) har fått duga så länge. ~ Dodde (diskussion) 12 oktober 2012 kl. 18.36 (CEST)

Bra, tack för svar. Då har jag flyttat allt till en avgränsare längst ned, jag visste inte hur jag skulle dela upp etymologimallen riktigt, men kan du ta en titt och kolla så att uppslaget ser bra ut? --Lundgren8 (d · b) 13 oktober 2012 kl. 11.03 (CEST)

Ser bra ut. Flyttade bara upp texten i etymologimallen så att den börjar direkt och inte på ny rad som om "Etymologi" vore nån sorts rubrik. (Def 1-2), (Def 1-2): eller Def 1-2: är väl en smaksak så det har jag inte ändrat. Jag hade kunnat lägga till (Def 3-4) direkt där beskrivningen av def 1-2 slutar, men i detta fall kanske det blir tydligare med en egen mall för def 3-4. La till ett par översättningsmallar så att varje definition fick var sin. Funderade på "vall" i sportbetydelser som biljard och ishockey (valla pucken mot sargen), finns den med bland de fyra definitionerna? ~ Dodde (diskussion) 13 oktober 2012 kl. 12.52 (CEST)

Tack för hjälpen! Angående ”vall” i sportsammanhang är det inget ord jag kan. Jag kan ”valla” men det man vallar mot är alltid en vägg eller en sarg eller liknande i min vokabulär, men det lär väl vara en utvidgning av definition ett som borde gå att lägga till. Kan du ge nåt exempel på användning? :) --Lundgren8 (d · b) 13 oktober 2012 kl. 13.28 (CEST)

"Spelaren vallade pucken mot sargen, skakade av sig försvararen och drog till med ett dragskott mot kassen.", ja jag antar att man kan valla en puck, boll, klot, eller vad som helst mot en vägg som i squash, sarg som i innebandy eller ishockey, kant som i biljard eller något annat. Jag vet inte om man kan valla en boll ex.vis mot en stolpe med tanke på att en stolpe inte direkt liknar en vall: "Spelaren vallade bollen via stolpen in i mål", men det finns exempel på sådan användning. Det verkar även kunna användas i att man själv kan agera vägg/stolpe och därmed valla in bollen i mål. ~ Dodde (diskussion) 13 oktober 2012 kl. 14.19 (CEST)

Men då är det väl verbet valla det handlar om och inte substantivet vall? På det uppslaget finns den definitionen med. :) --Lundgren8 (d · b) 13 oktober 2012 kl. 15.20 (CEST)

Ja, det är iofs sant :) Jag tänkte nog på att valla fanns med som besläktat ord, men ingen av betydelserna på de båda uppslagen verkar besläktade. En av definitionerna på valla säger visserligen att "få att studsa i en vall", men jag vet ingen sport där man studsar något mot en vall, åtminstone inte någon av de vallor som finns beskrivna på vall. Kanske "vallen" är en överförd betydelse av definition 1 på vall. Men ja, jag vet inte heller, men som sagt, har inte hört talas om vall i sportsammanhang. ~ Dodde (diskussion) 13 oktober 2012 kl. 16.39 (CEST)

Taggar i uppslag skapade från böjningsmallar.

Doddebot tycks inte gilla att man lägger till taggar i uppslag skapade från böjningstabeller. Ta gärna en titt på exempelvis detta: Skillnad mellan versioner av "pälshandlarn".

Mvh, Tommy Kronkvist (diskussion), 29 oktober 2012 kl. 02.35 (CET).

Det stämmer. Definitionsraden för böjningsformer ska alltid endast innehålla mallen {{böjning}}. Det är för att vi vill att all extrainformation, såsom grammatisk information (ex.vis om formen är i bestämd eller obestämd form, singular eller plural), instruktioner för användning, uttalsanvisningar, stilvärdesmarkeringar, exempelmeningar, information om stavning, etc. ska samlas på grundformens uppslag. Tanken med detta är att böjningsformsuppslag ska vara rena hänvisningar till huvuduppslagen. Man ska kunna lita på att den information som finns att tillgå på huvuduppslagen är all den information som finns. Om man ändrar stilvärdestagg på huvuduppslaget ska man exempelvis inte behöva klicka på alla böjningsformslänkar för att för säkerhets skull försäkra sig om att motsvarande ändringar också behöver göras på böjningsuppslagen. Scriptet som Doddebot kör känner därför inte av definitionsrader som antingen är placerade under fel rubriker eller som inte innehåller exakt den formulering (# + {{böjning}} med korrekt syntax) som en definitionsrad för en böjningsform är tänkt att innehålla. ~ Dodde 29 oktober 2012 kl. 07.58 (CET)

Jag förstår, och det låter helt rimligt att stilvärdesmarkeringar etc. endast samlas under huvuduppslagen. Sålunda tar jag och rensar upp i den lilla talspråkliga röra som jag och Doddebot skapat i ofrivillig maskopi med pälshandlarn och buntmakarn. :) –Tommy Kronkvist (diskussion), 29 oktober 2012 kl. 14.01 (CET).

Toppen :) ~ Dodde (diskussion) 29 oktober 2012 kl. 20.47 (CET)

Uppslagsord med både initialversal och initialgemen.

Hej Dodde. Jag undrar om du vet hur man går till väga för att skapa ett uppslagsord som inleds med gemen bokstav, när det redan finns ett uppslagsord som inleds med versal (och vice versa)? Det uppslagsord jag önskar skapa gäller den svenska förkortningen "wc", men när jag skriver in det omdirigeras jag automatiskt till det redan sedan tidigare skapade uppslagsordet för de engelska och tyska förkortningarna "WC" (delvis med samma betydelse), utan möjlighet att skapa en ny sida med initialgemener. Jag vet att det är tekniskt möjligt – jämför exempelvis herr och Herr samt bob och Bob – men hur gör man? –Tommy Kronkvist (diskussion), 29 oktober 2012 kl. 16.26 (CET).

Jag vet inte om det finns ett bättre sätt, men jag brukar göra så att jag söker på ”wc” utan att trycka enter. Då får man förslag på uppslag och då klickar man på ”innehåller wc” och får fram en lista på ord som innehåller ”wc”. Där står det längst upp ”Skapa sidan "wc" på denna wiki!”, och då trycker jag på rödlänken där. --Lundgren8 (d · b) 29 oktober 2012 kl. 16.52 (CET)

Tack Lundgren8! –Tommy Kronkvist (diskussion), 29 oktober 2012 kl. 17.23 (CET).

Ett annat sätt är att skriva in uppslagsordet med den versalisering du vill ha direkt i URL:en. \Mike 29 oktober 2012 kl. 20.11 (CET)

Tack för svar. Oj. Plötsligt verkar mitt tidigare problem väldigt enkelt. Jag måste börja prova mer grejer själv helt enkelt. Som till exempel när jag under ett anfall av experimentlusta en gång för många år sedan (under Mac OS 8) skapade en genväg från papperskorgen på skrivbordet, slängde "original-papperskorgen" i sin egen genväg, högerklickade på genvägen och valde "töm papperskorgen". Jodå – alla papperskorgar försvann, och efter det kunde jag inte slänga några filer eller mappar alls, förrän jag hade installerat om operativsystemet. Lyckligtvis försvann denna "feature" i senare versioner av operativsystemet... :) Tommy Kronkvist (diskussion), 30 oktober 2012 kl. 13.20 (CET).

Haha, du är inte ensam, vilken huvudvärk man får nu när man tänker tillbaka på alla dumdristiga "experiment" man gjort genom åren :) ~ Dodde (diskussion) 1 november 2012 kl. 10.11 (CET)

Tack för tagg

Missade visst att sätta ut den oerhört viktiga taggen, tack för att du upptäckte det! --Lundgren8 (d · b) 16 november 2012 kl. 15.34 (CET)

Ordet Grunka

Jag håller inte med dig att gråtrunka är en Trolledit när det gäller grunka. Ordet uppfattas i vardagligt tal oftast som gråtrunka. –föregående osignerade kommentar är från 62.20.202.197 (diskussion • bidrag)

Hej 62.20.202.197! Jag har svarat på din kommentar på Diskussion:grunka. Mvh Dodde (diskussion) 25 december 2012 kl. 07.38 (CET)

Ettan

Hej Dodde. Jag efterlyser substantivmall gällande uppslagsordet ettan, med anledning av den nya definition jag nyligen lade till. Jag får inte till mallen riktigt, eftersom grundordet i detta fall redan är i bestämd form. Eller månne ska ordet inordnas under etta? Som tidigare arbetande i kåren menar jag dock att ordet i den betydelsen snart sagt alltid bara används i bestämd form.–Tommy Kronkvist (diskussion), 4 januari 2013 kl. 10.15 (CET).

Jag svarar lite snabbt gällande mallen: du kan skriva {{sv-subst-n-namn}}. Inte säker på om det är optimalt att använda mallen för namn, men tror att det är det som ger bäst resultat nu. //Skal 4 januari 2013 kl. 11.20 (CET)

Nja, den mallen renderar förvisso en böjningstabell som ger rätt nominativ- och genitivformer i singularis. Emellertid utesluts samtidigt alla pluralformer, vilket förstås är fel. Formerna "ettorna" och "ettornas" bör ju också presenteras. –Tommy Kronkvist (diskussion), 4 januari 2013 kl. 16.11 (CET).

