En hel busslast med ungdomar stiger in på ekogården Rainingon luomutila i Lundo. De studerar i Åbo till kockar och konditorer, och är mycket intresserade av att bekanta sig med närproducerad mat. Och de är inte ensamma om det.
Närproducerad mat intresserar allt fler konsumenter. Enligt en färsk undersökning köper 87 % av konsumenterna närproducerat minst en gång i veckan, och mer än hälften köper närproducerad mat flera gånger i veckan.
Enligt enkäten vill vi köpa närproducerad främst för att stöda lokala företagare (63 %). Den näst vanligaste orsaken (40 %) är att vi vill veta var, hur och vem som har producerat maten. Den tredje orsaken är att vi prioriterar mat som är färsk och som vi tror att har en mindre miljöpåverkan (33 %).
– Det här borde de som lokalt producerar mat utnyttja i sin marknadsföring och då de utvecklar sin affärsverksamhet, säger projektledare Johanna Mattila vid Åbo universitets Brahea-center, som gjort undersökningen.
Våra motiv har förändrats på bara fem år
För våra motiv för att köpa närproducerat har förändrats. I en undersökning som MTT (Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi) gjorde år 2012 var de tre viktigaste orsakerna färskhet, kännedom om varifrån produkten kommer och smak.
Men nu är det viktigaste motivet att understöda lokala företagare.
– Att köpa närproducerad mat är ett sätt att protestera mot globaliseringen. Nu vill många stöda det hyperlokala, säger Mattila.
Det ska vara lätt att handla lokalt
Mervi Louhivaara
Undersökningen visar också att de flesta vill köpa sin närproducerade mat i närbutiken (82 %).
– Det ska vara lätt att handla nära hemmet, och många vill gärna träffa producenten och tala med honom eller henne, säger projektledare Mervi Louhivaara vid Brahea-centret.
Andra ställen där man vill köpa närproducerat är på torg och direkt av producenten i lokala bodar eller i reko-ringar (68 %). Mellanhänder upplevs som onödiga.
På Rainingon luomutila odlas ekologisk quinoa. Man säljer den i sin egen gårdsbutik, i många livsmedelsaffärer och genom näthandel.
– Butikerna har ökat antalet hyllmeter för närproducerat, men fortfarande är produkterna ofta undangömda i ett hörn. Det är en utmaning att få sin egen produkt att synas, men det fina är att köpmännen nu börjar se nyttan med det, säger Juha Raininko.
De flesta beredda att betala lite mer för närproducerat
Enligt Raininko är hans produkter konkurrenskraftiga, men det känner alla konsumenter inte till. Närproducerat kostar oftast lite mer, och de flesta är beredda att betala det lilla extra.
I centrum av Åbo kommer professor emeritus Gunnar Jacks emot på gatan. Han försöker köpa närproducerad mat så ofta han bara kan, vilket blir nästan varje dag.
– Vi är vegetarianer i familjer, så vi köper alltid närproducerade äpplen, liksom potatis och rotfrukter. Och utbudet här i Finland verkar vara likartat som i Stockholm, tycker Jacks.
Studenten Minna Pellonperä beklagar däremot att hon som studerande oftast väljer att köpa det som är billigast, både i butiken och på restaurang.
– Så klart skulle jag hellre köpa lite mera närproducerat, men det är lite dyrare också. Helst skulle jag köpa allt som närproducerat, med tanke på hur mycket ämnen som sprutas på mat från andra sidan världen för att den ska klara resan, säger Pellonperä.
Fler restauranger kunde göra reklam för närproducerat
Juha Raininko säljer sin quinoa också direkt till restauranger, men det är bara ett fåtal restauranger som berättar om det lokala på sina menyer.
Brahea-centrets undersökning visar ändå att konsumenterna önskar ett större utbud av närproducerad mat i restauranger.
– Det är en signal till hela matkedjan, men klarar den av att utnyttja det lokala i sin marknadsföring? Står det tydligt på menyn vad som är närproducerat, undrar Mattila?
Historier om maten och om personerna bakom den blir också allt viktigare i framtiden.
Axgansk mat en trumf
Det håller Oskar Strand från Geta med om. Han jobbar på restaurang, där det lokala ölet är det stora dragplåstret, men också att maten är närproducerad. Man använder bland annat kött från egen gård.
– Vi försöker alltid använda närproducerade råvaror, men rent generellt tycker jag att det är för dåligt, tycker Strand.
På Åland har man skapat uttrycket axgan, vilket innebär att man i så stor utsträckning som möjligt äter åländska produkter. Då rörelsen startade var det exempelvis på en restaurang bara potatis som var axgansk mat.
– Vi har tänkt börja skriva ut vad allt som är axganskt på vår meny. Det är mycket sällan som man på restaurang vet exakt var det kommer ifrån, om man inte frågar själv, säger Strand.
Många vill själva delta i produktionen
Enligt Brahea-centrets undersökning vill mer än hälften (56 %) av konsumenterna själva delta i produktionen. Olika affärsmodeller, som andelsjordbruk, gör det möjligt att direkt stöda den lokala producenten. Där kan konsumenten exempelvis hyra ett eget äppelträd eller köpa en del av trädgårdens skörd.
– Det är främst stadsbor som är intresserade av att själva delta. En orsak till det är säkert att konsumenterna inte längre ser och vet hur maten produceras, säger Johanna Mattila.
Enligt Mattila vill många se hur tryggt maten produceras, se hur bra djuren har det och hur det ser ut på lantgården.
– På en del andelsjordbruk kan du till och med kan ha din gris, som du hälsar på, ser honom växa och som sedan hamnar på familjens julbord. Det finns konsumenter av alla slag.
Andra sätt att själv delta är genom gräsrotsfinansiering, koloniträdgårdar, små täppor eller odlingslådor.
Fakta: Undersökningen gjordes av Åbo universitets Brahea-center. I enkäten deltog 449 personer, vilka utfrågades om sina åsikter i samband med Tall Ships Races i Åbo sommaren 2017. Ett sammandrag (på finska) av undersökningen finns på Åbo universitets webbplats.
