#,

v-
'

-
 LAPPMANNEN JON JOHANSSONS

ignrrirr ort)
rstmrjplfrr
SVARTKONST FRÅN LAPPLAND

Utgiven av OSSJHH OJIDSKOUG

förlag (DHTHnDGR flialmö
ffiCflJXVII
SUBSKRIPTIONS'INBJUDAN

V INGEN TORDE VÄL KUNNA FÖR*

nekas att övertron — närd
urgamla rötter —
av

ännu dag som i dag är lever kvar och

den
frodas och i folkens liv spelar en ej oviktig roll.

Exempel härpå behöva ej sökas och varje tid*

ning bär snart sagt dagligen vittne därom. De
egentliga gamla svartkonstnärerna hava väl i
våra dagar ej några efterföljare, men »Svart*
*

konstboken» med sitt mystiska, ur »Mörkrets värld» hämtade innehåll

är ett ämne, som i folktraditionen intager en ganska omhuldad plats.

<y Det arbete, till vilket subskription härmed utfärdas, utgör en sam*
ling av »läsningar» och besvärjelser, som i mångt och mycket visa fränd*
skap med »Svartkonstboken». Materialet är insamlat i Lappland och
handskriften därtill är förvarad i Lunds Universitets Folkminnesarkiv.

i> Då det emellertid kan befaras, att dessa magiska föreskrifter skulle,
därest de spriddes i allt för stor omfattning, komma i ett bruk, som varken
önskats eller åsyftats, har förlaget, för att kunna träffa den förstående

publiken, föredragit att framlägga arbetet till subskription. Enär ytterligt

ringa i denna bransch är på svenska tillgängligt och vetenskapsmannen
har synnerligen svårt att få något material, har förlaget ansett sig göra
intresserade en tjänst genom att utgiva denna samling. Det är således

2
den rent vetenskapliga synpunkten som pointerats vid utgivandet. Att
sålunda giva en fast och handgriplig utgångspunkt för dessa folkminnen,
som i vårt land äga så flytande och obestämda konturer, har
ingivit för*
laget den förhoppningen, att varje intresserad skall stödja företaget.

& Bokens redigering har uppdragits åt amanuensen vid Historiska Museet

i Lund OSSIAN LINDSKOUG och den konstnärliga utsmyckningen i
1400*talets stil har utförts av Lundakonstnären ERIC O. NILSSON.

Angående planen för utgivandet må nämnas, att de olika läsningarna

komma att sammanföras under sammanfattande rubriker, varefter förkla*

ringar och kortfattade anmärkningar komma att vidfogas i bokens Sista ärk.

© Arbetet tryckes i stor kvart på extra tjockt, vattenrandat, träfritt papper

i rött och svart, som omstående provsida utvisar. Det kommer att om*
fatta tio å tolf ark och kostar komplett häftat i elegant kartong kr. 9:50.

C Varje exemplar numreras och förteckning över samtliga subskribenter

kommer att bifogas boken. Utöver den subskriberade upplagan kommer
intet exemplar att säljas.

tip Subskription, som är bindande, kan ske i alla boklådor i Sverige,

Norge, Danmark och Finland samt direkt hos förlaget, postadr. Limhamn.
I det senare fallet torde bifogat bokrekvisitionskort benäget användas.

Subskriptionstiden utgår den 15. maj.

Malmö den 20. mars 1917.

FÖRLAG MAIANDER

Martin Ljungs Boktryckeri t Malmö 1917

3
 Htt göra sig osynlig

ÖR ATT KUNNA GÖRA SIG OSYNLIG

förfar man på följande sätt: Man tager —

köper — ett människoben en lördagsnatt mel*

lan tolv och ett. Med en kniv skrapar man
benet till mjöl. Därpå tager man mjölet och
strör på huvudet
och säger: Här*
med förställer jag

mig uti osynlig måtto som anden, som en

gång haver varit förenad med detta ben och
lämnar jag min själ i pant. > Bonus Bister
under Djävulens sigill i Guds Faderns, Sons
och den Helige Andes namn.

ML När man åter vill blisynlig stampar man

kniven i ett träd eller en husvägg.

4
ATT STÄLLA BLOD

I. pulsådern

tatt, statt, statt blod på mannen [kvinnan].

Så gjorde Noahs flod när Jesus Kristus fram*
för stod.
Så sant skall ditt blod stå som Röda havet stod
för sanna allt i de tre
heliga personers namn: Gud
Faders, Sons och Den Helige Andes namn statt,
statt, statt blod på mannen [kvinnan].

C N. N. stå blod
stilla blod såsom Kristus ställde
Jordans flod i Fadrens, Sonens och Den Helige Andes namn.

* N. N. stanna och ståttna människans [kreaturens]

blod såsom Kristus stannade vattnet i Jordans flod. Vår Herre stan*

7
nade människans [kreaturens] blod i Guds Fadrens, Sonens och Den
Helige Andes namn.

Jag ställer ditt röda blod N. N. med Guds makt

och hjälp. Likasom Kristus, då han räckte sin stav över Jordans flod
och sade: Stå flod, stå flod, stå flod, så säger jag: Stå blod, stå blod,
stå blod i Guds Fadrens och Sonens och Den Helige Andes namn.

Blod skall stå i N. N. likasom vattnet stod i Jordans

flod, när Israels barn gingo däröver i Guds Fadrens och Sonens och
Den Helige Andes namn.

6^N. N. Det röda blod, som rann, skall stå i stam

i Guds Faders och Sons och i Den Helige Andes namn.

7
+ N. N. Stanna och ståttna människans [kreaturens]
blod; stillastå inom de tre heliga namn Gud Fader Son och Den Helige
Ande.
Läs tre gånger »Fader vår» och »Välsignelsen» tre gånger.

II. näs- ocb Sårblod

Dålt blod och ståt år så led att rinna som

9
kvinna på lördag att spinna.
Hålt blod och stått år inom tre
)och Den Helige Ande.
namn Gud Fader Son

C N. N. Jag ställer dig blod, stå i stam blod i namn

Guds Faders, Sons och Helige Andes.

8
10
0 N. N. Stått år och ståttna blod såsom Kristus
ställde flod. Blodet skall ej mera rinna. Jesus skall det tidit tvinna
genom tre namn Guds Faders, Sons och Den Helige Andes.

112 N. N. Stå blod, stå blod, stå blod i det heliga

namn Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

N. Blod skall stå i det heliga namn Gud Fader

Son och Den Helige Ande.

13n När Jesus ställde sitt blod, så ställer jag mitt blod
i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

Med tre namn ställer jag ditt blod N. N. såsom

Noah ställde flod med tre namn Gud Fader och Son och Den Helige
Ande.

15
£ N. N. Stå blod och stilla blod, såsom Kristus, då
han i Örtagården ställde värk och blod i Guds Faderns och Sonens och
Den Helige Andes namn.

V Johannes gick ned till strand och slog med sin

stav i havet och vattnet stilla stod i Guds Faders, Sons och Den
Helige Andes namn. "Fader Vår" tre gånger och "Välsignelsen" tre
gånger. — När man läser detta skall man under tiden peka mot nord?
stjärnan med pekfingret.

9
 Man hygger på norra sidan i roten om ett stående
friskt träd och läser: Jag såg en Satan som satt i helvetet, som smorde
skon med blod. 1 namn. 2 namn. 3 namn. Gud Fader, Son och
Den Helige Ande. — Så stannar blodet.

18
2t Tag det föremål vad det vara må det man hyggit
[skurit, rivit] sig med och bind
om det såsom man binder om den ska*
dade lemmen och blodet stannar att blöda.

"ut När man ställer blod, skall man hava högra tum«
men mellan tänderna — det är för gift mansperson och högra pek*
—

fingret, när det är för ogift mansperson. För gift kvinna är det vänstra
tummen, som hålles mellan tänderna, och för ogift kvinna är det vänstra
pekfingret. Fingret hålles mellan tänderna, då man läser.
 © ^

*Ä

ATT BORTTAGA VÄRK

I. Värk i Hllmänhct

f
in värk N. N. skall stilla stå i det
heliga namn Gud Fader Son och Helge Ande.

■ Wm +
N. N. Petrus och Johannes gick
/ W vägen fram, satt en man vid vägen och tiggde.
Silver och guld haver jag icke, men din
värk sätter jag mellan två vassa stenar, där
ingen ro[r] och ingen bo[r] i Guds Faders och Sons och Den Helige
Andes Namn.

N. N. Jag ställer dig rensel av vad slag det vara

må. Stå du rensel, stå du rensel, stå du rensel liksom det stannar i
helvetet om
söndagsmolik i Guds Fadrens och Sonens och Den Helige
Andes namn.

11
 Jungfru Maria gick vägen fram, då mötte hon
sonen Jesus. Jag skall gå till bon*
Vart ämnar du? frågade Jesus.
dens gård och bryta ben och blod. Du skall genast tillbaka gå inom
de tre heliga namn: Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

5
0 N. N. Jungfru Maria gick till kyrkogården för att
ställa rensel, sveda och värk. Värken skall domna, manoch kvinna
skall somna inom de tre heliga namn Gud Fader, Son och den Helige
Ande.

Jesus gick ut på vägen, såg han en kvinna. — Vart

V

[ämnar du dig]? — Till en by och samla ben och blod. — Du skall

gå till en sjö och där ben sönderslå under en rot, där alla troll bo,
där elden brinner och tjära rinner igenom tre namn: Gud Fader, Son
och Den Helige Ande.