Ja, jag skulle nog placera definitionen på etta och ange #{{tagg|text=endast i bestämd form}} <definition> och använda böjningsmallen med de obestämda formerna streckade: {{sv-subst-n-or|rot=etta|1=-|3=-|5=-|7=-|pluralrot=ett}}. Tycker ändå att obestämd form skulle kunna vara möjlig, men Google hjälper mig inte så mycket i sökningarna. Jag tänker på formuleringar som "Mitt jobb är att sätta rubriker på Aftonbladets ettor." Isåfall kan man ändra formuleringen till "vanligen i bestämd form". Mvh ~ Dodde (diskussion) 5 januari 2013 kl. 14.30 (CET)

Efter lite funderande håller jag med. Man kan också tänka sig konstruktioner som exempelvis "Vad ska vi ha på vår etta?", och då faller hela mitt resonemang. Givetvis kan man använda ordet i obestämd form, och det dessutom alldeles oavsett numerus – låt vara att bestämd form singularis utan tvekan är vanligast. Jag flyttar därför denna journalistiska "ettan" till uppslaget "etta", enligt Doddes förslag. Tack båda, för hjälpen. –Tommy Kronkvist (diskussion), 6 januari 2013 kl. 02.03 (CET).

leise

The template use in the article leise puts forms out with an double-e which is definitely wrong. I don't know how to fix this. --134.176.204.16 7 januari 2013 kl. 21.52 (CET)

Until now (and still) the documentation of the template, and the template code itself, has had more to wish for. However, {{de-adj}} is next to get get inspected and updated. Even with updated syntax the error would still remain, so it's great you noticed this. I tried to fixed the error, but I know no German. Would you check again and see if the error is gone now? ~ Dodde (diskussion) 8 januari 2013 kl. 02.16 (CET)

Unfortunately it's not but therefore the Superlativ is missing an e between the both s. --134.176.205.253 8 januari 2013 kl. 19.24 (CET)

Ah! What about now? :) ~ Dodde (diskussion) 8 januari 2013 kl. 23.51 (CET)

Uppslagsord med flera genus.

Hej. Är det helt galet att kombinera mallarna n, m och u på det vis som jag gjorde i stimulus? Och förresten, vore det helt otidsenligt om man skapade en mall r  för de fall en sådan känns lämplig? Tommy Kronkvist (diskussion), 29 mars 2013 kl. 13.37 (CET).

Strukturmässigt finns inget som hindrar det. Kanske att jag hade begränsat mig till att enbart använda mallarna, utan "någon gång" och utan referensmarkeringen. Jag tänker att mer komplicerad information, eller information som möjligen kan få en att höja på ögonbrynen, gärna får ta mer utrymme, i det här fallet med mallen {{grammatik}} som förklarar lite om när och hur och varför de olika genusen används, vad som påverkar det och hur det påverkar annat (jag har inte svaren på det, och vet inte vilka svar som är möjliga att ge) och att i samband med det ge relevanta referenser.

När det gäller reale vet jag inte om jag är rätt person att fråga. Wikipedia skriver att reale är en något föråldrad term. Jag tänker att om det blir mer komplicerat att förklara än vad som traditionellt nämns om ett ord, oavsett språk, kan det finnas anledning att fundera på om man kan skriva ett litet i stycke med hjälp av {{grammatik}} eller liknande där detta förklaras. Traditionellt används uppdelning för grammatiskt genus (utrum/neutrum) medan semantiskt genus (animatum:maskulinum/femininum och inanimatum, reale). Jag har inte riktigt koll, är inanimatum och reale synonyma begrepp eller vad är det som skiljer?

Finns det anledning inom ramen för hur grammatiken för ord i ett visst språk beskrivs, kan det förstås finnas anledning att utöka antalet mallar, exempelvis en för "reale". Men som beskrivet ovan är jag lite tveksam utan mer information. ~ Dodde (diskussion) 29 mars 2013 kl. 23.21 (CET)

Tack för dina goda synpunkter. Jag befinner mig just nu på löpande fot mellan olika arbetsplatser, så här följer bara ett kort klargörande om varför jag gjorde som jag gjorde. Ett längre och mer uttömmande svar kommer sedermera, där jag också ska försöka ta upp nyttjandet av, eller om man så vill "konflikten" mellan grammatiskt och semantiskt genus, sett ur ett ordboksperpektiv. Över till uppslagsordet i fråga:

I normalfallet nyttjar man förstås bara en enda genusmarkering, exempelvis n. Angående stimulus ville jag emellertid betona att man kan använda flera, eftersom detta särskilt omnämns i SAOB. Jag tycker det kan vara nyttigt och förtydligande vad gäller de latinska och grekiska låneord som ibland kan vara lite extra svåra att böja eller som har flera böjningsformer för en och samma böjningsform, som i fallet med stimulus/stimuli, scheman/schemata, med flera. Anledningen till att jag lade till "någon gång" för neutrum är att SAOB betonar att det är "föga brukligt". SAOB anger också (till skillnad från Wiktionaryuppslagets nuvarande lydelse) att bestämd form singularis är "stimulusen", men ger den böjningsformen noten "tillf." Vet du vad som avses med det? Vad menar SAOB med att det skulle vara en "tillfällig" form, och på vilket vis skiljer sig en sådan mot exempelvis en "föga brukligt" använd form? För övrigt kan jag dra mig till minnes att man nu och då även hör bestämd form singularis som "stimulit". Kanske borde mallen ändras för att omfatta bestämd form singularis? Sist ska sägas att dina tankar om {{grammatik}} är bra. Tål att funderas på, särskilt i samband med noteringen "någon gång" angående frekvens. Mvh, Tommy Kronkvist (diskussion), 8 april 2013 kl. 14.24 (CEST).

F'låt att jag lägger mig i; men jag tror att inanimatum inte bör tas som synonymt med reale i texter om svenska (eller andra "fastlandsskandinaviaka" språk). Även om den formella betydelsen av "reale" må vara "som rör saker till skillnad från personer", så har ju reale länge använts som det formella namnet för "den-genus" i svenska, i motsats thill de många sakorden i neutrum. Med andra ord omfattar "inanimatum" i svenskan dels reale, dels nästan samtliga substantiv i neutrum (några undantag torde finnas, som "barn" och "troll"). Däremot ger EMRÅ uppdelningen mellan "animatum" och "inanimatum" en rimlig beskrivning av skillnaden mellan de substantiv i finskan vars personliga 3:e pers. sing.-pronnomen är hän respektive se (i nominativ). Eftersom finska inte dras med någon kongruensböjning efter genus, kan man vara desto konsekventare när det kommer till pronomina. M. v. h., Jörgen B (diskussion) 31 maj 2013 kl. 01.15 (CEST)

Tack för det :) ~ Dodde (diskussion) 31 maj 2013 kl. 15.20 (CEST)

Jag har varit en gnutta djärv.

Du får gärna kasta ett öga på [16] och [17], för att se att jag inte missuppfattat något alltför allvarligt; samt förstås mycket gärna på den senare hjälpsidan förklara appendixsidors funktion i en mening eller så! Jörgen B (diskussion) 31 maj 2013 kl. 00.59 (CEST)

Man ska vara djärv. :) Hjälp:Hur man redigerar en sida känns så förlegad att den nog helt borde göras om, eller tas bort. Jag har uppdaterat formuleringen om appendixnamnrymden på Hjälp:Namnrymder, men även detta dokument hade nog mått bra av en översyn. Du får hemskt gärna ändra, lägga till, ta bort, omformulera, omstrukturera. Gärna på sådant sätt att det kan göras ogjort om det skulle bli fel eller om någon skulle ha invändningar. Större förändringar kan diskuteras först för att undvika risk för merarbete. Om du vill göra det mer organiserat, kika gärna på Wiktionary:Projekt, närmare bestämt Wiktionary:Projekt/Wiktionary. På dessa sidor kan man ändra lite som man vill för att underlätta strukturering och samarbete. ~ Dodde (diskussion) 31 maj 2013 kl. 08.34 (CEST)

Listor

Jag vet inte varför listorna på Toolserver slutade fungera, men jag har nu (äntligen) flyttat systemet till WMF labs. Det ska funka på samma sätt (men faktiskt funka), //Skal 26 augusti 2013 kl. 02.21 (CEST)

Okej, toppen! Jag provar att uppdatera senare idag :) ~ Dodde (diskussion) 26 augusti 2013 kl. 08.05 (CEST)

Tomma översättningar

Kan du sluta skapa uppslag? De innehåller ett tomt översättningsavsnitt. //Skal 29 augusti 2013 kl. 07.06 (CEST)

Tänkte att det kunde vara behändigt vid skapandet av den första översättningen, men när du säger det kanske det inte är i linje med hur vi brukar göra. Är det din åsikt att uppslagen ska skapas utan tomma översättningsavsnitt? ~ Dodde (diskussion) 29 augusti 2013 kl. 07.10 (CEST)

Har korrigerat de redan skapade uppslagen och skapar nya uppslag utan tomt översättningsavsnitt... Skapar sidorna en varannan minut framöver och ökar senare hastigheten till en var 30:e sekund. Om det är något mer problem, så blocka botenmig om jag inte svarar direkt. ~ Dodde (diskussion) 29 augusti 2013 kl. 07.29 (CEST)

Det ser ganska dumt ut med tomma avsnitt. Om du tror att översättningar kommer läggas till inom en månad kan dom gott vara kvar, men annars tycker jag att dom inte ska vara där. //Skal 29 augusti 2013 kl. 07.31 (CEST)

Mm, nej, det tror jag ju inte :P ~ Dodde (diskussion) 29 augusti 2013 kl. 07.32 (CEST)

En grej till: Verben har aldrig perfpart= satt. Är det nåt man borde göra? //Skal 29 augusti 2013 kl. 07.40 (CEST)

Och använd {förkortning}, inte {förk}. //Skal 29 augusti 2013 kl. 09.22 (CEST)

Ok, tidigare fel åtgärdade och nyskapade sidor kommer att använda förkortning istället. Tack. ~ Dodde (diskussion) 29 augusti 2013 kl. 14.41 (CEST)

Angående perfpart=, nej, det är något som måste läggas till manuellt, precis som mask= respektive mask=- på adjektivuppslag. ~ Dodde (diskussion) 29 augusti 2013 kl. 14.42 (CEST)

Ytterligare en grej: Det verkar inte som om du satt boten till att kräva att ändringen skapar en sida: diff. Det gör du genom att lägga till URL-parametern "nassert=exists". //Skal 30 augusti 2013 kl. 06.40 (CEST)

När jag kollar igenom bidragen ser jag också [18] (ok: skapade riktig def) och [19] (ok: i princip ingen ändring). //Skal 30 augusti 2013 kl. 06.50 (CEST)

Jag är medveten om detta. Fiskjuice skapade ett par testsidor (ditt andra exempel). Ytterligare ett tiotalsidor kommer att ha skapats manuellt mellan dess att listorna med ord som skulle skapas och att de de facto skapas med boten (ditt första exempel). Dessa sidors innehåll kommer att ersättas istället för att nyskapas. Som i ditt första exempel så skiljer sig innehållet åt, så med nassert=exist så skulle den nya informationen inte komma med. Jag har gått igenom och kommer att gå igenom bidragshistoriken och rätta till dessa manuellt allteftersom. Tack för din uppmärksamhet. ~ Dodde (diskussion) 30 augusti 2013 kl. 07.49 (CEST)

