Finlands lucia är för det mesta en helsingforsare med kandidatnummer 5 – hur många lucior har kommit från din ort?

I över 70 år har finländarna varje år fått rösta fram en gemensam lucia. Klart flest lucior har kommit från huvudstadsregionen, men inte alla! Under årens lopp har 32 olika orter fått pysa av stolthet när just ”deras” kandidat skridit fram med ljuskrona.

Collage med nio Finlands lucior från 2008 framåt.
Nio lucior från 2000-talet.

År 1950 ordnade Folkhälsan och Hufvudstadsbladet för första gången en omröstning för att utse Finlands lucia. Det ärofyllda uppdraget landade då på ”trean” Barbro Reihe – en 18-årig Helsingforsbo med guldblont hår.

Hon är på många sätt typisk för rollen. En helsingforsbördig blond kvinna i sina övre tonår. Till och med hennes kandidatnummer är ett av de vanligaste vinstnumren.

Finlands lucia har faktiskt kommit från huvudstaden hela 23 gånger. Den här trenden var tydlig under traditionens första decennier – men har sedan avtagit.

Varifrån kommer Finlands lucior?
Helsingfors23
Esbo6
Lovisa3
Grankulla3
Vanda3
Jomala3
Ekenäs (hör numera till Raseborg)2
Karis (hör numera till Raseborg)3
Mariehamn3
Åbo2
Pedersöre2
Pojo (hör numera till Raseborg)1
Billnäs (hör numera till Raseborg)1
Snappertuna (hör numera till Raseborg)1
Bromarv (hör numera till Raseborg)1
Sibbo1
Kyrkslätt1
Jakobstad1
Kimitoön1
Västanfjärd (hör numera till Kimitoön)1
Vichtis1
Borgå1
Kristinestad1
Tjöck (hör numera till Kristinestad)1
Tammerfors1
Kotka1
Ingå1
Helsinge (numera Vanda)1
Hangö1
Karleby1
Vasa1
Närpes1

Men trots att de fyra första luciorna alla kom från Helsingfors kan man inte beskylla arrangörerna för att inte försöka få in lite regional diversitet.

Redan år 1952 försökte man till exempel aktivera österbottningarna med en kandidat från Jakobstad.

Klipp från Hufvudstadsbladet den 24 november 1952. Luciakandididat nr. 7 presenteras.
Klipp från Hufvudstadsbladet den 24 november 1952. Luciakandididat nummer 7 – en österbottning – presenteras.

Det var ändå Lovisabon Ann-Mari Nybondas som blev den första att spräcka helsingforsarnas segersvit år 1954.

I slutet av 1950-talet visade västra Nyland framfötterna genom att kamma hem luciauppdraget två år i rad: Barbro Ahlroth från Pojo 1958 och Astrid Carlström från Karis 1959.

Klipp ur Hufvudstadsbladet 1959. Finlands lucia Astrid Carlström presenteras.
Hufvudstadsbladets reporter ger generöst nog Vörå en del av äran för Astrid Carlströms framgång.

Även om lucia 1959 hade kopplingar till Vörå fick österbottningarna vänta ända till 1964 innan de fick se en av sina egna krönas i Helsingfors. Det var Ingrid Lindqvist från Vasa som till sist räddade landskapets heder.

När andra orter väl började profilera sig på luciakartan fanns det ingen återvändo. Helsingforsbornas storhetstid var över.

Åren 1950–1985 gick luciauppdraget till en kandidat från huvudstaden sjutton gånger, från och med 1986 har det hänt fem gånger.

Åtta regioner har levererat

Huvudstadsregionen är alltså det område som har fostrat klart flest lucior, hela 36 stycken.

Men visst förekommer ändå en hyfsad regional spridning. Luciorna har under åren kommit från åtta olika regioner.

Västra Nyland kan skryta med tretton lucior och Österbotten med åtta. Östra Nyland, Åland och Åboland har alla en handfull lucior var.

Kanske något oväntat imponerar också Kymmenedalen och Birkaland med var sin lucia.

Finlands lucia har kommit från huvudstadsregionen 34 gånger, från västra Nyland 11 gånger, från Österbotten 8 gånger, från östra Nyland 5 gånger, från Åland 5 gånger, från Åboland 4 gånger, från Kymmenedalen och Birkaland 1 gång

Lucia är ofta en ”femma”

Vilket nummer kandidaterna tilldelas har kanske inte så stor betydelse för slutresultatet. Men vissa nummer har ändå gått hand i hand med segraren oftare än andra.

Den mest tursamma siffran har under åren varit nummer fem. Hela tio gånger har femman fått bära ljuskronan.

Kandidatnummer 5 har vunnit tio gånger, nummer 2, 3 och 6 har vunnit åtta gånger, nummer 7 har vunnit sju gånger, nummer 4 och 9 har vunnit fem gånger, numer 1 en gång och nummer 8 och 10 tre gånger.

Den här jämförelsen är ändå inte helt rättvis eftersom nio av de 70 segersiffrorna saknas i undersökningen. Dessutom var kandidaterna åren 1950–1960 sju till antalet, inte tio.