Statt stilla och stå som Noahs ark. Såsom Gud

7
C
ställde Noahs ark på Ararats berg, så ställer jag fast dig: statt stilla
och stå med Guds makt i Guds Faderns och Sonens och Den Helige
Andes namn.

8
^ N. N. För värk och för vre i märg och i le och
stopp och stå du värk och sveda i Guds Faderns och Sonens och Den
Helige Andes namn.

II. för ffiagvärk

ag vill genom Jesus Kristus och i Den Helige

Andes kraft, att du N. N. måtte bliva befriad och be*
kvittad din värk och dina plågor, som i din mage slår
och i hela din kropp är. I Guds Fadrens och Sonens
och Den Helige Andes namn.

12
10t£ Man tar en kniv,
vars tånge går igenom skaftet, och
sticker motsols i kaffe, vatten eller helst i bränvin under det man räknar:
Sticker du ett, så sticker jag två; sticker du tre, så sticker jag fyra;
sticker du fem, så sticker jag sex; sticker du sju, så sticker jag åtta;
sticker du nio, så sticker jag tio.

III. Obotlig Sjukdom

ag N. N. befaller dig i Jesu Kristi Guds Sons
blod ocb i Den Helige Andes namn, att du N. N. måtte
bliva frisk, så länge du lever. Fader Vår och Välsignelsen
tre gånger.

IV. för Candvärk

å visst som Moses ställde vattnet i Röda
havet, så visst ställer jag dig tandvärk på dig N. N. i
Guds Faderns och Sonens och den Helige Andes namn.

13C Jag stämmer dig tandvärk från ett och till nio
under sol, under jord och under nio jordfasta stenar i Guds Fadrens
och Sonens och den Helige Andes namn.

^ Jag stämmer dig tandvärk på dig N. N. från ett

och till nio och nittio. I Guds Faderns och Sonens och Den Helige
Andes namn.

155 Läs i bränvin tre gånger och far med en kniv an*
sölns tre gånger i de tre namnen. Man tager brännvin [et] i en vanlig
matsked och har det i munnen vid den värkande sidan i fem minuter och

sprutar i eld; andra gången tre minuter och tredje gången så länge man

13
vill. Varje gång sprutar man bränvinet i lågande eld och sista tåren
av bränvinet slås i lågande eldhärden.

,6rfl den Treenige Faderns, Sonens och Den Helige

Andes namn dig, att du tager bort tandvärken från N. N.
beder jag
—

Man petar med en spik i den värkande tanden, tills blod kommer i

spiken, varpå man läser ovanstående bön och slår spiken in i ett väx*
ande träd.

17
^ Man
tager en vanlig spik, petar i den värkande
tanden, slår spiken i ett träd eller i en grindstolpe eller dörr och den,
som tar denna
spik, får tandvärken så förfärligt, att han antingen begår
självmord eller blir tokig.

18
"P Man tager en sticka och påtar i den värkande
tanden, så att blod kommer i stickan; sedan går man och slår stickan
på norra sidan om ett växande träds stam, så försvinner tandvärken i
trädstammen. Men är det någon, som hygger ned detta träd, så får
han tandvärken.

<4
FOR SKADOR OCH ORMBETT

I. Brott, Vre ocb vredet Ben

N.. Jesus red över en bro; foten

fastna i fururoten. Då steg Jesus själv ned
och ställde led emot led, ben emot ben, sen
emot sen, kött emot kött, ådra emot ådra
och skinn emot skinn i Guds Faderns och
Sonens och Den Helige Andes namn.

C Jesus red utöver en ren med vitan häst. Då

en
vridgade sig hästen. Då steg Jesus ned och ställde i le och i lägg som
förr var igenom tre namn: Gud Fader, Son och Den
Helige Ande.

3
* Jesus och Sankte Per redo över en mossasank myr.
Då bogade sig hästen. Då steg Sankte Per ned och ställde för värk

15
och för vre och förbogskre. — Så snart det blivit ont, så skall
det bliva gott i den Treeniges namn: Gud Fader, Son och Den
Helige Ande.

II. för Ormbett

esus gick ut på vägen såg han ormen rann

och såret försvann igenom tre namn: Gud Fader, Son
och Den Helige Ande.

5
C N. N. Jungfru Maria gick vägen fram, mötte hon
ormen. hon ett band och band ormen. Hon band hans lever,
Då tog
hon band hans lunga, hon band hans etter uti hans tunga i Guds
Faderns och Sonens och Den Helige Andes namn.

6
K N. N. Ormen bet; vad bet han i? Jungfru Maria
band detta ormbett med Jesu Kristi namn. Jungfru Maria band både
huvud och stjärt i Guds Faderns och Sonens och Den Helige Andes
namn.

Där låg en orm invid en rot, han tänkte

göra sot;
men det finnes bot i Treenighetens namn: Gud Fader, Son och Den
Helige Ande.

l6
 III. Htt läsa for 6las

et stod två jungfrur vid ett vägskäl.

—
Och vill du icke gå
den vägen, så gå du den vägenl
Det säger jag N. N. i Guds Faderns, Sonens och Den

Helige Andes namn.

Läses i en liter vatten blandat med några droppar bränvin och

några korn dömull och tages in. Sedan skall man tvätta sig såsom
behandlingen föreskriver.

IV Då kreatur sväljt vasst

N. Jag mäterav nål, jag mäter av stål,

jag mäter av glas och jag mäter av allt, som kan skada
kreaturens liv i Guds Faderns, Sonens och Den Helige
ndes namn.

17
FÖR FLERA ÅKOMMOR

I. Blemma

N. Jesus steg på Kristi bord; han

mätte an, han mätte sann, han mätte värk,
han mätte blemma, han mätte allt i den Tre*
eniges, Faderns, Sonens och den Hélige An*
des namn.

2
C N. N. De tre Guds mödrar, som såto vid Kristi
bord och mätte, de mätte sann, de ställde rann, de ställde värk i det

heliga namn Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

3
* N. N. Jag mäter blemma, jag mäter sann, som
över ögat rann, i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

18
4

rfN. N. Jesus Kristus mätte själv; han mätte stickor,

han mätte strå, han mätte allt i Guds Faderns, Sonens och Den Helige
Andes namn.

5
WN. N. Jesus och hans söner de mätte stickor, de
mätte strå, de mätte allt och jag i Den Treeniges, Faderns, Sonens och
Den Helige Andes namn mäter grandet ur ditt öga.

61^N. N. Jag mäter av ax, jag mäter av agn, jag mäter

av sand, jag mäterbark och jag mäter av grandet, som är uti ditt
av
öga, i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes Namn.

7
*N. N. Jesus Kristus, som allting kan, han tager av
ditt öga båd agnar och sand. Det sker med kraftiga ord i Guds Fa*
derns, Sonens och Den Helige Andes namn.

K Jag mäter bort den, jag mäter bort sand, jag mäter
bort blemma, som under brisken rann. I Guds Faderns, Sonens och
Den Helige Andes namn.

9** N. N. Jesus gick över en mo, där möter han en

man, som hade sju fel och sjuttio. Själv han linda, själv han band,
själv Jesus, som alla sår övervann ifrån vär och ifrån vatten och ifrån
allt svart i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

19
 II. för Växter, Knölar oeb Struma
10 "
'ista torsdagen i månaden, innan solen går ner,
räknar man motsols, antingen i vatten eller med [pek*]
fingret omkring växten, av vad slag det vara må. Man
för fingret omkring växten nio gånger och räknar från

tjugo till ett nio gånger. Göres det i vatten, räknar man
som ovan sagts och smörjer därpå [med vattnet].

11
^ Man räknar från tjugo till ett tre gånger varje tors*
dag med pekfingret motsols kring växten, tre torsdagar å rad, då solen
ännu är uppe.

III. för Ris

N. Jesus gick vägen fram, mötte han ett
barn gråtande.
—

Vad gråter
du för?
Jag haver ris: Jag har huvudris, halsris, bröstris,
—

'ryggris, magris, ledris, benris, korsris, valbundetsris.

Jag botar dig i mitt namn, i Den Treeniges, Faderns, Sonens och
—

Den Helige Andes namn.

Läs: Förråkt Värk — Modstöld

— Fader Vår och Välsignelsen
—

tre gånger i vatten och smörj i enlighet med behandlingen.

b1tMan gör ett hål genom jorden i en hög jordkulle

eller dylikt en torsdagsnatt; därefter tager man barnet och drar det

genom hålet tre gånger motsols — så varder barnet befriat från ris.

20
 IV. för fallsjuka
å den sjuke har ett anfall, klippas alla kläs
derna upp ända från nacken och ned till fötterna — till
och med skorna — och allt kastas i elden, så att den sjuke
är alldeles naken. Detta botar fallsjuka.

V. Utslag hos Barn

an ser in i ögonen på barnet och läser Väls
signeisen över barnet tre gånger [alldeles tyst inom sig
sig själv].

VI. Stämma

Jesu namn skall vattnet gå sin rätta gång

som vanligt.

VII. Sinnesrubbning
an läser i vatten och bränvin — såsom bes
handlingen föreskriver läsningarna om modstöld, för*
—

råkt, förtrollat, värk, Fader vår och Välsignelsen och smörjer

x y _ därmed den, som blivit vriden, tre gånger och giver honom
lika många supar av vattnet.

21
ATT LÄSA FÖR DJUR

I. Htt stämma Rovdjur

å upp på bergen inom området och

ropa: Så långt som detta ljud höres, så långt
skall ulv* och björnahamn vika genom Tre*

enighetens namn. Gud Fader, Son och Den

Helige Ande.