Jag tänkte att med nassert=exist så kan du undvika att ersätta innehållet direkt och istället lägga in ordet i en lista (ord som ska fixas). Men visst kan man fixa det i efterhand. –föregående osignerade kommentar är från Skalman (diskussion • bidrag)

Jo, hade väl varit mer korrekt att göra så, men vet inte på rak arm hur man skriver koden på det sättet, så för bara en handfull uppslag tänkte jag göra det enkelt för mig och göra på det här sättet istället. :) ~ Dodde (diskussion) 30 augusti 2013 kl. 08.49 (CEST)

Uppladdning av teckenspråksfilmer

Diskussion flyttad till Wiktionarydiskussion:Stilguide/Teckenspråk#Teckenspråk på Wiktionary

Återkoppling till diskussion från för länge sen om uppladdning av filmer med teckenspråkstecken till Commons. Spread the sign har kommit så långt nu att det finns en batchuppladdningssida,en ganska långt kommen botkod och en programmerare som jobbar på det. Det som saknas är någon som kan kommentera koden lite och hjälpa till med att få grammatiken att stämma med ordklasser i kategorier och liknande. Jag gör en del men min programmeringsokunskap gör att jag inte alltid lyckas formulera det jag vill förmedla. Kan du vara med och titta lite på koden, och samtidigt börja fundera på om och hur det går att få in filmerna där det passar sig på Wiktionary? /Axel Pettersson (WMSE) (diskussion) 4 september 2013 kl. 12.48 (CEST)

Kommentar till batchuppladdningssidan: wordclass kallas för part of speech på engelska, så $pos kan ju vara ett lämpligt parameternamn. Vad gäller namngivning av filer så tror jag att brukar börja med språkkoden, alltså det svenska ordet "hej" skulle då bli typ sv-hej-spreadthesign.ogv. Sedan vilken ordklass eller vilka ordklasser det avser bör ju finnas med på något sätt typ sv-hej-interjektion-spreadthesign.ogv eller sv-hej-interj-spreadthesign.ogv. Vet inte hur man ska göra om ett inspelat ord gäller för flera ordklasser? Tillåta filnamnen att ha flera ordklasser typ sv-hej-interj-adv-subst-spreadthesign.ogv eller att man laddar upp samma video med flera alternativa filnamn?

För svwiktionarys del så är allt knutet till enskilda definitioner och flera definitioner kan samsas under samma ordklassrubrik. Ibland kanske det är överflödigt, men ofta hade det varit bra med en eller ett par exempelmeningar och/eller kommentarer som belyser sammanhanget i vilket teckenspråkstecknet kan användas och kanske även om det finns flera alternativa teckenspråkstecken för samma ord.

Vad gäller själva inkluderingen lägger vi teckenspråksfilmen i en mall, precis som {{synonymer}} på katt, men namngivet {{teckenspråk}} istället, som sedan kan expanderas för att visa filmen och eventuella exempelmeningar, användningsbeskrivningar och kommentarer. All tillgänglig information behöver presenteras i nån sorts lista med avgränsade fält, så att en bot kan inhämta och sortera informationen och lägga till den på rätt sida och med rätt placering. ~ Dodde (diskussion) 4 september 2013 kl. 19.10 (CEST)

Kategoriskript

Vi pratade för en tid sedan om att jag skulle kunna fixa ett skript för kategorisering. Jag har fått ändan ur vagnen och skrivit och kört det. //Skal 7 november 2013 kl. 15.39 (CET)

Oh, underbart :) Gick allt bra? ~ Dodde (diskussion) 7 november 2013 kl. 21.42 (CET)

Mer eller mindre. Hittade flera problem med WT:KAT som jag sedan fixade. Pywikibot är väldigt trevligt att jobba med - skriptet jag kör kan göras interaktivt - dvs. det visar före/efter och väntar på att jag trycker enter (alternativt "n" för att hoppa över) och i stort gick det smärtfritt. Enda problemet med boten var att den råkade skapa Kategori:/Geologi eftersom det var en sida som länkade dit .

Skriptet kräver också att Special:Önskade kategorier fungerar för att skapa nya kategorier, och det har inte uppdaterats på två månader nu. Men dom håller på att fixa det. //Skal 7 november 2013 kl. 21.58 (CET)

Begränsar du inte skapandet av kategorier till de som finns i Wiktionary:Kategorier? Eller menar du att den sidan innehöll en felaktig kategorilänk? Koden tyckte inte jag såg särskilt lättläst ut :/ Får se om det finns anledning att lära sig Python nån gång... ~ Dodde (diskussion) 7 november 2013 kl. 23.31 (CET)

Det letar på Special:Önskade kategorier. Alla kategorier (som inte är känt irrelevanta, t.ex. börjar med "Wiktionary:") antas vara på formen <Språk>, <Språk>/<Från WT:KAT> eller <Från WT:KAT>. Men skriptet accepterade en tom sträng som språk...

Jag har försökt förtydliga koden lite genom att dela upp den i fler funktioner. Vet inte om det blev mer läsbart, men förhoppningsvis.

Skriptet hanterar inte heller [<Språk>/Härledningar från <språk>] eller [Japanska/Uppslag med 学‏‎]. Men dom finns å andra sidan inte heller med på WT:KAT. //Skal 8 november 2013 kl. 07.50 (CET)

Ah, bra, dåså. Det är min skicklighet i avläsning av Python-kod som är bristfällig, så tror inte det hjälper :). Hanterar den endimensionella kategorinamn (Tecken) också? ~ Dodde (diskussion) 8 november 2013 kl. 19.18 (CET)

Den hanterar mer eller mindre Tecken: Om en kategori är listad under Tecken på WT:KAT (alltså inte via hänvisning) så hanteras det som en teckenkategori, men bara om kategorinamnet inte har ett språknamn i sig. Nu har jag inget bra exempel där Skalbot har skapat sådana kategorier (bara Doddebot!), men se t.ex. Kategori:Engelska/Hebreiska bokstäver - Skalbot gör likadant (annars skulle det ha "korrigerats").

Minikurs i Python: def min_funktion(param): skapar en funktion/procedur/metod som man kan kalla såhär: min_funktion('Hej!'). Python saknar måsvingar och går endast på indentering. Vet inte om det där hjälper, men det var det som förvirrade mig mest innan jag lärde mig. //Skal 9 november 2013 kl. 07.47 (CET)

Borttagning av böjningsformer

Denna ändring blev fel. //Skal 23 januari 2014 kl. 09.34 (CET)

Tack! Hittade ytterligare 30 fel som detta som nu är åtgärdade. Samtliga från november 2012. ~ Dodde (diskussion) 23 januari 2014 kl. 22.03 (CET)

Wikipedialänkar

Hej Dodde, jag lade till länkar till Wikipedia. Se exempel: pråm, takstol. Länkarna verkar inte fungera. I stället för länken ser jag bara {{{1}}} på bildskärmen. Pametzma (diskussion) 4 april 2014 kl. 11.18 (CEST)

Jag ser! Jag får samma problem. Kan inte se vad som är felet. Ska kolla med Skalman och se om han kan se vad som har hänt. ~ Dodde (diskussion) 4 april 2014 kl. 15.11 (CEST)

@Pametzma, jag har löst problemet. Det berodde på att bl.a. {{giltigt sidnamn}} slutat fungera i och med den senaste MediaWiki-uppdateringen. //Skal 5 april 2014 kl. 10.10 (CEST)

Mall:sv-verb-XX-ejpass

Hej Dodde, i alla vermallar skulle Passivform av presenspartip tagets bort. Jag har aldrig sett ett particip som slutar på -s. Har du några exempel som bevisar motsatsen? Mvh Pametzma (diskussion) 13 juni 2014 kl. 12.57 (CEST)

Hej. Det är en ledigare, alltjämt vanligt förekommande, form. Omnämns i Wikipedias artikel om particip. Exempel på Googlesökning som ger ungefär lika många träffar för -s-form som -s-lös form sökning på dansandes respektive sökning på dansande. Mvh ~ Dodde (diskussion) 13 juni 2014 kl. 14.33 (CEST)

Kapten Tvåhand

Hej. Jag vill göra dig (och förstås andra administratörer) uppmärksam på uppslaget kapten Tvåhand, som jag anmälde för radering den 23 juli 2014. Ha det bra i sommarvärmen! –Tommy Kronkvist (diskussion), 30 juli 2014 kl. 12.09 (CEST).

Tack, tack! Raderad. ~ Dodde (diskussion) 30 juli 2014 kl. 13.02 (CEST)

117

Jag fann inga uppslag för hundredesytten, men på Danske ordbog - http://ordnet.dk/ddo/ordbog?query=hundrede%20og%20sytten fann jag det under hundrade og sytten. Jag tog mig friheten att ändra det du skrev... ╰ Svenji 22 oktober 2014 kl. 17.56 (CEST)

Absolut, toppen! ~ Dodde (diskussion) 23 oktober 2014 kl. 05.36 (CEST)

Döda länkar till Språkrådet

Jag vill bara uppmärksamma dig om mitt inlägg här om att uppdatera Språkrådets URL på flertalet sidor. Jag är inte insatt i vem/vilka som är bot-snickrare här på Wiktionary, men jag såg att du har hand om en del av det. Tack! 130.235.133.172 9 april 2015 kl. 10.36 (CEST)

Oh, vad bra att du meddelade mig. Det hade jag missat! Fixat. ~ Dodde (diskussion) 10 april 2015 kl. 15.46 (CEST)

Formtabellerna i Wiktionary

Hej, jag hade för mig att jag skulle lägga till konjunktivformer i tabellerna, så jag loggade in, men koden ger ingenting när jag gör ändringar och tittar på förhandsvisningen. Sedan läser jag att det ska till robotar för detta, men kan inte se sådana integrerade i koden. "Finge" har en ensam liten sida, t.ex., men får inte vara med i grundformens "få" sida. Så, nu har jag preciserat mitt problem. I hopp om snart svar Tochar (diskussion)

Hej! Har för mig att vi stötte på problem som vi inte kom fram till hur vi skulle lösa. Jag gissar att du menar {{sv-verb-ar}}? Det var ett tag sedan detta diskuterades. 2011 inaktiverades den ålderdomliga delen av tabellen [20]. Jag gissar att det var gränsdragningsproblem - vad är ålderdomligt nog och hur avgör man det? En obesvarad fråga ställdes angående detta för ett år sedan på [[21]] och relativt nyligen på Lägga till verbets konjunktiva form på Wiktionary. En diskussion fördes på Bybrunnen 2011 Konjunktiv i svenska verbmallar där en del av detta framkommer. Den största diskussionen vilken föranledde att den ålderdomliga delen av mallen inaktiverades fördes 2011 på Diskussion:ta. :)

Ålderdomliga former är böjningsformer som alla andra och kan ha en böjningsformssida som länkar till sidan för grundformen. På den sidan kan former som inte passar in i grammatikmallen nämnas i grammatikavsnittet (med {{grammatik}}-mallen). På sidan få finns information om finge med och lyder: "Grammatik: Ibland används även konjunktivböjningen finge. Participen används numera främst i sammansättningar, och fallet "fådd" praktiskt taget inte alls i andra fall. Fingo är en föråldrad pluralform av fick." Den är placerad under definitionerna för verbet i en gömbar del. ~ Dodde (diskussion) 24 november 2015 kl. 03.05 (CET)

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. To say thank you for your time, we are giving away 20 Wikimedia T-shirts to randomly selected people who take the survey. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this project. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement. Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email to surveys@wikimedia.org.

