I Korsnäs har man under många år värnat om att sköta kommunens ekonomi. Att ha en buffert är kanske extra viktigt i en liten kommun, säger kommundirektör Christina Båssar. Hon är glad över att kommunen i år har pengar att ge det fuktskadade Lärknäs.
Lärknäsfastigheten är byggd 1969 och renoverad i flera omgångar, senast 2004 och 2010. Trots åtgärderna har huset envisa problem med dålig inomhusluft.
Då Yle Österbotten hälsar på serveras lunch till de totalt 36 seniorerna som bor på Lärknäs.
- Vi har en fantastisk anda här, personalen trivs verkligen. Därför är det så synd att huset är sjukt, säger vårdare Helene Fiskars.
Fiskars och hennes kolleger berättar att det är flera anställda som inte längre kan arbeta på Lärknäs eftersom de fått så svåra symptom. Nu pågår en utredning kring vad det är som behöver åtgärdas i huset.
- Allt vi önskar oss är ett friskt hus, så att vi får arbetsro och så att de boende kan må bra, det är ju därför vi är här, säger Fiskars.
Lärknäs högsta prioritet
Kommundirektör Christina Båssar är mycket medveten om förhoppningarna som finns om att en gång för alla kunna åtgärda problemen på Lärknäs.
- Lärknäs är vår högsta prioritet just nu, vi har reserverat en miljon euro för att åtgärda fastigheten i år, säger Christina Båssar.
Just nu väntar kommunledningen i Korsnäs på den tekniska utredningen, sedan kan man fatta beslut om exakt vad som ska göras.
Snart sagt varje österbottnisk stad eller kommun har eller har haft problem med fuktskador och fastigheter med dålig inomhusluft. Finlands renoveringsskuld uppgår idag till närmare 50 miljarder euro och problemfastigheter drabbar många kommuners ekonomin hårt.
Att Korsnäs har en miljon euro att investera i Lärknäs är ingen självklarhet. Tvärtom, kommundirektör Båssar känner både stolthet och tacksamhet över att man under många år skött Korsnäs ekonomi så föredömligt att det finns en buffert i kassan.
- Vi kan vara jättenöjda att Korsnäs har en så stabil grund att stå på, det har länge funnits ett tänk och en kunskap kring det ekonomiska i kommunen och det syns, säger Båssar.
Extra viktigt i en liten kommun
Christina Båssar uppger att Korsnäs redan i flera års tid har jobbat för att stärka kommunens ekonomi extra inför den stora vård- och landskapsreformen. Detta så att det ska finnas en solid plattform att stå på senare.
Många österbottniska kommuner kan just nu visa upp goda ekonomiska resultat, visar vår jämförelse.
Enligt Båssar är det kanske extra viktigt för en liten kommun att se till att kassan innehåller ett plus.
- I en större stad ger det genast större inkomster om man bara höjer skatteprocenten litegrann, hos oss med få invånare ger en skattehöjning inget stort lyft. Balansen måste komma på annat sätt.
Under årens lopp har det också visat sig att Korsnäs är känsligt för konjunkturnedgångar inom framförallt pälsnäringen. Uttryckligen för detta behövs bufferten. 2015 var ett år med plötsligt ras i skatteintäkterna.
Fint bokslut
Men bokslutet för 2017 innehåller åter fina siffror för Korsnäs.
Resultatet blev ett överskott på 0,3 miljoner, totalt är man uppe i ett ackumulerat överskott på 5,3 miljoner. Skuldsättningen i kommunen är rekordlåg, endast 738 euro per invånare. Detta är ändå dels tack vare ett lånearrangemang med en internägd stiftelse.
Årsbidraget, eller de pengar som blir kvar efter att kommunen har betalat sina löpande utgifter, landade i Korsnäs på 1,5 miljoner. Allt som allt råder god balans i Korsnäs ekonomi.
- Vi sätter en liten slant i Strandvägen också, men där önskar vi nog att vi hade mer pengar. Folk kör sönder sina bilar på den gropiga vägen, den borde få helt ny beläggning, säger Båssar.
Nöjda invånare
Finns det något smolk i bägaren så skulle det utöver Strandvägens skick vara det sjunkande antalet invånare. Mortaliteten har under några år varit rätt hög.
- Men glädjande nog ökar antalet barn i våra daghem och skolor, och så har vi tagit emot flyktingar som vi hoppas att ska trivas och stanna hos oss, säger Christina Båssar.
Båssar, som valdes till kommundirektör i Korsnäs i april 2015, säger att hon själv stortrivs med Korsnäsborna.
- De är jättetrevliga, öppenhjärtliga och väldigt varma människor.
Inte långt från kommunhuset, vid serviceboendet Lärknäs, håller man med kommundirektören om hennes tolkning. Korsnäsborna är det som gör Korsnäs till en så trevlig kommun att bo i.
- Jag kommer själv ursprungligen från Malax, men flyttade till Korsnäs 1981. Nu har jag jobbat på Lärknäs i 30 år och skulle inte vilja vara någon annanstans, säger vårdare Helene Fiskars.
Fiskars och hennes kolleger upplever att de blivit tagna på allvar av kommunledningen när de berättat om de hälsoproblem som många anställda i huset drabbats av.
- Det känns ju väldigt bra att kommunen satsar på Lärknäs, och på de äldre som har byggt upp Korsnäs.