2
?S Jesus talade till bruden så: Lås upp de band, som
har hela världensnycklar, och lås igen alla ulvars tänder, ifrån björna*
ram och örnaklor och alla skadliga djur, som uti skogen finns, uti mitt

namn, Fadern, Sonen och Den Helige Ande.

22
3
£ jag bortbinder alla mina avundsmän med de orden:
Stå som stå och stup som stup i Guds Faderns, Sonens och Den
Helige Andes namn.

4£*SGuds hand, som allting kan bevara, han bevare dig

från avundshand, från rovdjurstand, från björnaram och ulvatand; här
skall du gå och icke längre komma i Guds Faderns, Sonens och Den

Helige Andes namn.

G I . Htt läsa för 6etingar

eting, geting, spik vid, Satan är du lik; stick
i stock och sten, men ej i kött och ben; stick i hage, men
ej i mage; stick i helvete. — Spotta tre gånger.

'

% Jag binder eder med ett band likasom Kristus band

judarne i örtagården, på det eder stingel ej skall skada mig mera, i
Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

III. Htt läsa fast Orm

igg stilla du helvetets häst, medan Jungfru

o Maria lindar sitt barn i Guds Faderns, Sonens och Den
Helige Andes namn.

23
 IV. Htt få hem Kreaturen på viss Cid

\k i skall gå till skogen och hava feta sidor och

||| trinda jur och mjölken skall rinna som stjärnorna på
811 himmelen brinna och vinden susar och strömmen brusar
—och klockan [6 v.] skall ni gå hem i klöv i klöv och
o. s.
trav i trav och fot i fot. På min jord där skall ni födas och bliva där
jag bor igenom tre namn Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

9
CDu gav mig en egendom — ovännen tog det, men
jag säger i ditt namn att de [det] kommer hem klockan [6 o. s. v.] i
den Treeniges namn Gud Fader, Son och den Helige Ande.

V. Då Kreaturen vilja springa bem

u gav mig en egendom — ovännen tog det

men jag säger dig i den Treeniges namn, att du går hän
och vallar till klockan [6 o. s. v.] i Guds Faderns, Sonens
och Den Helige Andes namn.

110 Bonden är död och gården bränd och här skall du

gå och här skall du bo igen. Tre namn: Gud Fader, Son och den
Helige Ande.

24
 VI. Htt ställa ett Kreatur, på det
Ställe, man önskar

an utser den plats, där man önskar ställa

kreaturet och leder det tre gånger motsols omkring denna.
Därpå tager man under vänstra bakfoten något, som
»►fastnat där under foten, sak samma vad, och lägger denna
på den bestämda platsen. Sedan tager man på denna plats — ej på
markytan utan ett stycke ner; om det t. ex. är en sten, som är det
bestämda stället, under denna — någonting — exempelvis litet boss
eller dylikt. Därpå tager man litet boss eller dylikt under stuguknuten
och därpå åter under djurets vänstra bakfot och lägger på det utmärkta
stället. Slutligen leder man kreaturet för andra gången tre gånger mot*
sols däromkring.
På den utsedda platsen har man litet förut tillagat salt och, då allt
är i vederbörlig ordning företaget, låter man kreaturet äta upp alltsam*

mans och härefter går kreaturet

ej från denna plats på hela sommaren.

VII. för ffijölk

ungfru Maria gick till sin välsignade son

Jesus:
—

Statt upp och bota mina kreatur.

min son
Upp skall jag stå, bot skall dina få; giv dem salt
—

och julimalt; mjölk och smör skall rinna som stjärnor på himmelen
brinna. Inom de tre namn: Gud Fader, Son och den Helige Ande.

25'
SATTA TILLBAKA • AVUND
MODSTÖLD

I. förtrollning ocb fßodstöld

ag befriar och tager dig N. N. till*

vara och frälsar dig från allt ont, det som
skett genom häxor och trollkarlar.
Men inte skall en enda blodsdroppe eller
BI ett hår röras eller skadas på dig, mera än
V jK/ du kan taga en bit av en jordfast sten i
havets djup; i den Treenighetens namn:
Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

26
2

^ Jag giver dig N. N. makt, jag giver dig mod, jag

giver dig kött, jag giver dig blod i Guds Faderns och Sonens och
Den Helige Andes namn.

3
aKÄr av dig N. N. tagen makt och mod, kött och
blod, så skall jag ge dig makt och mod, kött och blod. Jag skall
frälsa dig från allt ont, från all mänsklig ondska, avund, trolldom och
allt osynligt anhang och allt ont inom de tre heliga namn, Gud Fader,
Son och Den Helige Ande.

+ Är du N. N. maktstulen? Är du modstulen? Är
du blodstulen? Gud
giver dig din makt igen; Gud giver dig ditt
—

mod igen; Gud giver dig ditt kött igen; Gud giver dig ditt blod igen
—

i Guds Faderns och Sonens och Den Helige Andes namn.

5
r Jesus Kristus, vilkens lekamen och blod du anam*
mar, bevare dig till evinnerligt liv.

6
^Där gingo tre jungfrur på en väg: Den ena tog
ax, den andra tog sand, den tredje tog vad hon ville — i Guds Faderns,
Sonens och Den Helige Andes namn.

7
N. N.Är kon maktstulen, är du modstulen, är du
märgstulen, är du mjölkstulen, är du blodstulen? Men jag skall ge dig
makt och mod, kött och blod, mjölk skall du mjölka, som avunden
släppe innan tre solesätt i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes
namn.

27
8
0 Jesus och Sankteper gick vägen fram, mötte han en
häst. — Vad har du för
sjukdom?
—

Jag är maktstulen, modstulen, märgstulen, blodstulen.

—

Jag botar dig i mitt namn, i den Treeniges, Faderns, Sonens och
Den Helige Andes namn.

9
& Jungfru Maria gick på vägen och grät; då mötte
hon Jesus:
—

Vad gråter du för?

Min ko är modstulen till lever och
lunga, till tand och i tunga;
—

kan du henne bota?

Jo, med malt och med salt och vendelrot skall din ko bli bot
—

i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

10II Jesus gick vägen fram; stod ko vid

en en gärschgål
och grät.
Vad gråter du för?
—

De har tagit makt,

—

mod, mjölk, hud och blod av mig.

—

Din makt
skall bli som björnamakt; ditt mod skall bli som
björnamod; din hud skall bli som halan is och din mjölk skall bli
som honungskaka inom de tre namn:
Gud Fader, Son och Den Helige
Ande.

11
% Jesus gick över en mo. Där mötte han en ko
gråtandes.
—

Varför gråter du, välsignade ko?

Jag har mistat mitt kött och mitt blod, min makt och mitt blod.
—

Du skall få igen din makt och ditt blod, ditt kött och ditt blod,
—

du välsignade ko, i Guds Faderns, Sonens och Den

Helige Andes namn.

28
12t£ Jesus reste sig över en hed. Där mötte han en
människa, en vederstygglig Satans människa, som varit i min gård och
modstulit min boskap.
—
I mitt och Sons namn och igenom Den Helige Andes namn
sätterjag dig över vägen; över berg och dalar skall du fara. Där
ingen kristen människa se eller boskap är. Där brinner en sjö med
eldsvavel. Uti malt och salt skall du få din makt, uti Guds Sons
blod skall du få ditt mod, igenom tre namn: Gud Fader, Son och Den
Helige Ande.

II. Sätta tillbaka

ag ställer modstöld, jag ställer avund, jag

ställer ställer onda människor till ett berg, där
Fan; jag
ingen bor, till en sjö, där ingen ror, under en sten, där
ingen maus är mig till mens i Guds Faderns, Sonens och
Den Helige Andes namn.

14C Din ondas mun skall jag förbinda, så att du ej

skall skada mig, ty förr skall träden sjunka och gråsten flyta inom de
tre heliga namn: Gud Fader, Son och den Helige Ande.

% Jesus gick vägen fram. Då mötte han Satan.

—

Vart ämnar du dig?

—

Jag ämnar mig till bondens gård och suga folk och fä i gåle.
—

Du skall gå tillbaka till honom, den dig sänt haver och

där skall du glupa och där skall du sluka uti hans hus, uti hans bo,
uti hans lever, uti hans lunga [uti hans tand och uti hans tunga], ty

29
du får ej något mera av mig än jag kan få av en jordfast sten, som är i
havets djup, inom tre heliga namn: Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

16^Det kom en korp och flög från främmande land.

Han flög över havet till främmande strand; han stal mod och blod
utur min häst. Från helvetet är du kommen och dit skall du åter igen
i de tre heliga namn: Gud Fader, Son och den Helige Ande.

17
^ Du, som haver förtrollat och förstört min häst och
förstört min egendom, skickar jag det tillbaka som en vinande storm
över de högsta trädtopparna i Guds Faderns, Sonens och Den Helige
Andes namn.

III. Ondas anbang utdriva

ära, Mära, vis är du här inne, så driver jag

dig ut med järn och med stål, sju böner i Fader Vår i
Jungfru Marias namn, i den Treeniges, Faderns, Sonens
och Den Helige Andes namn. »Fader Vår» och Välsig*
nelsen tre gånger.

IV. för trollskått

19

"ungfru Maria gick sin väg. Varför sitter du

här? Utta
göten inna sköten boskått lorskått det kan jag
förmena med Fadrens namn allena; i Guds Faderns, So*
nens och Den Helige Andes namn.