Thank you! --EGalvez (WMF) (talk) 13 januari 2017 kl. 22.25 (CET)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

(Sorry to write in Engilsh)

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 28 February, 2017 (23:59 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We won't bother you again.

About this survey: You can find more information about this project here or you can read the frequently asked questions. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through EmailUser function to User:EGalvez (WMF) or surveys@wikimedia.org. About the Wikimedia Foundation: The Wikimedia Foundation supports you by working on the software and technology to keep the sites fast, secure, and accessible, as well as supports Wikimedia programs and initiatives to expand access and support free knowledge globally. Thank you! --EGalvez (WMF) (talk) 24 februari 2017 kl. 09.23 (CET)

Botkonto

Använd gärna ett botkonto när du gör så många triviala ändringar på en gång. Det blir annars svårt att se andra redigeringar. d|8589869056|b 15 maj 2017 kl. 14.00 (CEST)

Vilka ändringar? ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 15.23 (CEST)

Dessa ändringar. När det gäller årtalsartiklarna fanns det en diskussion om detta för två veckor sedan, men intresset var som väntat lågt. d|8589869056|b 15 maj 2017 kl. 15.40 (CEST)

Jag utförde dem manuellt, vilket gick smidigt med ett administratörsverktyg. Motsvarande administratörsverktyg har jag inte på botkontot och hade därför inte kunnat logga in manuellt på botkontot för att genomföra tillbakarullningarna, men tanken slog mig. Jag har börjat komma igång med boten igen, men för närvarande är det ett problem med en ip-range block, så eventuella botändringar de kommande dagarna måste jag tyvärr utföra med mitt vanliga konto, tills ärendet är löst. ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 16.14 (CEST)

Är det otänkbart att botkonton skulle få administratörsrättigheter? d|8589869056|b 15 maj 2017 kl. 16.18 (CEST)

Det vet jag inte. Det har inte diskuterats och behovet har såvitt jag vet inte funnits här på svwikt iallafall. ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 16.36 (CEST)

Eller jag minns inte nu. Att radera sidor kanske kan vara bra att kunna. Jag minns inte nu om Dottebot kan det, eller om det krävs ett administratörskonto för det. Men det är en annan diskussion eller? ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 16.38 (CEST)

Det är relevant för att du inte ska dränka RC-flödet de kommande dagarna. d|8589869056|b 15 maj 2017 kl. 16.42 (CEST)

På vilket sätt skulle det göra någon skillnad menar du? Jag rullade tillbaka ändringar på ca 80 sidor efter önskemål från Jonteemil. Jag har ingen bot som kan sköta det. Jag har inget botkonto såvitt jag vet som har de verktygen. Du kanske har en bot som kan fixa detta, men det var ingenting jag visste då, isåfall hade jag överlämnat det till dig. Jag har inte rullat tillbaka ändringar som en bot har gjort på många år och jag tror att risken för att tillbakarullningar i stor omfattning är minimal de nästkommande dagarna. Om du menar övriga äkta botredigeringar, så skulle det inte göra någon skillnad över huvud taget om Doddebot hade haft administratörsrättigheter eller inte, eftersom samtliga botredigeringar från Doddebot är blockerade för tillfället. ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 17.04 (CEST)

Det var därför jag frågade om administratörsrättigheter för botkonton skulle kunna lösa problemet att RC-flödet dränks av masstillbakarullningar. Jag vet inte hur det ligger till med Doddebot, men om det kontot hade administratörsrättigheter skulle du kunna göra tillbakarullningarna manuellt utan att de visas i RC-flödet. d|8589869056|b 15 maj 2017 kl. 17.08 (CEST)

Japp. Om det mot förmodan skulle dyka upp ett nytt återrullningsuppdrag så ska jag definitivt undersöka möjligheten. :) ~ Dodde (diskussion) 15 maj 2017 kl. 17.10 (CEST)

Har du funderat på att testa att skapa ett nytt botkonto? Det skulle åtminstone eliminera vissa felkällor. d|8589869056|b 17 maj 2017 kl. 20.11 (CEST)

Jag har frågat på #wikimedia-tech och de föreslog att jag skulle dubbelkolla att jag skickar med &bot=1 med requesten, så jag håller på och undersöker det nu. ~ Dodde (diskussion) 17 maj 2017 kl. 20.17 (CEST)

Urspårning

Ursäkta om jag spårade ur vid ett eller flera tillfällen. Tyvärr har jag sådana tendenser. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 00.39 (CEST)

Får vara lite självkritisk jag också. Men vi får försöka vara sansade o fokusera på samförstånd och samarbete så blir det nog bra. Bra att du satte igång diskussionerna om inklusionskriterierna. Hoppas det leder till nåt konkret. ~ Dodde (diskussion) 18 maj 2017 kl. 00.56 (CEST)

Avledningar

Svenska participavledningar från verb skapas fortfarande utan språkparameter. Detta måste fixas innan hjälpkategorin tas bort för adjektiv. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 09.43 (CEST)

Jag antar att du är medveten om detta (loopade mallar), men jag vill bara vara säker så att det inte blir kvar i sådant tillstånd alltför länge. d|8589869056|b 18 maj 2017 kl. 09.46 (CEST)

Yes, håller på och fixar nu. ~ Dodde (diskussion) 18 maj 2017 kl. 09.47 (CEST)

Nu fixat. Ja jag vet, vi kan fixa det idag. Men gärna på chatt så att vi kan synkronisera det... ~ Dodde (diskussion) 18 maj 2017 kl. 10.04 (CEST)

Raderande av platsnamn

Diskussionen på Bybrunnen om inklusionskriterierka för platsnamn är ännu inte avslutad. Som du säger så står det dock tydligt att du har befogenhet att radera sidor som inte uppfyller kriterierna. Jag kan dock tycka att det är jävligt taskigt att inte bjuda in Användare:2A02:908:C30:3680:19E:28D8:822C:24D6 diskussionen då allt hans arbete kommer att ha varit förgäves. Du som själv känner dig orättvist behandlad av Nummer borde kunna förstå att denna användare troligtvis kommer bli mycket arg och/eller förundrad. Han har också spenderat mycket tid för att skapa alla världens administrativa enheter. Då det är du som raderar alla sidor anser jag att det är ditt ansvar att förmedla anledningen till alla rederingar. Du som raderar dem vet nog också mer om varför sidorna raderas.Jonteemil (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.04 (CEST)

Jag känner mig väldigt "på" dig nu vilket jag tycker är fel. Hoppas du inte tar illa upp, det är i alla fall inte min avsikt.Jonteemil (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.09 (CEST)

@Jonteemil Den diskussionen startades av Nummer som nu har tagit en paus. Det står mycket uttryckligt och klart att skapande av toponymuppslag inte får gå till på det här sättet. Någon har må hända lagt ner arbete på det, men på samma gång tvingat mig att som administratör lägga ner arbete på att städa upp i enlighet med den konsensus som redan har uppnåtts. Inget positivt med det. Det kan må hända vara i brist på bättre vetande, men det förändrar inte frågan om uppslagen ska raderas. Vi såg att ett tusental nummeruppslag skapades i strid mot inklusionskriterierna och sedan i hög takt gav upphov till massor av översättningsuppslag, många gånger flerordsuppslag som inte ska vara med eftersom de också kan förstår från sina delar. Det går väldigt snabbt "out of hand" och arbetet med att åtgärda blir då ohanterligt stort. Ju snabbare sidorna raderas, desto bättre.

Det är vidare osannolikt att det kommer att nås konsensus som innebär någon större ändring av inklusionskriterierna på ett sådant sätt att en speciellt stor del av de skapade uppslagen skulle vara önskade att ha kvar. Sidorna hade också brister som länkning till fel uppslag, möjligen beroende på att ursprungsuppslagen var skapade med brister. Jag har rådgjort med administratör Skalman och det är tveklöst detta agerande som är önskat och väntat.

Toponymer är i grunden encyclopedimaterial. Vad Wikipedia väljer att ha med saknar betydelse för vad wiktionary som ordbok eller lexikon bör ha med. Vad engelskspråkiga Wiktionary väljer att ha med kan skilja sig ordentligt, för att de har 100-tals gånger fler aktiva användare som kan hjälpas åt att hålla ordning och städa upp efter misstag som kanske sker. Tills vi har samma styrka behöver vi begränsa oss till viss del och fokusera på vad huvuduppgiften för en ordbok och ett lexikon som Wiktionary är.

Om någon annan administratör hade haft tid att göra detta tidigare så hade det förmodligen redan gjorts. ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.35 (CEST)

Att sidorna raderas är väl egentligen inte det jag tar diskussion om utan det andra om IP-användaren.Jonteemil (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.38 (CEST)

Absolut ska jag skriva på hens diskussionssida sen. Vet du vilket språk jag kan skriva på? ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.40 (CEST)

Vad bra! Tyska verkar vara modersmålet men engelska har också visat sig fungera.Jonteemil (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.42 (CEST)

Toppen! ~ Dodde (diskussion) 19 maj 2017 kl. 01.44 (CEST)

Tid?