På den tiden utsåg juryn tolv kandidater som tillbringade en dag tillsammans i Helsingfors, och fick presentera sig för juryn personligen.

Därefter gjorde juryn en andra gallring som resulterade i att sju kandidater presenterades för publiken.

År 1961 gick man över till systemet med en enda gallring och tio kandidater. Det systemet kvarstår ännu i dag.

Klipp ur Hufvudstadsbladet 1951. Luciakandidat nummer tre presenteras.
Tidigare presenterades kandidaterna inte med namn. Då var kandidatnumret viktigare. Klipp ur Hufvudstadsbladet 1951.

Under traditionens tidigare år spelade kandidatnumren en viktigare roll än nuförtiden. Det här eftersom kandidaterna inte presenterades med namn – de tilltalades i stället som ”ettan”, ”tvåan”, ”trean” och så vidare.

Den här anonymiteten avskaffades 1987 eftersom man ansåg att hemlighetsmakeriet skapade för mycket spekulationer.

20±3 år

Även om det inte finns någon övre åldersgräns för Finlands lucia har samtliga av dem varit i ungefär samma ålder. Mellan 1950 och 2018 har de yngsta luciorna varit 17 år, de äldsta 23.

År 2019 utvidgades åldersgaffeln något då 25-åriga Sara Ray kröntes till lucia.

Den vanligaste luciaåldern är 18–19 år.

Numera måste luciakandidaterna vara myndiga. Tidigare fick också 17-åringar delta, men det fanns däremot ett krav på att man skulle vara ogift.

Om man jämför hur man efterlyste kandidater 1961 och 2019 ligger fokus numera i större utsträckning på empati, kunskaper i svenska och sång medan utseende och talanger överlag spelade större roll på 1960-talet.

Klipp från Hufvudstadsbladet den 29 oktober 1961. Redaktionen ber läsarna nominera luciakandidater.
Klipp ur Hufvudstadsbladet den 29 oktober 1961. Ville man nominera en kandidat gällde det att bifoga två bilder, varav en i helfigur.

Sådant vi (förhoppningsvis) inte skulle skriva i dag

Många aspekter av traditionen med Finlands lucia har förblivit rätt så oförändrade sedan starten 1950. Det är värme, ljus och glädjespridande som är det viktiga.

Men hur vi beskriver luciakandidaterna och luciorna har förändrats en del. Under årens lopp har det, inte helt oväntat, skrivits otaliga ord om luciornas utseende.

Journalisterna har till exempel visat prov på imponerande ordförråd vad gäller hårfärgen blond – guldblond, gyllenblond, veteblond, havreblond, honungsblond, solblond, mörkblond och askblond – för att nämna några.

Förutom ingående beskrivningar av kvinnornas hårfärg, ögon och ansikte kommenteras också kroppsbyggnaden. Det verkar viktigt att rapportera den exakta längden och att kvinnorna är smärta, späda eller finlemmade.

Ett stycke ur en artikel i Hufvudstadsbladet på 1970-talet där Finlands lucia presenteras. I texten beskrivs att luciavalet varit så spännande att lucian har magrat flera kilo.
Klipp ur Hufvudstadsbladet 70-talet. Lucia har magrat och får lova att äta upp sig.
Finlands lucia 1970, Christel Lindström, presenteras i en artikel i Hufvudstadsbladet. Hon beskrivs som smärt, naturfräsch, glad och spontanvänlig.
Klipp ur Hufvudstadsbladet 1970. Lucia beskrivs som smärt och naturfräsch – men kan inte sjunga.
Klipp ur Hufvudstadsbladet 1957. Lucia Leila Saxberg beskrivs som rätt sjuklig och klen i sin ungdom.
Klipp ur Hufvudstadsbladet 1957. Också sjukliga och klena flickor kan vara populära! Det lär vi oss i ett luciareportage från 1957.

Mycket utrymme ges också åt diverse män att kommentera lucias utseende. Bland annat får vi höra att en sjökapten som är på väg att träffa sin fru ”inte kan motstå” att stanna och titta på lucia och säga att hon nog är snygg.

I början av 50-talet konstaterar självaste minister Törngren att det inte råder några tvivel och att årets lucia är söt och nätt.

År 1985 ropar en rubrik i Hufvudstadsbladet ut att Lucia också kan locka fram busvisslingar och ännu år 2000 beskriver en jurymedlem luciakandidater med ord som ”pangbrud”, ”läckerbit” och ”foxy lady”.

Klipp ur Hufvudstadsbladet den 14 oktober 2000. Rubrik: Luciakandidaterna är riktiga pangbrudar.
Klipp ur Hufvudstadsbladet den 14 oktober den 2000.

Numera fokuserar rapporteringen inte lika mycket på det yttre utan istället får kandidaterna berätta mera om sig själva, sina intressen och sin syn på luciauppdraget.

Årets luciakandidater hittar du här. Den sista dagen du kan rösta är den 27 november.

Luciainsamlingen pågår ända till slutet av året.

Artikeln uppdaterades den 12 december 2023 klockan 16.00 med information om luciorna fram till år 2023.