30
 V. för Hvund
u avundsamma ande, du satans list, du skall
sitta i helvetets galja, men här och här har du intet att

göra. Om du vore starkare än strömmen och hetare än

eld, så skall du krypa och gå för oss som stockar och
uti eld över de högsta trädtopparna för din ord.

31
TIRAK SANNINGAR
VETTERELD

I. Ciråk. förråht

N. Jesus och Sankteper gick vä«

gen fram; mötte han en man, som hade sju
fel och sjuttio. Men Jesus övervann dem
alla både i vär och vatten inom de tre heliga
namn: Gud Fader, Son och Den Helige
Ande.

2sü£ Tag vatten, som rinner i norr och lägg dit tre
knappnålar; skär sedan tre kårer silver — matsked — d:o tre kårer
mässing. Smörj därefter och börja smörjningen mitt på och stryk i

32
kors över bröstet och utefter benen 1 Gå därpå i en korsväg; stig till*
baka mot solen tre steg och kasta över vänstra axeln I Gå sedan hem
utan att se tillbaka, så blir man fri från sitt plågoris.

3
s££Man tager rödglödgad aska [helst eldmörja i något
käril] från elden, går ut, innan man går till sängs, slänger över vänstra
axeln mot kyrkan och säger:
—

Där har du ditt och jag skall ha igen mitt, så äro vi varandra
kvitt.

4
+ När man ställer för förråkt, skall man taga hår
överallt i dens kropp, som man ställer för, och lägga en liten nagelbit
av vänstra stortån och en dito från vänstra handen och därefter lägga
allt detta i en kaffekopp med bränvin. Sen går man, då solen neder*
gått, till en väg — helst landsväg — slänger det över vänstra axeln
och säger:
—

För fort kom du hit och för sent kom du härifrån.

5
V Man tager från den sjuke naglar från alla tår i
vänstra foten och handen, litet hår från alla ställen, litet mässing, koppar
och silver och lägger allt detta i en silverpokal full med bränvin. Går
därpå till en korsväg efter solnedgången och slänger över vänstra axeln.
Sedan går man hem utan att svara eller hälsa, om man möter någon.
Så blir den, som blivit förråkt, snart befriad från sin plåga.

6
<D Man tager litet nagel och hår av den, som blivit
förråkt, litet mässing och koppar och lägger detta i en trasa. Går till
en korsväg, kastar över vänstra axeln och säger:
—

Där får du leka med, så låter du kött och blod vara i fred.

33
 Detta skall göra efter solens nedgång. Möter man någon, så
man

får man varken svara eller tala, tills man kommit inomhus, ty annars
kan man komma illa ut.

7tt Har man å någon plats fått något fel, skall man
efter solnedgången gå dit och kasta ett kronans mynt över vänstra
axeln, så blir man fri från det onda.

Förråkt eller modstulet kreatur: Man tager ett strå

under vänstra bakfoten av kreaturet och läser:
—

Tusengånger tusen bet. Vad har du för göra i tusen bete?

Sedan ger man kreaturet det i fämat, så blir det återställt.

II. Sanningar och Vettereld

ar du N. N. råkt ut för sanningar och vet*

terbett från ett och till aderton?
Jag stämmer det åt den
sjö, där en båt är med järnåror uti. Då på andra sidan
3 sjön sitter en gammal käring med betten i munnen, uti ett
med ett burr uti och sönderbuttra detsamma inom de tre heliga
namn: Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

10C Sankteper gick på en väg. Då mötte han en man.

—

Vart skall du gå?

—

Till en gård [där ingen bor].

—

I stockar och stenar där skall du bo, men inte i människans

märg, kött, ben och blod i Guds Faderns, Sonens och Den Helige
Andes namn.

34
n*En man gick sig åt skogen. Där mötte han två
kväser.
—

Vart skall du gå, till hans eller hennes hus?

Jag skall gå till bondens hus och bryta bord och brygd.
—

Du skall genast gå till ett berg, där ingen bor, till en sjö, där
—

ingen ror, under en sten, där ingen mans är till men[s] i Guds Faderns,
Sonens och Den Helige Andes namn.

12
& Har man blivit riktigt förråkt, så svider det som
låge man i elden; då har man kommit i väg för vittror — det är vet?
tereld.

Har man blivit förråkt eller tiråkt på detta sätt, så skall man läsa
i vatten för tiråk, värk, rensel, modstöld, Fader Vår och Välsignelsen
tre gånger. Sen tar man sex halmpipor och blåser genom dem tre
gånger. Sedan tar man en rödglödgad kniv eller lia och skär ett kors
[4<]. Då kan man tvätta det lidande stället.
Men man får ej sen gå ut; och om morgonen skall man nedslå

detta vatten vackert. Om man det ej gör, så kan man återfå samma
värk och klåda.

Hjälper ej detta, måste man företaga smörjning i enlighet med be?

handlingen.

35
SKIFTA HAMN • GÖRA SIG
OSYNLIG

I. Björn- ocb Ulvabamn

tt ikläda sig djurhamn, en sak som

våra förfäder bland både lappar och svenskar
förstodo, är ett företag, som få kunna gå i
land med, ty det leder ofta därhän, att den,
som däri inlåter sig, förlorar sitt förstånd och

blir mer eller mindre

kollrig.
För att förvärva sig förmågan att ikläda

sig djurhamn — björn* och ulvahamn — måste man anskaffa ett bälte
med magisk kraft. Detta bälte, som är av människohud, tages en tors*

dagsnatt — hälst mot jul, pingst eller annan större högtid — mellan
tolv och ett av ett lik, som man gräver upp på kyrkogården. Och det
bör helst vara ett manslik. Men bältet tages omkring likets midja och
tre till fyra tum brett. det, använder man en kniv. Den,
För att flå av
som äger detta bälte oskadat, kan, när helst honom behagar, taga vargs

eller björns skepnad.

Men att förvandla sig går så till: Man kryper med huvudet före
genom bälteringen tre gånger; första gången man kryper igenom får
man djurs huvud; andra halvt djur och tredje gången blir förvandlingen

fullständig.
När man åter önskar bli människa igen kryper man med fötterna
före genom bältet tre gånger som förut.
§8?* Det var för omkring trettiofem år sedan, som jag på mina resor
kom till en by i Ramsele, Västra Vimmel vattnet, där man för mig be*
rättade om en man, som hade ett sådant bälte.

Det var hit, som man till hästbetare

några år före min ankomst
för sommaren antagit en lappman, Anders Fjällmark, vilken skulle öva

uppsikt över hästarna för flera byar, som gemensamt lejde hästbetare.
Då hösten kom och Fjällmark återförde hästarna och skulle uppbära
sitt arvode, var det en snål, rik bonde, som ej ville betala enligt över*
enskommelse. *

Fjällmark blev häröver mycket ond och sade, att därest ej bonden
godvilligt ville betala, skulle både varg och björn föröda hans boskap
och hästar. Bonden endast skrattade åt hans hotelser och sade, att om
ej lappmannen lagade sig av, skulle han kasta ut honom.
Lappmannen gick. Men då han kom till skogs, tog han sin bälte*
ring och förvandlade sig därmed till björn, gick och nedrev bondens
hästar, så att han blev alldeles läns på sådana kreatur. Därpå tog han
ulvhamn 'och rev ihjäl alla kor, får, getter och höns, så att det blev
alldeles öde med bondens boskap.
Som sista slutkläm, Fjällmark löss och ohyra på den snikne
satte
bonden och detta onda fick han dragas med alla sina livsdagar.

40
 K En annan
gång var Fjällmark i Jämtland, i Hammerdals
samme
socken, där han en sommar bodde med sin familj.
Vid ett tillfälle var han i skogen oeh hjälpte några bönder med

skogsslåttern. Då folket härunder en natt låg i en hölada, vaknade en

av flickorna vid att Fjällmark gick ut. Och som hon låg nära ladu*
väggen och kunde kika ut genom springorna, tog hon sig för att se
efter, vad Fjällmark hade ute att göra.
Hon såg då, hur han tog fram något ur koftbarmen och kröp

igenom — det var den märkliga skinnringen. Så såg hon, hur Fjällmark
undan för undan förvandlades till en björn. Flickan blev naturligtvis
alldeles utom sig av förfäran och kunde varken röra sig eller ropa på
någon. Om en stund kom björnen igen och återtog sin rätta gestalt.
När dagen kom, omtalade hon för husbonden, vad hon sett. Han
ville i början knappast sätta tro till hennes ord, men bad henne ej för

någon röja, vad hon sett.

Bonden började nu spionera på Fjällmark och då denne en gång
somnat, passade han på att stjäla ringbältet av honom. Sedan han väl
fått det i sina händer, kastade han det i elden för att förgöra det; men
i samma ögonblick, som det hamnade i lågorna, slungades det tillbaka;
andra gången kastades det likaledes tillbaka, men tredje gången stan*
nade det där och förtärdes till aska. Under tiden våndades Fjällmark

svårligen i sömnen, kallsvettades och kastade sig av och an.

Men efter den tiden var det slut med Fjällmarks förmåga att för*
vandia sig till björn och varg.

