Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till att arbetstagare blir sjukskrivna. Mest utsatta är unga vuxna. Sjukskrivningarna på grund av psykisk ohälsa har ökat med över femtio procent under de tre senaste åren.
År 2018 betalade FPA ut sjukdagpenning för totalt 4,6 miljoner dagar till följd av psykiska störningar.
Antalet dagar ökade med en halv miljon jämfört med året innan. För första gången ersattes fler sjukdagar på grund av mentala störningar än vad som ersattes på grund av sjukdomar i rörelseorganen.
För unga anställda under 35 år berodde över en tredjedel, 35 procent, av sjukfrånvaron på psykiska orsaker.
Unga vill prata om sitt illamående
Till ungdomsstationen Fiilis i Jakobstad söker sig unga upp till 29 år för att prata om sin psykiska ohälsa säger David Sandström. En del av de unga befinner sig i arbetslivet.
- Det är olika former av psykisk ohälsa och saker de unga kämpat med och behöver får prata om. De här sakerna gör att de inte kan koncentrera sig på sitt arbete, säger Sandström.
Ofta blir sömnen lidande och vardagen rullar inte längre på som vanligt. Det handlar om en sorts krissituation. Vad som utlöst krisen varierar från person till person.
Är det jobbet som är för ansträngande eller är det något i privatlivet som är fel?
- Jag har inget minne av att någon enda person kommit hit för att arbetet är för kämpigt. De är glada över sina arbeten, så det är nog andra orsaker som ligger bakom att de unga inte mår bra, säger Sandström.
Sandström säger att de unga sällan vantrivs på sitt jobb, även om en del kanske känner att de inte har sitt drömjobb just nu.
Störst sjukfrånvaro bland unga vuxna
Att unga mår dåligt märks också hos företag i Jakobstadsområdet säger HR-specialisten Nina Hultholm på företagen Herrmans Bike Components och Nordic Lights i Pedersöre.
- Sjukfrånvaron har stigit markant det senaste året. Den allra största sjukfrånvaron finns bland unga upp till 25 års ålder. Det är de som toppar statistiken, säger Hultholm.
Hultholm säger att orsaken till sjukfrånvaron finns både på hemmaplan och på jobbet, eller som en kombination av båda. Exakt vad som ligger bakom ökningen är svårt att sätta fingret på säger Hultholm.
Företaget erbjuder terapi
Hur långa sjukskrivningarna är varierar. Ibland börjar det med en veckas sjukledighet, ibland kan det handla om flera veckor och till och med sjukskrivningar upp emot ett år.
Hultholm säger att en del unga arbetstagare är väldigt öppna med sitt mående medan andra inte alls vill diskutera detta med sin arbetsgivare.
- Vi försöker erbjuda terapi men alla vill inte ta emot hjälpen. Det är ett val som de anställda själva måste göra, säger Hultholm.
Symptomen varierar men det handlar mera om ångest än om utmattning.
- Visst kan det handla om att man har för mycket jobb och för mycket press på sig, men det finns också många som är sjukskrivna på grund av ångest och problem på det privata planet.
Det är svårt för arbetsgivaren att veta vad som ligger bakom ohälsan ifall den anställda inte vill berätta öppet. Hultholm säger att samma problematik inte finns hos de äldre medarbetarna.
Då det gäller personer mellan 55-67 år beror de flesta sjukskrivningar (37 procent) på problem i stöd- och rörelseorganen enligt FPA:s statistik.
Då det gäller de äldre arbetstagarna man inte upplevt någon ökning av sjukfrånvaron på Herrmans Bike Components och Nordic Lights.
Vad säger era anställda, orkar de unga inte med jobbet eller orkar de inte jobba för att de mår dåligt?
- Det handlar kanske mera om det finns problem hemma än att det bara är jobbet man inte klarar av. Det är sällan som det på sjukintyget står att orsaken är arbetsrelaterad.
Gripa in i ett tidigt skede
De många, ibland långdragna, sjukskrivningarna blir en utmaning för arbetsgivaren.