Om du inte är sysselsatt med något, vilket du kanske är, så tror jag att man skulle hinna reda ut problemet med mw.util på en halvtimme. Men det kanske är för kort tid. 84.55.98.173 25 maj 2017 kl. 20.37 (CEST)

Du skrev att du hade något att diskutera för några dar sen. Jag är inne på IRC om det fortfarande är aktuellt. 84.55.98.173 2 juni 2017 kl. 23.54 (CEST)

Det får bli en annan gång. :( 84.55.98.173 3 juni 2017 kl. 00.53 (CEST)

Minns inte exakt, men det var nog angående utformningen och innehållet av Wiktionary:Projekt och genomförandet av dess delar. ~ Dodde (diskussion) 3 juni 2017 kl. 16.50 (CEST)

Har du tid att diskutera nu (det finns nog ett antal projekt som kan lösas snabbt)? 84.55.98.173 3 juni 2017 kl. 18.20 (CEST)

Japp. ~ Dodde (diskussion) 3 juni 2017 kl. 18.25 (CEST)

{{gammalstavning}}

qväfd är väl lika mycket ett huvuduppslag som qväfver. Att de är olika ordklasset spelar ingen roll.Jonteemil (diskussion) 6 juni 2017 kl. 22.31 (CEST)

nej det första är en grundform (adjektiv) och har därför ett huvuduppslag. Det andra är en böjningsform av qväfva (verb). ~ Dodde (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.26 (CEST)

Jag håller inte med. Att de är olika ordklasser spelar i mins ögon ingen roll. Kvävd kommer av kväva lika mycket som kvävde gör.Jonteemil (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.38 (CEST)

Detta gör mig mörkrädd. ~ Dodde (diskussion) 6 juni 2017 kl. 23.44 (CEST)

Här verkar det som om Jonteemil missförstod Dodde, som har alldeles rätt. kvävd är ett adjektiv (som har sina egna böjningsformer: en kvävd man, ett kvävt barn, två kvävda kvinnor), medan kväver uppenbarligen är presens av kväva. (Samma sak gäller med de ålderdomliga stavningarna.) Dodde säger alltså inte att skillnaden i ordklass (adjektiv vs. verb) är relevant. [kvävd är förstås också perfektparticip av verbet kväva, men perfektparticip är ju sig grundformer av adjektiv.] --Andreas Rejbrand (diskussion) 7 juni 2017 kl. 00.01 (CEST)

Jag tror inte jag har missförstått någonting alls. När stavningsreformerna trädde i kraft så ändrades ju, beroende på vilken reform, qv till kv, fv, f och hv till v. Detta gjorde att qväfva började stavas kväfva vilket medförde att även qväfves började stavas kväfves och att qväfd började stavas kväfd. Jag ser perfektparticipet som en böjningsform av verbet vilket i mina ögon är "huvuduppslaget". Varför är inte gammalstavningsmallen på qväfvandes, kväfvande och kväfvandes? Görs det skilland mellan presens- och perfektparticip? Ps. qväfvande verkar dock ha den mallen så det kan bara ha glömts bort på de övriga presensparticipen.Jonteemil (diskussion) 7 juni 2017 kl. 00.16 (CEST)

Det är skillnad på avledningar och böjningsformer. Sedan finns det olika konventioner för hur dessa ska behandlas. Svenska ordböcker brukar i regel betrakta adverbavledningar som vanliga böjningsformer av adjektiv, medan översättningsordböcker ofta ser dem som huvuduppslag (t.ex. Tyda). Jag tycker personligen att det är enklare att välja att presentera alla avledningar som huvuduppslag. Annars kan det bli svårt dra en gräns för vad som är och inte är en avledning. "qvinnlig" är en avledning av "qvinna". "qvinnlig" ersattes av "kvinnlig" samtidigt som "qvinna" ersattes av "kvinna". Betyder det att qvinnlig ska länka till qvinna istället för kvinnlig? Vi kan gå ännu längre: "qvinnlighet" är en avledning av "qvinnlig". Det känns som om man ginge för långt om qvinnlighet hänvisade till qvinna istället för kvinnlighet. Att presentera alla avledningar som huvuduppslag gör saken entydig. Och dessutom blir översättningarna lättare att hantera. 84.55.98.173 7 juni 2017 kl. 00.55 (CEST)

ordform

Vad gjorde parametern ordform här? –dMoberg 8 juni 2017 kl. 20.28 (CEST)

Verkar ha hänt på fler ställen: [22]

Vet ej, "perfpart" existerar i avledningsmallen och ska där ändras till "ordform=perfpart". Jag har gått igenom typ 450 sådana sidor manuellt och i dessa två var jag inte tillräckligt uppmärksam att det inte var en avledningsmall jag ändrade i. Jag tror inte att det har hänt på särskilt många sidor, men jag ska söka igenom alla och se om detta fel finns på fler än de två du såg. Tack för uppmärksamheten. ~ Dodde (diskussion) 8 juni 2017 kl. 20.41 (CEST)

OK, det förklarar saken, det såg lite konstigt ut. ;) –dMoberg 8 juni 2017 kl. 21.00 (CEST)

Jag har sökt upp alla sidor som innehåller "ordform=perfpart=". Dessa är samtliga korrigerade nu. //Skal 8 juni 2017 kl. 22.41 (CEST)

Tack :) ~ Dodde (diskussion) 8 juni 2017 kl. 22.48 (CEST)

bita

Du återställde min redigering vilken jag har motiverat. Din motivering då? --Meander 2 juli 2017 kl. 02.33 (CEST)

Reflexiva betydelser bör återges på en egen definitionsrad. Det ger ökad tydlighet (och minskad risk för felaktigheter) avseende själva definitionen, översättningar, exempelmeningar, taggning med mera. ~ Dodde (diskussion) 2 juli 2017 kl. 02.50 (CEST)

Kemi

Tack för råd. Kan jag radera definitionen av listan när jag märkte att ett svenskt översättning i det ingår? Eller är fortfarande nödvändigt för den fortsatta förfarandet? --2A02:908:C30:3680:19E:28D8:822C:24D6 17 juli 2017 kl. 00.46 (CEST)

Du får gärna markera med {{klar}} med de du har avverkat. Det är flera delar. 1) En svensk översättning bör ingå. 2) Ingenting annat bör ingå. 3) Det bör finnas ett svenskt uppslag. (och 4) översättningar till de andra språken bör finnas på det svenska uppslaget). Om du använder {{klar}} så kan jag gå igenom och dubbelkolla och eventuellt korrigera. ~ Dodde (diskussion) 17 juli 2017 kl. 00.53 (CEST)

Maskulina och feminina variationer

Jag har skrivit det här i min användarsida https://sv.wiktionary.org/wiki/Användare:Vannucci#Maskulina_och_feminina_variationer och listan kan bli längre. Går det att ha listan "publicerad" någonstans på sv. Wiktionary (även för andra att utöka)? Listan är bra ur ett genusperspektiv. --Vannucci (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 14.38 (CEST)

Javisst, skapa Appendix:Personer och Appendix:Personer/Svenska och dina andra listor får du gärna placera som undersidor till Wiktionary:Projekt/Önskelistor. ~ Dodde (diskussion) 10 augusti 2017 kl. 14.54 (CEST)

Mall: sv-adj-alt-peri

Hej Dodde, i mallen sv-adj-alt-peri finns några fel. Maskulinform samt adverbavledning ge intryck att inte fungera. Dessutom har jag ett önskemål att man kan vid behov kan dölja raden Kompareras med mer och mest om en komparation av ordet är ofog. --Pametzma (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 08.14 (CEST)

@Pametzma hej mallen fungerar som det är tänkt. Kika gärna på uppdaterade mallinstruktionerna på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Adjektiv#Användning. (maskulinumform)? betyder att formen kanske existerar eller kanske inte, ingen har explicit meddelat detta. Om adjektivet kan beskriva en person, då finns maskulinumformen, annars inte. Det anges med "pers=" respektive "pers=-". Samma sak gäller för adverbet. Inte alla adjektiv har en rimlig motsvarighet som adverb. Först när man vet att adverbet faktiskt "makes sense" kan man skriva "adv=". Om det inte "makes sense" är det "adv=-" som gäller. Anledningen till att vi har det så här så att (...)? visas som default är att vi inte explicit vill påstå något som kanske inte stämmer. ~ Dodde (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 11.25 (CEST)

Om ordet inte kan kompareras alls byter du ut -peri mot -okomp. sv-adj-okomp. sv-adj-alt-okomp. sv-adj-0-okomp. ~ Dodde (diskussion) 26 augusti 2017 kl. 11.30 (CEST)

@DoddeAnledning att jag var följande: jag bifogade tyst översättning till adjektivet grillad. Samtidigt upptäckte jag att Doddebot hade ändrat {{sv-adj-alt-okomp}} till {{sv-adj-alt-peri}}. På den senare mallen fungerar parametern mask=- inte och adverbialavledning sätts inte automatiskt utan måste sättas me adv=. Och adjektiv som är samtidigt perfektparticip har i regel inget komparativ eller superlativ.--Pametzma (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 09.44 (CEST)

@Pametzma, ja, mallarna byttes ut för ett par dagar sedan. Antalet mallar är färre och har ny syntax. Se Wiktionary:Bybrunnen#Nya svenska adjektivmallar. Mallinstruktionerna på Wiktionary:Stilguide/Grammatik/Svenska/Adjektiv#Användning har uppdaterats och speglar de nya mallarna. (Doddebots ändring från -peri till -okomp var felaktig och skedde på ett fåtal uppslag. Dessa redigeringar rättade jag till ett par minuter senare). ~ Dodde (diskussion) 27 augusti 2017 kl. 11.18 (CEST)

Pergunta para Dodde em português no Wikcionário em sueco

Dodde, por que os livros da Bíblia não estão incluídos nos critérios de inclusão? Na Suécia é proibido entrar evangélico? A maioria é muçulmana? No Wikcionário em português, todos os verbetes com livros da Bíblia são aceitos em qualquer idioma. Por que no Wikcionário em sueco esses livros não são aceitos?

Lennart Josef Raymond (diskussion) 1 september 2017 kl. 22.04 (CEST)

Olá, @Leonardo José Raimundo. Títulos de livros não são de um interesse central para um dicionário. É por isso que nenhum livro está incluído nos critérios de inclusão. Critérios podem mudar no futuro, mas agora é assim. ~ Dodde (diskussion) 1 september 2017 kl. 23.40 (CEST)

Uppskattning

Bra jobbat med all dokumentation som du tydligen jobbat på i bakgrunden! Fattar inte hur du orkar men det är bra att du gör det.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 10 oktober 2017 kl. 00.50 (CEST)

@Jonteemil tack :) ~ Dodde (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 01.38 (CEST)

озером

Jag noterar att du raderade озером för att den var felaktig. Men vad var fel? --LA2 (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 05.05 (CEST)

@LA2 Ett rätt och ett fel, i böjningstabellen för озеро såg jag att озерам saknades och såg att озером istället fanns. Jag tänkte att det måste ha blivit ett typo, så jag raderade озером och skapade озерам istället. Jag missade dock att det var en korrekt böjningsform på ett annat ställe i tabellen. Ursäkta. Jag har återskapat sidan med озером. ~ Dodde (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 07.57 (CEST)

Tack för klargörandet. Jag uppskattar mycket att mallarna be-subst och uk-subst nu har fungerande grönlänkar. När tror du vi kan se samma för ru-subst (som idag har felaktiga länkar) och ru-subst-m (som idag saknar länkar)? Jag kommer allt mer att använda ru-subst, där alla 12 formerna räknas upp. Den mallen borde kanske förenklas för att mera likna be-subst och uk-subst? Jag kan kolla upp om det är några artiklar som verkligen använder de namngivna parametrarna, och kanske rationalisera bort sådana fall. --LA2 (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 08.44 (CEST)

Det fanns i början av september (XML-databasdump 20170901) 34 anrop av ru-subst som räknar upp alla 12 parametrarna och bara 5 anrop som använder namngivna parametrar: кофе, соль, кукла, цвет, боа. --LA2 (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 08.50 (CEST)

@LA2 Jag kikade lite snabbt nu. Jag kan fixa de ryska substantivmallarna ikväll/natt. Jag kommer då samtidigt att plocka bort de namngivna parametrarna och korrigera den handfull uppslag du nämnde ovan och eventuellt andra saker som behöver korrigeras något (t.ex. har en del [[utan diakriter|med diakriter]] som nu kan ändras till endast "med diakriter"). Den ryska adjektivmallen blev jag påmind om nu. Spontant skulle jag vilja att parametrarna 1-6 blev namngivna så att siffrorna istället markerar enskilda celler som i de flesta andra grammatikmallar. Om du har något förslag på upplägg för den ryska adjektivmallen så får du jättegärna komma med det. Jag antar att vi avvaktar med att aktivera gröna länkar tills detta är klart, för just denna mallen. ~ Dodde (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 09.12 (CEST)

Adjektiv och verb ligger längre fram i min prioritering. Det finns tillräckligt för mig att göra med substantiv. --LA2 (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 09.28 (CEST)

I artikeln рюкзак har ukrainska böjningstabellen två rutor med grönlänkarna рюкзаку́ och рюкза́ку, som förstås leder till samma artikel, men det är bara den ena av dessa betoningar (рюкза́ку) som skrivs in i fetstil i den skapade artikeln. --LA2 (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 16.17 (CEST)

@LA2 hmm, ja. :/ Bara en fetstilsraden är tillåten per språk och ordklass. Hur borde det se ut, tro? "рюкзаку́, рюкза́ку"? ~ Dodde (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 17.10 (CEST)

Ja, så har jag skrivit när jag manuellt skapade озера. --LA2 (diskussion) 10 oktober 2017 kl. 17.49 (CEST)

@LA2 det blev betydligt fler manuella redigeringar än jag hade förväntat mig, så jag får flytta fram prognosen dryga dygnet. ~ Dodde (diskussion) 11 oktober 2017 kl. 10.37 (CEST)

@LA2 nu är de ryska substantivmallarna försedda med grönlänkar. Jag har tagit bort alla nomsg, ackpl och så vidare i samtliga substantivmallar. Mallkoden är dock fortfarande inkonsekvent mallarna emellan och dokumentationen rörig, men är man bara noggrann och ser till att slutresultatet blir rätt, så går de att använda iallafall. Jag har också fixat så att ukrainska озера och liknande fall med multipla fetstilsavsnitt fungerar. ~ Dodde (diskussion) 12 oktober 2017 kl. 05.44 (CEST)

sv-adj

Ang. [23]: Motivering?Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 9 november 2017 kl. 17.08 (CET)

@Jonteemil Se Moduldiskussion:sv-adj ~ Dodde (diskussion) 9 november 2017 kl. 17.14 (CET)

Versionshistorik för "Användare:Vannucci"

Hej Dodde, skulle du kunna radera min historik på användarsidan förutom de två senaste redigeringarna. Anledningen är att det finns en massa redigeringar som jag har gjort som är i mångt och mycket meningslösa (man får huvudvärk.) P.S. återkommer med svar kring engelska förkortningar. --Vannucci (diskussion) 18 december 2017 kl. 17.33 (CET)

@Vannucci Har inte full koll på verktygen och lyckades bara dölja, inte radera, sidversionerna inklusive användarnamn och kommentarer. @Skalman, @Andreas Rejbrand, vet ni hur man tar bort sidversionerna helt på nåt enkelt sätt? ~ Dodde (diskussion) 19 december 2017 kl. 07.58 (CET)

Jag misstänker att det inte är möjligt att göra något mer än så här. De dolda versionerna är helt otillgängliga för vanliga användare, även om alla kan se deras "platshållare" i historiken. --Andreas Rejbrand (diskussion) 19 december 2017 kl. 20.04 (CET)

Det finns ytterligare en nivå av radering, där inte heller administratörer kan se innehållet, men det ska endast användas i extremfall, vilket nog inte är aktuellt här. //Skal 19 december 2017 kl. 20.38 (CET)

Det slog mig att det finns ett snyggare sätt att göra det här på, nämligen genom att radera hela sidan och sedan selektivt återställda de två sista versionerna. Jag gjorde så. Notera att historiken nu ser ut som jag antar att Vannucci önskade: bara två versioner syns. --Andreas Rejbrand (diskussion) 24 december 2017 kl. 21.57 (CET)

Sluta ta bort bilder

Vad är "bild endast på svenska uppslag" för hittepå-regel? Det är ju förödande om man inte kan illustrera utländska ord med en bild. Vi kunde lika gärna ha en regel om att bara ord som är palindrom får ha en bild. Detta är idiotiskt och saknar motstycke i andra språk av Wiktionary. --LA2 (diskussion) 3 januari 2018 kl. 11.50 (CET)

Motivering från stilguiden: "Det är ganska onödigt att en bild på en katt finns i hundra översättningsartiklar. Uppslag på andra språk än svenska bör alltså inte ha bilder - således är uppslagsordet cat bildlöst." //Skal 3 januari 2018 kl. 13.47 (CET)

Jag hittar denna relaterade diskussion: Wiktionarydiskussion:Stilguide#Bilder. //Skal 3 januari 2018 kl. 14.05 (CET)

@LA2, som @Skalman säger är att endast ha bilder på svenska uppslag inget nytt påfund utan har gällt länge. I den mån bild har saknats på motsvarande svenska uppslag har jag inte raderat bilden utan flyttat den dit. Det framgår även på Wiktionary:Mallar/media. Där framgår även att{{media}} bör användas för infogning av bilder, istället för [[Bild:...]], [[Fil:...]], [[File:...]] eller [[Image:...]] ~ Dodde (diskussion) 4 januari 2018 kl. 02.03 (CET)

Det är en fullkomligt onödig regel. Jag föreslår att vi stryker den. Ett ord på något främmande språk kan ju vara tvetydigt (Wagen - vagn eller bil) och då är ett par bilder (Wagen 1 - vagn, Wagen 2 - bil) ett mycket snabbt och pedagogiskt hjälpmedel. Det innebär ju ingen kostnad för något att bilden ligger där. Att då anstränga sig för att plocka bort bilder, som någon annan har funnit mödan värt att lägga in, det skapar bara osämja. --LA2 (diskussion) 31 januari 2018 kl. 17.51 (CET)

LA2, jag håller inte med dig om att den är onödig. Om du vill se regeln ändrad föreslår jag att du tar upp det för diskussion på bybrunnen eller stilguidesdiskussionssidan. //Skal 31 januari 2018 kl. 19.13 (CET)

Fråga om artikelord

Hej Dodde. Är den här ändringen (tillägg) korrekt eller finns det ett mer passande ord än "Sammansättningar" för denna ändring (tillägg). Mvh --Vannucci (diskussion) 6 januari 2018 kl. 14.21 (CET)

@Vannucci Mallen kan användas även för "lösa sammansättningar" (open compounds), så det kan mycket väl vara en korrekt redigering. ~ Dodde (diskussion) 6 januari 2018 kl. 23.38 (CET)

Mall för svenskt nominativ som slutar på "-ar" i singular

Hej Dodde! Jag har skapat uppslaget "glossar", känt sedan 1893 som en synonym till "glossarium", det vill säga "ordlista". Emellertid är det ovanligt med svenska nominativ som slutar med "-ar" i singular, så jag får inte riktigt till grammatikmallen. Ordet böjs enligt följande: singular ~et eller ~en, plural ~ eller ~er, bestämd plural ~en eller ~erna. I skrivande stund används mallen {{sv-subst-t-0}} på sidan. Den genererar korrekt former, men utelämnar "glossaren" för bestämd form singular, "glossarer" för obestämd form plural, samt "glossarerna" för bestämd form plural. Sistnämnda känns dessutom som en mer naturlig bestämd pluralform än det lite underliga "glossaren" som nu står på uppslaget, även om SAOB i strikt mening anger att båda är korrekta.