2J- Ett annat sätt att förskaffa sig ett

sådant ringbälte hörde jag av en
gammal lapp, Paulus August Nilsson, Nora socken.
Han hade hört av sina föräldrar, att om man ville skaffa sig ett
dylikt bälte, skulle man gå till ett ställe, där liket av en självmördare
eller ock ett annat lik var nedmyllat, och så mellan tolv och ett
en torsdags* eller större helgdagsnatt taga av vänstra armens sena ned
till handen och spinna trådar av senan och av dessa göra ett rep i form

41
av en ring, så att man kunde krypa därigenom. Detta var för den,
som ville äga förmågan att förskapa sig till björn eller varg.

II. Htt göra sig osynlig

'/ \ an tager [köper] ett människoben en tors*
W • * i da£snatt mellan tolv och ett.
1| i? Därpå skrapar man benet med en kniv, så att det blir
«w \ som mjöl. Man tager detta mjöl och strör på huvudet
under det man säger:
—
Härmed förställer jag mig uti
osynlig måtto som anden, som en
gång haver varit förenad med detta ben, och lämnar jag min själ i pant.
Bornus Bister under Djävulens sigill i Guds Faderns, Sonens och Den

Helige Andes namn.

När man åter vill bli synlig, stampar man in kniven i ett träd
eller en husvägg.

3
C Man lånar en torsdagsnatt på kyrkogården en hu*
vudskål anden och lämnar på graven ett kronans mynt.
av

I huvudskålen tar man kyrkomull och sätter den i ett ihåligt träd
eller under en berghälla norr om kyrkan. Därpå planterar man en ärta
i mullen i huvudskålen. Då nu ärtan är vuxen och bär frukt, tar man

en] spegel framför sig och stoppar ärterna en efter en i munnen, tills
man kommer till den ärtan, som ger förmågan att göra osynlig.

I samma stund man får den ärtan i munnen, försvinner ens egen

bild ispegeln och med den ärtan kan man göra sig osynlig, när man
behagar.

42
AVUND - SANN INGÅR

I. Hvutid

å man har avundsamma personer

i sinomgivning och ej får någon fred för
dem, så är det därpå ett kännetecken, att man
känner sig besynnerlig och konstig till sinnes
och att man har en känsla av ängslan över
sig. För oss här uppe i Lappmarken tar det
sig uttryck till och med i handlingar,
f Jag känner en person, som, då han slaktat en ren eller skjutit en
varg eller dylikt, ej har någon tur med vare sig kött, skinn eller annat,
i det att råttor och andra skadedjur förstöra det för honom.

43
*6 Ett annatexempel har jag från min barndom:
Det var en gång när jag var nio eller tio år, som min far kom
hem med ett ovanligt vackert vargskinn.
Emellertid fanns det en person, som ehuru rik hade den sjukan att
vara avundsam, och han råkade få se vargskinnet och tyckte, att det
var ett vackert skinn, även han.
Då vi skulle göra kväll och gå till sängs, tog pappa en stor ved*
stock och lade på elden, som man i lappkåtorna alltid gör för att elden
skall hålla sig hela natten. Och just som pappa lägger dit stocken, är
det som osynlig hand slungade det vackra vargskinnet i elden och
en

innan någon hann rycka undan det, var det förstört.

Det var tankekraften hos vår avundsamme granne, som mitt för
allas våra ögon kastade skinnet i elden.

0 En annan gång höllo vi på med att koka kött och som vi voro
fem personer, var deträtt stor och tung gryta, som hängde över
en
elden. Just som mamma skulle lyfta grytan av kroken — i lappkåtor

hänga kokkärlen över elden på en krok i en järnkätting — var det som

om grytan fått liv. Den hoppade upp och ned och skakades och
svängde om i luften.
Då förstodo mina föräldrar, att det var någon, som hade sina tam
kar hitåt och att vi snart fingo besök av någon långvägafarande. Det
visade sig också vara riktigt, ty inom en timma anlände min morbror,
som var alldeles uthungrig och dödstrött av en lång färd.

II Men för att undvika avund och tankemagnetism — eller vad jag
skall kalla det hypnotism med andra ord, så finns ej bättre medel,
—

som jag vet, än att man läser i kaffe eller ännu hällre i brännvin, be*
svärjeisen:
Du avundsamma ande [eller tanke] o. s. v. — tanke och ande äro

nämligen sak samma enligt signerierna — så få avundsmännen ej någon

makt över en.

44
 II. Sanningar

Selånger, Sättna, Indal, Lidan, Holm m. fl.

socknar, Medelpad, finnas åtskilliga fasaväckande männi*
skor, som bedriva sina mörka, djävulska gärningar ännu
den dag, som i dag är.
Fast det skall vara ett upplysningens tidevarv, vill jag påstå, att

Medelpad än i denna dag ej är bättre än under Karl IX:s eller Karl

X:s regeringsår — eller med andra ord: det är ej bättre nu än för fem
eller sjuhundra år sedan, den tiden då häxväldet var i sitt högsta flor.

$2* Se här, vad bedrives på nådens tid, i början av 1900*talet. H.

som
H. i Holm hade för tid sedan tjuvskjutit älgar när som helst. Men
en

då tyckte en bonde där, att detta gick för långt, allrahelst soni han
kom över skytten och älgen, och anmälde den brottslige. Detta
både
hade till följd, att tjuvskytten fick åka in på sex månader på »Vita
duvan», som man säger om Sundsvalls kronohäkte.
Då han kom ut härifrån, gick han i hämndetankar till bonden, som

angivit honom, och sade:

—
Nu har jag tjänat av mitt, men nu har du ditt kvar!
Han gick därför till kyrkogården och tog en likkistspik, ritade sin

motparts bild i en tall och slog in spiken i bröstet på bilden.

började bonden att alldeles avtyna och sedan dröjde
En tid efteråt
det ej länge, förrän han dog. Då H. H. hörde detta, yttrade han en
gång under rusets inflytande:
—

Jag trodde den tusan skulle kola vippen på tre år, men den
satan levde i fem.

år' I en fjärdedels mil härifrån, Lidens socken tillhörig, var det

by en
i en gård, som man blev alldeles illa utkommen för allt ont. Det bör*
jade knacka om nätterna; bord och stolar började röras och ute i
knutarna voro stora, fläckiga maskar, som kröpo härs och tvärs.

45

i
 Detta hände förra sommaren.

Äldsta började bliva modlös och grå i synen, fast hon

dottern
endast var tjugotvå år gammal. Och ingen bättring blev av, fast P.

Höglund reste dit. Höglund sade till mig, att de ej buro sig rätt åt,
som han ordinerade.
Sedan jag dit och behandlade henne, men jag vet ej, om
var hon
blivit bättre, då jag ej varit i gården sedan.
De sade, att det var avundsamma personer,förstörde dem
som

genom sin avund, ty flickan hade haft flera fästmän och ser bra ut och
har förmögna föräldrar. Men de avundsjuka personerna hava lyckats

skilja henne och fästmännen åt.

För att lyckas i sitt uppsåt, hava de sökt hjälp hos en trollkarl,
som skaffat dem kyrkmull; och flickan har omtalat, att, då hon haft en

fästman och varit förlovad, de på fester och baler och i folksamlingar

kastat kyrkmull mellan henne och hennes fästman. Detta har hon med
egna ögon sett och hon har även funnit mull, som fastnat på hennes
kläder. Och det har ej dröjt mera än cirka åtta dagar, innan fästman*
nen
slagit upp förlovningen.
Nu var det i höstas en nittonårig flicka i samma by, som skickade
bud till denna flicka och ville uppgöra sin sak med henne innan hon

dog. Hon omtalade då hemska upplevelser från de avsomnade, som hon

varit i beröring med, och hon sade, att andarna ej voro vidare vänliga
mot henne och hennes medhjälpare, eftersom de störde deras ro. Men
någon makt att skada dem hade andarna ej, då de betalade allt för sig,
dessa två.
Vidare sade hon, att hon många nätter följt med trollkarlen och
även en annan, en trollkunnig kvinna, till kyrkogården i Lidens socken.

Men nu på dödsbädden ville hon uppgöra sin sak med flickan, emedan
hon varit en av dem, som hämtat de dödas mull och kastat på henne
och hennes fästman. Hon sade även, att hon uppgjort sin sak med
sina trollkunniga ledare, men vad dem emellan avhandlats, fick ej någon

46
levande veta. Och åtta dagar därefter var hon död. Fast denna flicka
varit en häxa, insomnade hon likväl i tron på sin frälsare, Jesus Kristus.
Men ve över den onde trollkarlen och den onda trollkvinnan och
över deras djävulska signerier, ty det är ej för ro skull det heter:
»Min är hämnden, jag skall vedergälla!»

47
TJUVAR • BJÄRAN • MODSTÖLD
MJÖLKSTÖLD

I. Htt visa i Brännvinsglas

v ujZ
Skydda Gods

""w ä et går så till, att man går till en

Hk kyrkogård och får tag i ett benrangel, som
m ej är förstört av tidens tand. Av detta tar
p man vänstra handens långfinger och lämnar
I .
wj ett kronans mynt därför, i det man säger:
—
Du döde, detta lånar jag av dig, på
det du skall hjälpa mig att, då jag kallar dig,
visa, vem tjuven är, och återställa det stulna.

48
 Vill man ha ännu en önskan, kan man framställa den, eftersom
man får hava tre önskningar men ej flera.
Detta experiment skall man göra ensam, en torsdagsnatt mellan
tolv och ett.