Det gäller också att utbilda förmännen så att de kan gripa in i ett tidigt skede ifall en medarbetare visar tecken på psykisk ohälsa säger Hultholm.
- Om man misstänker att det håller på att gå på tok måste man ta tag i saken och erbjuda hjälp. Låter man tiden gå kan det resultera i en långtidssjukskrivning, säger Hultholm.
Enligt OECD:s hälsorapport är Finland det land i EU med flest psykiska problem. Problemen orsakar kostnader på 11 miljarder euro per år.
Samtidigt är det inte lätt att veta vilka tecken man som förman ska leta efter. Hultholm säger att det finns medarbetare som blivit sjukskrivna utan att arbetsgivaren kunnat ana att det de mått så dåligt som de gjort.
- Vissa biter ihop väldigt länge medan andra kommer och säger till. Men om man lyckas skapa en öppen dialog mellan förman och den anställda så är man redan en bit på väg.
Inte tillräckliga psykologtjänster
Hultholm säger att företaget köpt in psykologtjänster från privata marknaden. Behovet är stort och ett snabbt ingripande gör också att den anställda i bästa fall snabbare kan återgå till jobbet.
- Problemet är att det inte finns tillräckligt med tjänster att köpa, säger Hultholm.
Många är mycket tacksamma över att företaget erbjuder hjälp. Men det verkar fortfarande delvis vara tabu att tala om psykisk ohälsa säger Hultholm. De som tackar nej till psykologhjälp motiverar sällan sitt val.
Det är ett jättekänsligt ämne som inte alla talar högt om. Det är lättare att vara borta en vecka för exempelvis influensa än att säga att man är mår dåligt psykiskt eller att man är utmattad.
Unga vill prata om sitt illamående
Till ungdomsstationen Fiilis i Jakobstad kan de unga vända sig också med annat än problem som direkt har med arbetet att göra.
Det kan handla om en långvarig problematik som innefattar nedstämdhet, överbelastning, utbrändhet.
- För vissa finns det sårbarhetsfaktorer så som alkoholism eller drogproblematik i familjen. Utmaningen är ofta hur de ska förhålla sig till detta eller till sina föräldrar. Det kan handla om komplicerade relationer, säger Sandström.
Plötsligt kan det hända något som får situationen att eskalera säger Sandström. Det kan också vara mycket tungt ifall en långvarig relation till en pojk- eller flickvän tar slut eller så kan det handla om en flytt.
- Vad vi gör är att vi försöker prata igenom och bearbeta det som är svårt. Då får de själva hitta ord på sina känslor och formulera vad som är fel. Ibland bär man liksom på en klump av illamående inom sig, säger Sandström.
Då bär man det svåra inom sig och vet inte vad man ska göra i åt situationen eller vad man ska göra med sina känslor. Då uppstår en känsla av ångest.
- Jag ser ångest som ett uttryck för att man mår dåligt, ångesten känns i kroppen. Det är som om man inte får saker att gå ihop
Då klarar man inte av att reda ut hur man ska se på situationen eller hur man ska reda ut den säger Sandström. Det är heller inte alltid så att de unga kommer till Fiilis för att få ett specifikt råd.
- Det som de unga mest tackar för är oftast att vi har lyssnat, inte att vi sagt så bra saker här på Fiilis, säger Sandström.
Grubblandet går till slut ut över jobbet
När den unga inte mår bra lider sömnen och grubblandet och ältandet tar på krafterna.
Till slut blir man trött och då påverkas också arbetet. Ibland är det en förman eller kollega som märker att allt inte står rätt till.
Psykologen på arbetshälsovården kan ofta erbjuda tre samtal. Då hinner man komma igång, men ibland behövs flera samtal och då kan psykologen rekommendera Fiilis tjänster.
På Fiilis finns inte något maximalt antal besök utan hit får man komma så länge man känner att man har behov av att samtala säger David Sandström.
Och visst märker han att de unga mår bättre när de får tala om det som de kämpar med.
- Det är fullt möjligt att få ner nivån på stress och ångest genom att samtala. Därför hoppas jag att de unga inte tvekar med att söka hjälp, säger David Sandström.