Att istället använda {{sv-subst-n-0}} byter förstås en del former, men lägger inte till någon extra, och renderar det felaktiga "glossarna" för bestämd form plural. Jag har inte redigerat här på ett tag (att vara adminikrat på Wikispecies tar upp det mesta av min wiki-tid...) och har därför glömt en hel del av den mallsnickarglädje man kan uppnå med "|pluralrot=" och liknande snajdigheter. På nåt vis känns det som att jag skulle vilja använda både {{sv-subst-t-0}} och {{sv-subst-n-er}} på en och samma gång... Kan du hjälpa till? :-) Mvh, Tommy Kronkvist (diskussion), 8 mars 2018 kl. 00.06 (CET).

@Tommy Kronkvist Ja, jag skulle komma till samma slutsats som du. Det är två helt skilda böjningsmönster: neutrum glossar/glossaret/glossar/glossaren och utrum glossar/glossaren/glossarer/glossarerna, och för dessa använder vi olika mallar, sv-subst-t-0 och sv-subst-n-er, precis som du föreslog. :) Jag har kompletterat på sidan. ~ Dodde (diskussion) 8 mars 2018 kl. 00.14 (CET)

Tack för rappt och konkret svar! –Tommy Kronkvist (diskussion), 8 mars 2018 kl. 00.25 (CET).

Share your experience and feedback as a Wikimedian in this global survey

Hello! The Wikimedia Foundation is asking for your feedback in a survey. We want to know how well we are supporting your work on and off wiki, and how we can change or improve things in the future. The opinions you share will directly affect the current and future work of the Wikimedia Foundation. You have been randomly selected to take this survey as we would like to hear from your Wikimedia community. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes.

Take the survey now!

You can find more information about this survey on the project page and see how your feedback helps the Wikimedia Foundation support editors like you. This survey is hosted by a third-party service and governed by this privacy statement (in English). Please visit our frequently asked questions page to find more information about this survey. If you need additional help, or if you wish to opt-out of future communications about this survey, send an email through the EmailUser feature to WMF Surveys to remove you from the list.

Thank you!

WMF Surveys, 29 mars 2018 kl. 20.36 (CEST)

Reminder: Share your feedback in this Wikimedia survey

Every response for this survey can help the Wikimedia Foundation improve your experience on the Wikimedia projects. So far, we have heard from just 29% of Wikimedia contributors. The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes to be completed. Take the survey now.

If you have already taken the survey, we are sorry you've received this reminder. We have design the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. If you wish to opt-out of the next reminder or any other survey, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement. Thanks!

WMF Surveys, 13 april 2018 kl. 03.34 (CEST)

Your feedback matters: Final reminder to take the global Wikimedia survey

Hello! This is a final reminder that the Wikimedia Foundation survey will close on 23 April, 2018 (07:00 UTC). The survey is available in various languages and will take between 20 and 40 minutes. Take the survey now.

If you already took the survey - thank you! We will not bother you again. We have designed the survey to make it impossible to identify which users have taken the survey, so we have to send reminders to everyone. To opt-out of future surveys, send an email through EmailUser feature to WMF Surveys. You can also send any questions you have to this user email. Learn more about this survey on the project page. This survey is hosted by a third-party service and governed by this Wikimedia Foundation privacy statement.

WMF Surveys, 20 april 2018 kl. 02.44 (CEST)

Tyska adjektivböjningar

Denna diff tyder på att Doddebot gjorde något allvarligt fel i mars 2013. Är det inte upptäckt och uppstädat? --LA2 (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 11.56 (CEST)

Jag har nu undersökt detta. Doddebot skapade vid tillfället böjningsuppslag från böjningstabeller. Böjningstabellerna i unfehlbar, überirdisch och mannigfaltig angav vid den tidpunkten felaktigt att -er, -en, -es, och -e var böjningsformer till de aktuella adjektiven. Därför skapades också dessa böjningsuppslag felaktigt. De felaktiga böjningstabellerna upptäcktes och åtgärdades ett halvår senare, men böjningsuppslagen lämnades i samband med detta därhän. Du fann och åtgärdade -er, -en hade åtgärdats tidigare och jag åtgärdade nu de återstående -es och -e. Tack för att du meddelade mig om felet som hade uppstått. ~ Dodde (diskussion) 15 augusti 2018 kl. 23.42 (CEST)

Finemang! --LA2 (diskussion) 16 augusti 2018 kl. 00.56 (CEST)

Template:ö-mitt

Hi Dodde,

Just for information, apparently the template is removed only for the first occurrence, example in liv: [24].

Best, --Automatik (diskussion) 27 november 2018 kl. 22.08 (CET)

@Automatik Ah, oops, thanks! ~ Dodde (diskussion) 28 november 2018 kl. 02.47 (CET)

"inte de boendena"

Du har nyligen "förenklat" ("oböjligt om person - den boende, inte den boenden, de boende, inte de boendena") ett fåtal uppslag: boende närstående döende som "u"-substantiv. Har du några belägg för att sådana är oböjliga? Hur är det med gående ordförande sökande (-> asylsökande) ? Taylor 49 (diskussion) 7 december 2018 kl. 12.02 (CET)

Det verkar vara ett mönster som gäller för samtliga substantiverade adjektiv som slutar på -ende och är i utrum. Det verkar ha en personbetydelse. Den närstående personen. Den närstående. De verkar alla vara oböjliga. Personbetydelsen av närstående och döende finns med i SAOL, medan boende och gående saknas. Jag kan inte se någon anledning till att mönstret skulle vara annorlunda för andra -ende-ord. Det finns också neutrum på samma -ende-stavning men de verkar böjas -endet -enden -endena. Det ska inte sammanblandas med ord som slutar på -ande. De böjs enl SAOL ordförande ordföranden ordförande orsförandena, sökande sökanden sökande sökandena, och det verkar vara ett allmänt mönster. ~ Dodde (diskussion) 7 december 2018 kl. 14.15 (CET)

Wiktionary:Sidor som bör raderas

Hej!

Notera att jag tagit bort din röst på Wiktionary:Sidor som bör raderas angående raderandet av på grund av att och tack vare att eftersom jag anser att röstningen genomfördes felaktigt då ett uppslag som jag inte ens hade taggat med {{raderas}} fanns med i rubriken. Vänligen rösta på samma sida igen men gör det helst inte utan att omvärdera raderingen då ”för att” och ”därför att” inte ens var taggade för radering.Jonteemil (diskussion) Ps. använd gärna {{@}} vid svar 31 januari 2019 kl. 14.05 (CET)

@Jonteemil Bra, har röstat igen. ~ Dodde (diskussion) 31 januari 2019 kl. 23.57 (CET)

Adverbavledning av Adjektiv

Hej Dodde, jag tror att Modul:sv-adj behöver ett tillägg. Kan du ändra modulen på så sätt att adverbialändningen infogas automatisk och att man måste sätta parameter adj= bara om ded finns ingen adverbialändning eller om den avviker från standard.--Pametzma (diskussion) 28 februari 2019 kl. 08.21 (CET)

@Pametzma, den infogas automatiskt redan, men den visas med (tveksamhet)?, eftersom det inte är säkert om avledningen finns eller inte. Om man i modulkoden som default påstår att den finns, så smyger sig fel in varje gång personen som lägger till mallen glömmer att ändra. Det vill vi försöka undvika genom att man, efter att ha undersökt saken, explicit anger om adverbavledningen finns eller inte, genom att ange adv= (adverbavledning finns!) alternativt adv=- (adverbavledning saknas!). adv=-parametern fungerar på samma sätt som pers=-parametern (för om adjektivet kan beskriva en person eller inte), av samma anledning. ~ Dodde (diskussion) 1 mars 2019 kl. 07.32 (CET)

Nya språkkoder infogas var... hjälp + avveckling av "Språkkodsmallar"

Hej Dodde! Har för mig att du tidigare hjälpt mig med detta, så jag frågar dig då jag tappat bort länken. Det finns någonstans utöver Stilguidens språknamn där man måste lägga in nya språkkoder. Jag försöker lägga in ursemitiska och svanetiska. Har du den? Svenji (diskussion) 12 december 2019 kl. 17.03 (CET)

Många ställen: Modul:lang/data -- Wiktionary:Stilguide/Språknamn -- Kategori:Wiktionary:Språkkodsmallar (bör kanske avvecklas?) Taylor 49 (diskussion) 14 december 2019 kl. 08.42 (CET)

Tack Taylor 49. @Svenji, checklistan finns under språklistan i stilguiden: Wiktionary:Stilguide/Språknamn#Lägg till nytt språk. Kategoriseringen som @Taylor 49 nämner skapas automatiskt när du skapar språkkodsmallen. Mallkategoriseringar tänker jag är något bra som inte bör inte avvecklas. ~ Dodde (diskussion) 14 december 2019 kl. 09.31 (CET)

Jag menade att dessa "Språkkodsmallar" bör avvecklas eftersom deras arbete har tagits över av Modul:lang. De är en relikt från tiden före 2013 då det inte fanns moduler. Taylor 49 (diskussion) 14 december 2019 kl. 10.15 (CET)

@Taylor 49, jaha, du menar så :) De används ju fortfarande mycket men de borde kanske fasas ut, ja. Kan det vara så i nuläget att mallar som bygger på moduler använder Modul:lang medan övriga mallar förlitar sig på språkkodsmallarna? ~ Dodde (diskussion) 14 december 2019 kl. 15.56 (CET)

Det står i beskrivningen: Den här modulen bör bara användas av andra moduler, inte direkt från mallar.. Men vad är anledningen till detta? Skulle det kanske gå att ta bort den här restriktionen genom att lägga till en trivial funktion som förpackar språknamnet i en tabell så att en mall kan ta emot det? Jag har börjat lite grann och lagt ut 16 bovar här: Kategori:Wiktionary:Språkkodsmallar. Taylor 49 (diskussion) 14 december 2019 kl. 18.31 (CET)

Tack för svar, @Taylor 49 och @Dodde! Jag ska se till att spara länken nu. Jag känner att jag inte alls förstår mig på modul-biten av Wiktionary. Det är för mig som att det landat en marsiansk farkost som plötsligt styr det ena och det andra. Lite som min mamma kände med all digitalisering för länge sen... Finns det nånstans man kan läsa ikapp sig? Annars fortsätter jag helt enkelt bäst jag kan Svenji (diskussion) 14 december 2019 kl. 18.55 (CET)

Moduler är mycket smartare än klassiska mallar. Dem är gjorda med LUA som är en fullvärdig programmeringsspråk (variabler, slingor, matte, ta isär strängar, komplicerade villkor, ...). Till exempel kan en klassisk mall INTE ta emot ordet "leka" och göra presensformen "leker" ur det, eftersom klassiska mallar INTE kan ta isär strängar, de kan inte ta bort bokstaven "a" från "leka". De kan ta emot "spela" och producera formen "spelar" eftersom här ingen bokstav behöver tas bort. [25] Taylor 49 (diskussion) 14 december 2019 kl. 19.22 (CET)

@Taylor 49, i grunden främst för att främja läsbarhet och minimera risk för buggar. I detta fallet blir ett anrop till modulen väldigt mycket mer uttrycksfull än ett anrop till befintliga språkkodsmallar. Vad gäller läsbarhet kanske det funkar hyfsat i vissa fall men riktigt dåligt i andra fall. Hur gör vi för att detta ska bli en så långsiktig lösning som möjligt? Modul:lang skapades för att främst lösa behov hos grammatikmoduler. Att lösa språkkodsbehov hos mallar behöver belysas ytterligare (vilka omvandlingar behöver vi ha tillgång till, vad ska mallarna heta, behövs stöd för gemen/versal initial, vilka komplikationer kan uppstå, ska det finnas inbyggt stöd för olika skrift? Osv...), men tills dess begränsade vi modulen till att endast användas av andra moduler för att inte hamna i "oj, tänkte inte på det" och en massa städjobb som följd. Spontant tänkte jag nog då, att det smidigaste kanske vore att skapa generella språkkodsmallar som i sin tur anropar Modul:lang (och att dessa specialmallar skulle vara de enda som fick göra det). Det skulle ge möjlighet till en enklare syntax i mallkoden jämfört med att anropa modulen direkt, men det skulle också komplicera Modul:lang en aning (om man inte låter mallen anropa en motsvarande modul som anropar modulen... låter onödigt men bygger på en enkel princip - en mall-en modul, där mallen fungerar som brygga mellan wikisida och modulfunktion). Vad jag nog främst hade i åtanke var att de mallar som anropar språkkodsmallar i sin mallkod egentligen helst borde uppmuntras att skapas moduler för, att om så görs så är det en mer långsiktig lösning än att anropa Modul:lang direkt.

@Svenji jag förstår att du kanske tänker att du gör bäst i att fortsätta utan att sätta dig in i moduler, men det är inte fullt så svårt som man kan tro. Det är enklare än mallkod i många fall, läsbarheten är möjlig att göra betydligt bättre. Som Taylor 49 är inne på, den stora skillnaden är att moduler är mycket kraftfullare än mallar, man kan bygga in mer komplicerad logik och man kan testa modulkoden så att den fungerar som det är tänkt. Komplicerat är inte alltid bättre. Jag gillar inte när modulerna (eller mallar för den delen) utför för mycket "magi" till exempel. Det är när modulen gör saker som man inte förväntar sig. Man kan bli van att den automatiskt "fixar" saker och när den plötsligt stöter på något den inte vet hur den ska fixa, så glömmer man lätt att kolla att det verkligen blev rätt och felaktigheterna är ett faktum. Att skapa kod som fungerar är lätt, men hur man gör koden lättförståelig, buggfri och lätt att underhålla är svårare. Moduler skrivs på MediaWiki med ett relativt simpelt scriptspråk som heter Lua. När vi skriver koden i modulerna utgår vi till 99% från vad som står beskrivet på MW:Extension:Scribunto/Lua reference manual. Där finns introduktionsexempel för att komma igång. Om du kollar i kod i befintliga moduler på Wiktionary så kan du kolla på den här sidan vad koden betyder, vad koden gör. Hoppas att du tycker att det är intressant :) ~ Dodde (diskussion) 15 december 2019 kl. 07.58 (CET)

Råkat återställa dig.

...flyttad till Diskussion:skriftspråk.

How we will see unregistered users

Hej!

Du får det här meddelandet eftersom du är administratör på en Wikimediawiki.

När någon redigerar en Wikimediawiki utan att vara inloggad visar vi deras IP-adress. Som du kanske redan vet kommer vi inte att kunna göra det i framtiden. Detta är ett beslut från Wikimedia Foundations jurister, för att normer och regleringar om integritet på nätet har ändrats sedan Wikipedia startades.

Istället för IP kommer vi att visa en maskerad identitet. Du som administratör kommer fortfarande ha tillgång till IP-numret. Det kommer också att finnas en ny användarrättighet för de som behöver tillgång till hela IP-adressen för att hantera vandalism, trakasserier och spam utan att vara administratörer. De som patrullerar kommer också att kunna se en del av IP-adressen utan användarrättigheten. Vi arbetar också på bättre verktyg som stöd.

Om du inte har sett sidan tidigare kan du läsa mer på Meta. Om du vill försäkra dig om att inte missa tekniska uppdateringar på Wikimediawikierna kan du prenumerera på det tekniska nyhetsbrevet.

Vi har två föreslagna sätt den här maskerade identiteten skulle kunna fungera på. Vi skulle uppskatta din återkoppling om vilket som skulle fungera bäst för dig och din wiki, nu och i framtiden. Du kan svara på diskussionssidan. Du kan skriva på ditt språk. Föreslagen publicerades i oktober och vi kommer att besluta oss efter 17 januari.

Tack. /Johan (WMF)

4 januari 2022 kl. 19.19 (CET)

Diskussionssidan

Hej, kunde du bekanta dig med det här https://sv.wiktionary.org/wiki/Wiktionary:Bybrunnen#%22Påhopp%22 och sedan överväga om du också kunde acceptera att jag tar bort innehåll på min diskussionssida? Tack på förhand. Kirenen (diskussion) 19 januari 2022 kl. 21.20 (CET)

Link-mallen

Hej Dodde! När du tog bort link-mallen från שיכּור så skapade du fellänkar för ena uppslaget av hebreiska. När orden använder hebreiska diakritiker (nikudim) så blir det fel länkat, precis som uttalsanvisningar för t.ex. ryska, fornsvenska, latin osv. Svenji (diskussion) 4 september 2022 kl. 23.39 (CEST)

Ignorera vad jag skrev nyss, det gick inte tidigare att skriva länkar så, men nu tycks detta problemet vara löst. Svenji (diskussion) 4 september 2022 kl. 23.48 (CEST)

@Svenji {{länk}} använder Modul:link under ytan. Nu har vi ändrat så att 3= i {{härledning}} också gör det. Att använda {{länk}} inuti {{härledning}} tänker jag då blir kaka på kaka. Så mina ändringar borde inte ställa till det, men säg gärna till om de gör det, så letar vi efter buggen. :) ~ Dodde (diskussion) 5 september 2022 kl. 02.02 (CEST)

Dålig botredigering

[26] det som var separat blev en enda röra. Taylor 49 (diskussion) 18 oktober 2022 kl. 22.11 (CEST)

@Taylor 49 Tack för uppmärksammandet! Just H4-redigeringarna är bara halvautomatiska och jag gör en manuell bedömning rörande om mallarna ska placeras under en viss definition eller under en avgränsare. Här gjorde jag ett misstag och jag har ägnat några timmar nu att gå igenom ca 150 minst triviala av de totalt 600 H4-redigeringarna jag gjort hittills, för att upptäcka fler liknande misstag. Jo, jag hittade ett par-tre ytterligare redigeringar som blivit fel. Jag ska förbättra scriptet så att det gör det tydligare för mig när ordlistorna under H4-rubrikerna är separerade efter definition så att liknande fel kan undvikas i framtiden. ~ Dodde (diskussion) 19 oktober 2022 kl. 04.19 (CEST)

Stjärnflyttar

Jag ser att du har flyttat ett fåtal sidor manuellt. Min bot kan även flytta ifall det behövs. Taylor 49 (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 21.01 (CEST)

@Taylor 49 Det vore toppen! Kan den placera ut {{rekonstruktioner}} också? ~ Dodde (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 23.01 (CEST)

Ja. Men finns det en lista över vilka sidor som ska flyttas? Hur ska de valideras? Räcker med att det finns en fetstilsrad med stjärna och ingen fetstilsrad utan stjärna? Taylor 49 (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 23.22 (CEST)

@Taylor 49 Ja, precis. Det är denna lista. [27]. Ja, jag tror att det är ett giltiigt kriterium. Minst en fetstilsrad med stjärna, exkludera om det finns nån fetstilsrad utan stjärna. Resten tar jag manuellt sen. ~ Dodde (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 23.38 (CEST)

Var beredd på att det kan finnas enstaka sidor i den listan, som redan blivit flyttade. ~ Dodde (diskussion) 25 oktober 2022 kl. 23.40 (CEST)

Kanji i ordet

Gjorde en rutinmässig ändring på 蛙の子は蛙 där kanji-mallen hamnat innan språkrubriken, men vad jag ser så hade du nyss flyttat den dit. Varför ska den inte stå med sitt språk? Ofta har ju samma tecken betydelser på både kinesiska japanska och koreanska, och det finns mallar för vart och ett av språken för respektive artikel, så det blir tydligare om de hamnar inom språkets textrymd, tycker jag. Svenji (diskussion) 6 december 2022 kl. 00.02 (CET)

@Svenji För att det är så det står beskrivet i Stilguiden, Wiktionary:Stilguide/Japanska, och för att jag har för mig att det fanns en anledning till att det stod just så i Stilguiden. När jag letar i historiken ser jag att det är en ändring som jag gjorde 2011: https://sv.wiktionary.org/w/index.php?title=Wiktionary:Stilguide/Japanska&diff=next&oldid=881550 med motiveringen att dessa tecken inte är bundna till ett visst språk utan är språkoberoende, och därför placeras högst upp. Även om betydelserna i sig kan skilja sig mellan de olika språken, så är tecknena identiska, och länkningarna till dem skiljer sig inte åt beroende om de länkas under respektive språkavsnitt eller längst upp på sidan. Jag minns inte nu om det föregicks av någon särskild diskussion, men jag har för mig att jag inte bara tog det ur luften utan gjorde ändringen i samråd med Moberg. Men, det är inte en jätteviktig fråga för mig och jag kan tänka mig att ompröva positionen ifall du känner annorlunda. Detta är iallafall förklaringen och svaret på din fråga. ~ Dodde (diskussion) 6 december 2022 kl. 00.23 (CET)