Blir nu någon bestulen och man vill visa honom, vem tjuven är,
så för man fingret av den döde motsols tre gånger omkring ett glas
med bränvin. Då blir tjuven synlig, så att vem som helst kan se
honom. Vill man hava det stulna åter, befaller man fingrets ande att
återställa tjuvgodset.
©Jag hörde i fjol vinter å ett ställe, att det var på ett bröllop, som
en av gästerna blev av med ett guldur. Och som bland bröllopsfolket
fanns en trollgubbe, som kunde konsten att visa tjuven och återställa

tjuvgods, ville den bestulne, att han skulle skaffa klockan igen. Detta
lovade trollgubben; och om en stund kom en av grannarna springande
som gällde det livet med klockan i handen och lämnade den igen till
ägaren.
Sedan sade tjuven, att han, då han kommit hem med den stulna
klockan ochlagt sig, omgivits av en hop andar, som befallde honom
att återställa tjuvgodset; ville han ej lyda, skulle de taga honom med

sig till evigheten. Härav blev tjuven så förskräckt, att han ej fick tid
att få på sig mer än ett par byxor, förrän han gav sig i väg för att

återlämna klockan.

Klockans ägare sade dock, att om han vetat, att det var denne, som
var tjuven, skulle han ej för allt i världen velat visa alla människor,
att så var.

2|. Detta den dödes finger är en enastående god skyddsamulett. Ty

om man dag och natt bär den på sig, så finnes det ingen, som kan

skada eller nedskjuta bäraren därav. Kommer en kula mot kroppen,

så studsar den tillbaka och faller ned utan att göra någon skada.

Det är benets ande, som tar emot kulan.

49
 Ht Vill skydda sina ägodelar, t. ex. sådana, som äro under bar
man

himmel, och man äger en sådan amulett, går man tre gånger motsols
omkring dem. Kommer då en tjuv och griper något, blir han stående
och kan ej röra sig ur fläcken, tills ägaren återkommer. För att lösa
tjuven, säger man:
—

Tack ska du ha, som stått här och vaktat mina ägodelar.
Då blir tjuven förlöst från sin förtrollning. Men blir ägaren ond
och utfar i otidigheter, så har han att vänta sig efterslängar, som kunna
förstöra honom för hela livet.

II. Htt tvinga Cjuv att gå tillbaka med

Cjuvgods

pring, spring du gode herr Djävul! Jag lovar

ju dig, att, om du mig med det stulna hjälpa kan, jag
dig neder i mörker skall följa. Spring, spring, springl

C Hem till mig med ditt tjuvgods skall du gå och

till mig trå och ett stort samvetskval skall du ha och Satan skall dig ta,
om du icke återlämnar åt mig, det jag skall ha i Guds Faderns, Sonens
och Den Helige Andes namn.

42t Jag befaller dig ande, du Lucifers djävul, var helst

du befinner dig med det stulna, att du skall inom (dag, timme) åter*
ställa det stulna åt mig N. N., eljest skall du stupa nederst i helvetets
rödaste rum igenom den Treeniges namn, Gud Fader, Son och Den

Helige Ande.

50
 III. (ßodstjäla

Den
eftersom du N. N. är en djävul emot mig
Helige Andes
N. N., som

namn.
ärfattig (rik; titel) man, och vidfarit med
en

lögnaktiga tillvitelser, så skall du i Den Ondes namn få

lida dubbelt emot de andra, i Guds Faderns, Sonens och

Jesus gick vägen fram, då mötte han Jungfru Maria.

—
Vart skall du gå?
—

Jag skall gå till bondens gård och modstjäla mina ovänner genom
tre namn, Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

& Är du N. N. min ovän, så visar jag dig till den

nedersta trappa, till den brinnande sjö. Och där skall du kvida och
där skall du plågas i Guds Faderns och Sonens och Den Helige Andes
namn.

*Jag befaller dig N. N. i Jesu Kristi Guds Sons

blod, i Guds Faders och Den Helige Andes namn, att du måtte vara

sjuk så länge du lever.

9
999
Om man t. ex. ej får åka med en bonde, som är
ensam i släden och han ej ens vill skjutsa en för betalning, skall man
laga så, att man kommer före hästen på samma väg, som bonden skall
fram. Då man lyckats häri, tager man nio kryssteg över vägen, innan
hästen hinner fram. När bonden nu hinner hit, så orkar hästen ej springa
länge, förrän han tröttnar och slutligen stannar helt. Det hjälper ej, hur
bonden än kör eller hur god häst han än äger.

51
 IV. Caga bort fßjölk

°\l ör att ta bort mjölk från kor, skall man skaffa

sig litet mjölk — ungefär en kaffekopp full — (från korna
I i fråga).
i KL Denna
mjölk tar man med sig en torsdagskväll efter
solens nedgång och går till en gödselstad, där man kastar den under
vänstra knävecket ut i gödselstaden. Detta göres i tre omgångar under
det man säger:
—

Tvi, tvi, tvi du N. N. (bondens namn) aldrig

skall dina mer
kor mjölka, ty din mjölk kommer att försvinna och till intet bliva.
Tvi, tvi, tvi.
Spottar sen tre gånger, så försvinner mjölken för bonden.

V. Bjäran

os en bonde i Nordsjö, Långsele, finnes Bjäran

• II s& eller Puken. Då dit för en tid sedan hörde jag
jag var
a av en
uppriktig, fyrtioårs, troende, djupt religiös man, att
han med egna ögon sett den.
Den, som kan göra Bjäran, får nog vara kallblodig och ej ha någon
tanke på, var han skall komma efter detta livet. Ty den, som gjort

Bjäran, har sålt sig i Den Ondes våld.

C Men att göra en Bjära går så till:
Man tager nio olika färgade ullgarnstrådar och går med dem till
en
korsväg en torsdagsnatt mellan tolv och ett. Här gör man upp en
eld av nio olika sorters ved och nystar motsols omkring elden ett nystan
av
ullgarnstrådarna.

52
% När nystat är färdigt, droppar man tre blodsdroppar ur vänstra
ringfingret med följande ord:
—

Vill du för mig här på jorden rinna, så skall jag för dig i heb
vetet brinna.

Sedan tar man och piskar Bjäran med en björkkvist och säger:
—

Pengar drar du, smör drar du (eller vad man vill att Bjäran
skall dra).
Allt, vad man vill ha, kan man få Bjäran till att draga och Bjäran
följer släkte efter släkte.

53
 FÖRGÖRA • BLI TROLLKARL
AMULETT

I- f)y<)9a Kniven i ett Spår

et går på flera sätt (läsningar) att

hygga kniven i fäla.
Det beror på, om man önskar värk eller
andra plågor.
Man hygger kniven i spåret och säger:

ut Jag stampar kniven i fäla och där skall du stupa

och där skall du ligga och där skall du förblöda.

54

4
2|^ Jag stampar kniven i fäla och där skall du stupa
under en hälla. I helvetets eld skall du ligga och där skall [du] kvida
och där skall du jämras och där skall du plågas.

3
C Jag stampar kniven i fäla och där skall du stupa;
under en hälla i helvetet skall du ligga till domedagen.

4V Under en hälla i helvetet skall du ligga, tills du

återställer det (något, som man önskar åter) i Guds Faderns, Sonens
och Den Helige Andes namn.

5
& Bonden gick sig vägen fram, då mötte han en man.
—

Vart skall du gå, min man?

Jag skall gå till bondens gård och hygga i fäl.
—

Hygg i hand, i huvud, i fot, i kropp! Hygg med en tvåeggad

—

kniv, hygg i fäl i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

II. för hämndgiriga Personer

Om man känner att det är några onda mäns

—
niskor, som ha hämndetankar på ens person,
bita sig i vänstra armmuskeln och slå med
näven under vänstra armhålan och läsa:

Jag befaller dig, Lucifers djävul, att du viker ifrån mig i den
Treeniges namn, Gud Fader, Son och Den Helige Ande.
så skall
högra knyt*
man

$ Den, som då tänker ont om en, får då den utdelade stöten, varav
framgår, att denna blir kraftigare, ju värre man biter och slår.

55
 III. Htt få fiolsträngar att springa

an läser följande besvärjelse under det en

fiolist spelar:
—
Så sant som Davids harpa klingar, så skall dina
^
strängar springa i Guds Faderns, Sonens och Den Helige
Andes namn.

IV. Bli Crollkarl

ill man bli en riktig trollkarl utan att behöva

sälja sig till Den Onde, så skall man gå till kyrkogårds*
vallen en torsdagsnatt mellan klockan två och fyra.
Här säger man:
—

I dödsrikets innevånare! Detta mynt lånar jag av eder, på det

I en gång skolen omtala för mig, hur jag skall ställa för att upprätta
det, jag vill ha reda på.
Sedan går man upp till klockan, skrapar litet malm av den och
förvarar den i en flaska.
Vill man då ha reda på någonting, vad det vara må, så går man
till kyrkogårdsvallen torsdagsnatt och säger:
en
I dödsrikets innevånare!
—

Stigen här fram och omtalen för mig,

hur jag skall återupprätta detta. Detta mynt, som jag av eder belånat
haver, skall återställas till eder den dag, jag till eder inflyttar in i evig*
heten.
A Då får man veta det, man möjligen och omöjligen vill veta av
andarna, och för var gång man vill ha reda på någonting, så går man
till kyrkogården och förfar på enahanda sätt.

56
9® Vill komma över vetenskaper av de osynligas
man
visdom nämligen av Vittrors och Lucifers släkte, så går man till en
—

grav en torsdagsnatt mellan tolv och ett.

Här tar man litet dömull, öppnar vänstra ringfingret, så att tre blods?

droppar falla ned på dömullen och jordkastar sig själv såsom prästen,
då han jordsätter ett lik.
När man så gjort, har man sålt sig i de osynligas våld och då får

man lära sig av dem allt, vad man i den vägen här i världen vill lära.

V. Hmulett

Vk et är på olika sätt, som man kan anskaffa

Bsig en skyddsamulett:
1 W Om man kan döda en korp, innan han hinner att spy
ut korpstenen, som han har, och få fatt i denna, så har

man en amulett av bästa slag.

Har man denna, kan man tryggt resa till de stridande länderna och
stå modell för alla kulsprutor och helvetesmaskiner, bomber och granater
utan att få skadat så mycket som ett hårstrå.

n@ Då av Frankrike stod mot alla sina fiender,

Napoleon
så hade han en hel psalm — nr 91 — avskriven ur Psaltaren. Och då
han var död, så hittade man den innanför skjortan på vänstra sidan
av bröstet.

122t Säkraste skyddsamuletten är dock, om man köper

vänstra nyckelbenet av liket av en åldrig man och det skall göras en
torsdagsnatt i nedan.

57
13£ En god skyddsamulett är också, om man tar ett
kronans mynt och borrar ett hål i och drar en svart silkestråd
därige*
nom.
Därpå tager man i tråden utan att vidröra myntet och lägger det
i gapet på en självmördare.
Detta är en god amulett, som även kan användas att utvisa tjuvar
och onda människor och till att draga penningar eller annat, vad man
kan önska sig.

14
^ Vänstra ringfingret av en död är ock bra såsom
skyddsamulett. (Se »Visa tjuv i ett bränvinsglas»!)

58
BEHANDLINGEN • RÅD
EXEMPEL

I. Behandlingen

lå en sup bränvin i en liter vatten.

Gå efter solens nedergång till en källa; tag
ett käril, som man har med sig, ned i källan
och sätt på kärilets lock under vattenytan,
sedan kärlet fyllts. Kasta ett kronans mynt
över vänstra axeln i källan utan att se tilk
baka; gå sedan hem och tala ej med eller
hälsa på någon mötande.

59
 Innan man börjar behandlingen, läser man för modstöld,
därefter
förråkt, värk, rensel, Fader Vår och Välsignelsen eller annars så många
böner, som man anser vara av nöden.
Därpå tager man sex halmpipor och blåser tre gånger därigenom i
vattnet, varefter man tar en rödglödgad kniv eller lie och skär ett kors
i vattnet.
Man doppar sedan handen i vattnet och gör ett kors mitt uppe i
huvudet [på den sjuke] och far sedan med handen nedöver vänstra
kinden och halsen, nedöver bröstet och utefter högra armen och ned i

fingerspetsarna.
För andra gången gör man med handen ett kors mitt uppe i huvu?
det och far ned över högra kinden och ned över bröstet och därefter
utmed vänstra armen, så att ett kors bildas mitt på bröstet.
Tre kvällar å rad skall man därpå smörja sig med vattnet så väl,
att ej en enda torr fläck blir på kroppen. Men vid varje smörjning skall

den sjuke taga en sup [av vattnet], ty annars kan sjukdomen slå in i

kroppen. Vad som övrigt blir av vatten vid varje smörjning, skall man
slå sakta ned om morgonen var som helst och spotta tre gånger: gör
man ej så, kunna de osynliga få makt med en. Vattnet förvaras på ett
ställe, där ingen sover.

II. förfaringssätt vid Cäsningen

edan man läst antingen för tiråk el. dyl. i
bränvin, eller då man läst i strösocker för blemma, har
man alltid en kniv av järn eller stål, vars tånge går ige*
nom skaftet.
Då man läser och kommer till den Treeniges far man mot?
namn,
sols med denna kniv i en krets och säger: i Guds Faderns O och Sonens
O och Den Helige Andes namn O. Vid varje O far man motsols
med kniven.

60
 Amen skall man aldrig säga, ty då hava signerier och besvärjelser
icke någon verkan.

3
Att bota sådana kroniska sjukdomar som t. ex. nerv*
^
sjukdomar, eller sådan sinnesförvirring, som uppstår av dylik sjukdom,
går ej med dessa signerier och »kloka gubbar» ha i det fallet ej någon
makt; bot bör då sökas på annat håll.

4Alla besvärjelser i denna bok läsas tre gånger med

andakt. För ingen, som ej tror, hava signerierna någon verkan.

+ Då man läser dessa besvärjelser tre gånger, blåser

man oförmärkt till ett tag vid varje läsning. Detta gäller för vilken
läsning det vara må.

III. Om att slå ut Vatten

an skall aldrig slå ut hett vatten efter sol«

nedgången, ty då kan man få något fel. Därför skall man,
innan man slår ut vattnet, alltid säga: Maka på ed er I
och därefter kan man slå ut vattnet, ty då är man bärgad.

IV. Om att förvara Smörjmedel

an får ej inomhus, där någon sover, fövara
medel, varmed man smörjer, ej heller pulver eller
vad av

slag medicinen vara må, ty då förlorar den sin magiska

^ kraft och verkan och blir till ingen nytta.

6i
 V. Gxempel

lir man förskräckt, då man ställer blod, är

det fara å färde. Ty då kan det hända, att den person,
för vilken man ställer, kan falla död på stället.
För många år sedan var det här i Mo en flicka, som
skar sig i foten av en lia. Detta var under slåttanna, då man var ute
och slog och rävsade hö.
Man skrek då åt H. O., en bonde här i Mo, som kunde ställa blod:
—

H. O.! Oliva har skurit sig med en lia.

Han ställde då blod i förskräckelsen med den påföljd, att flickan
föll omkull och låg som död i två timmar, men kvicknade dock slut*
ligen till igen.

Vt I
Bispgården var en ung gosse, som var i Sol*
det
lefteå under operation hösten 1915. Men som det var en växt, som
satt på ett farligt ställe i själva livet, kunde ej blodet stannas utan gossen

höll på att förblöda.

Man telefonerade då från Sollefteå till gossens hem, att han höll

på att förblöda och ej stod att rädda.

Så var det en gubbe, som kunde ställa blod och han underrättades
om gossens tillstånd. Han ställde då blodet, så att det ögonblickligen
stannade.
Men mellan Bispgården och Sollefteå är det sex eller sju mil.

10N Jag var i Håsjö i fjol — sommaren 1915 — vid flott*

ning i Singsån, Jämtland. Där fanns då en flottkarl, som hade starr
(blemma) i båda ögonen och kunde knappast se någonting. Han var
sextio år gammal och var från Moarna, Ragunda.

62
 Han sände bud på
mig, då han hört, att jag kunde läsa för blemma.
Jag kom då och läste tre gånger i pulveriserat strösocker besvärjelsen,
som
börjar:
Jesus steg på Kristi bord o. s. v. och inom fem dygn började han
se
fullkomligt som förut med högra ögat. Det vänstra däremot, som
varit utan ljus i femton år, blev det
ingen bot för, ty han var förlorad
i nerverna och sådan starr går ej att läsa bort, om man ej omedeh
—

bart söker bot för den.

11

^ Under tiden, som jag var i Singsån, fanns det där

även en annan fått ont i ögat.
person, som Jag såg på det och fann
det vara blemma.
Jag ställde då i pulveriserat strösocker och sedan han behandlat
ögat tre dagar å rad, var han fullkomligt botad inom åtta dagar.
I april månad i år skrev han till
mig från Stugun i Jämtland, om
jag ville sända honom litet pulver, ty han började få ont i det andra
ögat. Jag sände honom då litet pulver jämte bruksanvisning och vill
jag hoppas, att han blivit bättre därav.

12
C I fjol höst fick jag ett brev från en fru i Sundsvall
med begäran om hjälp för sina dåliga ögon; hon var åttio år gammal.
Jag sände henne då pulver i ett brev och erhöll tre veckor senare
meddelande om, att hon var bättre; dock ville hon hava ännu litet
pulver. Detta sände jag henne. Och nu i våras meddelade hon, att
hon var nästan alldeles bra ä
ögonen.

13c#£ Förra vintern var

jag hos trettionioårige J. N. i
Östansjö och bodde där en tid. Under tiden var han och körde tim*
mer i skogen, ned till
Östansjö.

63
 En dag skulle han lasta av knäckte
timmer där nere vid sjön, då det
till i ryggen på honom och han var alldeles ur stånd att röra sig. Och
hade ej händelsevis en person kommit ned till sjön och hjälpt J. N.
upp på stöttingen, så hade han fått ligga där.
Då han nu kom hem och blivit lagd till sängs, ville hans mamma,
som kunde för vre,
visste, att jag att jag skulle kurera honom.
Då tog jag litet ister och läste i det besvärjelsen för vre och smorde
honom i vekryggen tre gånger ansölns (motsols) på kvällen.

Morgonen därpå var J. N. uppe kl. sex och reste till skogen, som
om intet hänt.

^ En liten flicka — två år gammal — här i Mo hade

ris och jag behandlade henne på så sätt, att jag läste för ris, tiråk, värk
samt Fader Vår och Välsignelsen tre gånger och inom några månader

var flickan botad.

blev alldeles vriden

15
^ En person i Stöde, Medelpad,
på ett ögonblick måste binda konom.
och man
Det fanns då en person där, som kände mig och då jag reste där

förbi, bad man mig för död och pina hjälpa den sjuke.
Jag gick då dit och ställde till en behandling — vatten hämtade jag
från en källa; medan jag smorde honom, fingo fem man hålla honom.

Morgonen därpå var han dock lugn och när han blivit behandlad
tre gånger, var han på bättringsvägen.

Sedermera har jag hört, att han är alldeles bra. Men folk trodde,
att han kommit i vägen för själva jordgubben.

I Noveledinge, Graninge, levde för cirka femton år

sedan lappman vid namn Kristoffer Kristoffersson, som kunde stämma
en

[visa] bort björnar och vargar från en trakt.

64
 Så blev han beordrad att visa bort
björnar från Vestanå* och Korså-
moskogarna, eftersom det på den tiden fanns gott om björnar, vilka
gjorde stora förödelser i skogarna.
Det var som om björnarna hemställts över Indals och Lidens skogar
i Medelpad 1856—1870. Ej mindre än 27 kor och femtio getter blevo
nedgjorda inom Högland, Vestanå, Korsåmoarnas och Bodasågs skogar
sommaren 1867.
Man anlitade därför Kristoffersson.
Då han skulle fullgöra sitt uppdrag, hade han med sig en aderton
års pojke, som skulle följa honom till de högsta bergen inom byarnas
område.
När Kristoffersson kom till första
höga berg, skrek han så högt
han kunde läsningen nr 1 »Stämma rovdjur». Denna upprepade han
sedan lika högt på alla bergtopparna.
Gossen, som följde honom, blev hemsk till mods och höll flera
gånger på att förlora sansen.
Men efter den dagen har varken björn eller varg gästat dessa trakter.

17
C En kvinna K. H. i Vike, Holm, blev botad av mig.
Hon hade för sjutton år sedan blivit förstörd av en gosse, som hon
gav katt.
För att bota henne läste
jag besvärjelsen nr 3 »Sätta tillbaka» o. s.
v. — i vatten och bränvin.
Därjämte läste jag för tiråk, modstöld, värk
samt Fader Vår och Välsignelsen. Hon smorde sig tre kvällar å rad
och tog en sup [av vattnet] varje gång.
Hon är nu fullkomligt frisk. Kuren gjordes för två år sedan.

18
** För några år sedan hände, att en kvinna här i Mo
skulle gå till beteshagen en sommarkväll efter kon och föra henne till
ladugården.

65
 Då hon nu på återvägen för att sätta in kon i lagåln, rände
var

hon mot en stubbe, så att hon ej kom någonstans på en hel timme

utan måste ha
hjälp därifrån; och efter denna dag blev hon liggande i
värk och elände och har blivit sned och vind i hela kroppen.
Hon sökte bot hos Strömsnäsgubben och han sade, att hon stigit

på själva jordgubben. Hade hon gått till stubben samma kväll och
myta' jordgubben, så hade hon blivit frisk igen.

19o& Femtioårige A. L. — murmästare — här i Mo, var

1914 i maj månad i Edsele och murade.
Så en kväll var han i muren och skulle gå
ned och gå till sitt logis.
När han skulle kläda av sig, hade han en klåda över hela kroppen.
Då han såg efter, så hade han röda prickar över hela sin kropp, lika*
som då man slagits med nässlor.

När han så kom till Mo, bad han mig, att jag skulle bota honom.

Jag läste då i vatten och litet bränvin orden för förråkt, som börjar
med: »Är av dig tagen makt och mod» o. s. v., samt för värk, Fader
Vår och Välsignelsen — allt tre gånger. Så smorde han sig tre kvällar
å rad och inom få dagar var han fullkomligt frisk.

20% Sextiosjuårige F. L. i Strömbacka Bruk i Bjursåker

församling i Helsingland hade blivit förråkt, då han på hösten år 1907
var och plöjde åker.

Han fick en sådan värk, rensel och klåda, att han ej kunde sova
om nätterna.
Han sökte bot hos fem läkare och fick plågas i fem år.
En afton kom
jag dit och ville låna hus över natten. Det fick jag.
Han klagade sin nöd för mig och talade om, hur illa ansatt han var
och trodde fullt och fast, att han kommit i väg för alla onda makter.
—

Ty, sade han, jag har sökt alla läkare, men ingenting hjälper för
mig mera.

66
 —

Ja, sade jag, har ni något bränvin, så kanske jag kan hjälpa er.
Ja, nog har jag bränvin, sade han.
—

Så ställde jag efter behandlingen och läste förråkt, rensel, värk och

förtrollning, Fader Vår och Välsignelsen. Så fick han smörja sig tre
kvällar. Första kvällen somnade han klockan nio och sov till klockan
åtta på morgonen och sov som han ej sovit på fem år.
Nu är han helt botad.

21
0 Att av strängarna på en fiol har jag lärt av
taga
en man A. K. i Bergs socken i Jämtland; han är nu sextiotre år
gam*
mal och har i sin ungdomstid lärt det av sin morfar.
Det är den läsningen, som i föregående anföres.
En gång var han och skjutsade lass nedöver till Haverövallen och
var då i överturingen på en bal.
Han gjorde då ett försök med denna läsning. Resultatet blev, att
alla strängar på fiolen sprungo sönder och som det ej fanns flera strängar
att tillgå, blev det slut på dansen den kvällen — till stor sorg för alla

dansande parti.

67
TILLÄGG

I. Htt ställa Blod

N. Jesus Kristus bar själv sitt kors

. . . då rann blod . . . innan jag sagt tre ord
stannade blod ... i Guds Faderns och So*
nens och Den Helige Andes namn.
Vid varje . . blåser man tre gånger i
.

såret.
 II. för Värk, Candvärk ocb annat Ont

ungfru Maria stod vid Jesu kors och så visst,

som hon där stod, så visst skall detta onda gå bort, det
säger jag N. N. i Guds Faderns och Sonens och Den
Helige Andes namn.

III. Stygg Värk ocb Ränsel

ör människor, som ligga i svår rensel, är föl*
jande ett gott medel:
Gå till kyrkogården till en nyöppnad grav, varest man
kan finna jord blandad med människokroppsrester. Tag ett
vattenämbar fullt av denna mull som lån och lämna ett kronans mynt
i graven. Gå sedan därifrån under tystnad.
Vid hemkomsten slår man ur ämbaret i ett badkar eller
dylikt och
fyller badkaret med vatten. Det hela företages en torsdagsnatt.
På morgonen avlägsnar man all jord ur badkaret, varefter den sjuke
hel och hållen badas i vattnet. Och hur svår sjukdomen än må vara,
försvinner den genom denna kur helt.
Men mullen skall man bära tillbaka till kyrkogården och återtaga

myntet.

IV. Värk ocb Gttcrböldcr

esus och Sankteper gingo vägen fram; mötte

han en riande rännkväsa.
—
Vart skall du gå?
—

I bondens gård; borra hål och sträcka ben.

69
 Jag skall sätta dig på nio Guds fingrar och tio Guds änglar:
—

uppå ett berg, där ingen bor; där skall du ha din ro, under en jord*
fast sten, där skall du sitta och ingen bränna, kväsa ditt förbannade

etterhjärta. Du skall ri bå katta och klo och alla hunnar i helvete bo

inom tre namn: Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

5
* Sankteper gick på en väg. Då mötte han kväsa.
Goddag kväsa! Vart skall du gå?
—

Sta å bryta ben och bräcka sen.

—

Vänd om till en sjö, där ingen ror, till ett berg, där ingen bor,
—

inom stockar och jordfasta stenar, där kan du varken man eller kvinna

dig förmena inom tre namn: Gud Fader, Son och Den Helige Ande.

V. Obotlig Sjukdom
*

£ \ m en människa ej blivit bra, fast man sökt

É| a alla kloka och även doktorer utan att finna bot, skall
¥ man en torsdagsnatt bäst i nedan — gå till en grav
—
och hava med sig ett plagg, som den sjuke äger.
Man tager plagget och knyter därmed kring gravkorset — motsols
—
en knut och säger:
—

ligger här, du vet ingenting.

Du N. N., som

Därpå knyter man en andra knut och säger:

—

Du kan taga denna sjukdom från N. N.

För tredje gången gör man en knut i det man säger:
—

Ty du känner ingenting — i Guds Faderns och Sonens och Den

Helige Andes namn.
Den sjuke skall därpå erhålla plagget och upplösa alla tre knutarna,
så blir han frisk.

70
 VI. för Vre
esus Kristus, Guds son, red på Gullbrands«
häst. Då föll han ned, vre foten ur le.
Då steg Jesus Kristus, Guds son, ned och vre foten i
le i Guds Faderns, Sonens och Den Helige Andes namn.

VII. för Carmvre

är kom tre vise män från Osterland. Den
ene ställde värk, den andre ställde vre och den tredje
ställdeför skre ifrån människans mage i Guds Faderns
och Sonens och Den Helige Andes namn.

71
ANMÄRKNINGAR

T_T AR meddelade mest av det slaget och är därför av

senare
samling av gammal
^
folktro, upptecknad i Lappland, är särskilt Kapitlet om exempel
intresse. —

ursprungligen av upptecknaren tillställd doc. (kurer m. m.) ingår huvudsakligen i manu*

C. W. v. Sydow i Lund. Utgivningsrätt skriptet B. Större avvikelser ifråga om A
ten har sedermera övergått till Förlag Mai» och B anföras här nedan liksom ock alla
ander i Malmö, som åt mig anförtrott redi* speciella anvisningar.
Titeln på samlingen: »Signerier och Be*
geringen.
Den första uppteckningen är verkställd svärjelser» är satt av Jon Johansson. I
av lappmannen Jon Johansson, