Goldratt eliyahu cadena critica

Tidskrift For Genusvetenskap, 2012

Sociologisk Forskning, 2020

Merleaus mamma är en personlig essä, en meditation, där sociologen Maria Törnqvist varvar sitt eget läsande med betraktelser om den förändring i vara, kroppslighet och perception som föräldraskap innebär. Ellerströms förlag sänder ut boken i världen med frasen: "Merleaus mamma handlar om att slitas mellan böcker och barn." Boken handlar om att bli mamma och samtidigt läsa den franska fenomenologen och existentialisten Maurice Merleau-Ponty. Kanske kan Merleaus mamma bäst beskrivas som ett lovtal till Merleau-Pontys filosofi, för att parafrasera titeln på en essäsamling med filosofens texter. Att göra litteratur av Merleau-Pontys tänkande är kanske inte så långsökt, det sägs att hans handledare Émile Bréhier vid en föreläsning utbrast "er filosofi är en roman!" (s. 31). Törnqvist fullbordar därmed en rörelse som delvis är påbörjad av Merleau-Ponty själv. Hon fångar tonen, det levande språket och iakttagelseförmågan. Det gäller inte bara beskrivningar av kroppen utan landskapet och omgivningen. Det är som om hon kliver in i Merleau-Pontys språk och tar det i besittning för sina egna syften. Samtidigt funderar jag på vad som händer när Merleau-Pontys tankar varvas så sömlöst med Törnqvists egna reflektioner. Vem är boken till för? Är det den vane läsaren av Merleau-Ponty som här återser de bekanta raderna i kombination med nya associationer? Är det den oinvigde som genom den tillgängliga formen ska introduceras till Merleau-Pontys filosofi? Jag landar i att svaret troligen ligger någonstans mittemellan. Läsaren är bekant med Merleau-Ponty, kanske förförd av hans språk och vill knyta idéerna till något konkret och vardagligt. Utöver filosofin får vi också lära oss om personen Merleau-Ponty. Vi ges kontexten, där finns efterkrigstidens Paris, vänskapen med Simone de Beauvoir och Jean-Paul Sartre. De klassiska bilderna, persikodrinken, cafésamtalen, varvas med Törnqvists egna besök och försök att bebo den mytomspunna staden. Men varken Sorbonne eller de egna studieprestationerna visar sig leva upp till de storslagna drömmarna. Barnet är nyfött och hon letar efter läsning som hjälper henne att förstå den ovana känslan av tyngd. Den abstrakta teorin fungerar inte längre, nu behöver hon lära sig allt om gravitation och beroende: "Tredje raden underifrån, titeln blixtrade till: Kroppens fenomenologi. Det var där det kändes, i kroppen […] Det var existensen jag famlade efter." (s. 8) Det är den som ska hjälpa henne igenom detta nya. Det är som om den lingvistiska samhällsteorin, Ernesto Laclau och chantal Mouffes postmarxism, inte längre räcker till. Hon har tröttnat på "signifikanternas meningslösa lek" (s. 62). Hon är van att rucka på innebörder och ändra läsart men upptäcker nu att de tidigare favoriterna saknade liv. nu behövs en teori som talar till erfarenheten med barnet, om att befinna sig utanför "jag tänker att". På sidan 64 kommer så insikten: det var i själva verket barnet som drog henne till kroppens fenomenologi. Genom boken tar sig Törnqvist an en rad titlar som Lovtal till filosofin, Det synliga och det osynliga, men framförallt är det Merleau-Pontys mest kända verk, Kroppens fenomenologi. Törnqvists egna ord varvas med Merleau-Pontys kursiva rader. Det är en textuell kiasm där två språk blandas, ofta i en och samma mening. Som när barnet

1997

Fornvännen, 2016

Saint Erik was King of Sweden for a few years up to 1160, when he was killed. A skeleton attributed to him is kept in Uppsala Cathedral. It underwent scientific reappraisal in 2014. The analyses included computer tomography, Xray absorptiometry, isotope analysis and DNA sampling. Radiocarbon confirms the alleged age of the bones. They belong to a 35-40-year-old man in excellent physical shape. The many wounds that he received in connection with his death fit surprisingly well with the saint's legend, whose preserved version was written 130 years after the event.

2018

2012

Anette Almgren Whites avhandling Intermedial Narration i den Fotolyriska Bilderboken: Jean Claude Arnault, Katarina Frostensson och Rut Hillarp (2011) är ett originellt och värdefullt bidrag till forskningen om samläsning av dikt och fotografisk bild i bokform om vad hon kallar "fotolyrik". Avhandlingen som består av två delar är väl skriven, väl disponerad och väl dokumenterad, om än fördelningen mellan teori och praktik är något ojämn. Den första teoretiska delen på 85 sidor utgörs av presentationen av bakgrund, det av författaren valda perspektivet samt hennes intermediala modell som sedan tillämpas i analysens 220 sidor. Den har en väl utbyggd käll-och litteraturförteckning såväl som bildförteckning, med en utmärkt fotnotsapparat och personregister. Ett sakregister hade emellertid underlättat läsningen.

