kabel

Svenska

Substantiv

Böjningar av kabel	Singular		Plural
utrum	Obestämd	Bestämd	Obestämd	Bestämd
Nominativ	kabel	kabeln	kablar	kablarna
Genitiv	kabels	kabelns	kablars	kablarnas

kabel

1. grovt, lätt elastiskt tågvirke som används till bogsering och dylikt

   Jämför: tross

2. ledning för elektricitet och telekommunikation

   Kablarna leds in i källaren och sen vidare upp i varje lägenhet.

3. (slang) avföring, särskilt i uttrycket lägga en kabel

   Jag måste ta och lägga en kabel innan jag går på lunch.

Etymologi: Sedan yngre fornsvenska kabel "rep; skeppståg" av franska câble (”rep; kabel”) av latinska capulum (”rep”), till capere "ta; gripa". Besläktat med kapabel

Besläktade ord: kabla, kablage

Sammansättningar: elkabel, kabelbrott, kabelränna, kabeltrumma, koaxialkabel, likströmskabel, telefonkabel

Översättningar

1. tågvirke

• engelska: cable ^(en)
• finska: touvi ^(fi)
• franska: câble ^(fr) m
• nederländska: kabel ^(nl) m
• tyska: Kabel ^(de) n, Drahtseil ^(de) n, Stahlseil ^(de) n

2. ledning

• danska: kabel ^(da) n
• engelska: cable ^(en)
• finska: kaapeli ^(fi)
• franska: câble ^(fr) m
• italienska: cavo ^(it) m
• nederländska: kabel ^(nl) m
• tyska: Kabel ^(de) n