Nordic studies on alcohol and drugs, 1997

DKan våra uppfattningar om drickandet och alkoholen saga någonting om det samhalle vi lever i? Kan forståelsen av dessa uppfattningar ha någon relevans for. samhallet? Bland annat det har diskuterade Pekka Sulkunen i sitt tacktal nar han mottog The Jellinek Memorial Award i Reykjavik sommaren 1997. NAT publicerar talet i sin helhet. Alkoholen som forestiillning och verklighet Jag ar lycldig och tacksam over att stå har idag. The Jellinek Memorial Award ar det mest prestigefYllda internationella erkannande en alkoholforskare kan få. Men jag står inte har

1999

Arbetslivsinstitutet är ett nationellt kunskapscentrum för arbetslivsfrågor. På uppdrag av Näringsdepartementet bedriver institutet forskning, utbildning och utveckling kring hela arbetslivet. Arbetslivsinstitutets mål är att bidra till: • Förnyelse och utveckling av arbetslivet • Långsiktig kunskaps-och kompetensuppbyggnad • Minskade risker för ohälsa och olycksfall Forskning och utveckling sker inom tre huvudområden; arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Forskningen är mångvetenskaplig och utgår från problem och utvecklingstendenser i arbetslivet. Verksamheten bedrivs i ett tjugotal program. En viktig del i verksamheten är kommunikation och kunskapsspridning. Det är i mötet mellan teori och praktik, mellan forskare och praktiker, som det skapas nya tankar som leder till utveckling. En viktig uppgift för Arbetslivsinstitutet är att skapa förutsättningar för dessa möten. Institutet samarbetar med arbetsmarknadens parter, näringsliv, universitet och högskolor, internationella intressenter och andra aktörer. Olika regioner i Sverige har sina unika förutsättningar för utveckling av arbetslivet. Arbetslivsinstitutet finns i Bergslagen,

2015

Strandflenört är en perenn 80-150 cm hög ört. Stjälken är upprätt men mjuk och därför ibland något nedliggande. Stjälken är fyrkantig, centimetergrov och brett vingkantad. Bladen är vasst sågade med en rundad bas. Blomställningen är yvig, väsentligt större och många gånger mer rikblommig än hos flenört Scrophularia nodosa. Kronan är 6-8 mm med rödbrun färg och grönaktig bas (Tyler 2012). Strandflenört skiljer sig från flenört, utöver att vara större och grövre, genom att ha tydligt vingkantad stjälk, tydligt hinnkantade foderflikar och trubbig (i stället för spetsig) fruktkapsel (Anderberg & Anderberg 2000).

Sociologisk Forskning

Hur kan man gå med på att medarbeta i detta? Sociologisk Forskning (2013/3-4) innehåller tre berömda inlägg ur tidskriftens samtidshistoria. Det är Hans Zetterbergs "Traditioner och möjligheter i nordisk sociologi" (1966), där han beklagar ensidigheten i svensk sociologis inlån av amerikanska förebilder, Walter Korpis "Om undran inför sociologerna" (1990) där han gör sig lustig över alla sociologer som inte är som han, och som han därför inte begriper, och Rita Liljeströms "Individen, paret och banden mellan generationer" (1986) som presenterar ett forskningsprogram från Göteborgsinstitutionen som skulle ha blivit intressant om det hade genomförts. Redaktionen motiverar detta, främst Korpis inlägg: "Sociologin är ju en på många sätt både självupptagen och självspäkande disciplin, med ett exceptionellt beroende av de klassiska texterna och med ständigt återkommande föreställningar om det egna ämnets 'kris'. Samtidigt har disciplinens institutionella förutsättningar och dess informella hierarkier och värdesystem ofta undandragit sig sociologernas kritiska blick." Det här är vanliga föreställningar-men vad jämför man med? Hur utvecklas en "disciplin" om den inte är upptagen med att granska sina grundläggande försanthållanden och en ofta institutionsberoende oförmåga att ändra dessa eller ens visa deras hållbarhet? Skulle det vara ett fel? Vad menas med "exceptionellt beroende" av klassiska texter? Vad jämför de med i en tid då Darwin och Einstein ständigt diskuteras inom sina vetenskaper och till och med Lamarck börjar tas på allvar igen? Och det andra påståendet då, bristen på kritisk blick-vad betyder det? Innehåller det en jämförelse (t.ex. med statsvetenskap?) eller har sociologikritikerna helt enkelt gjort fel? Gäller det Sverige? Annars finns ju mängder av material, som Sociology of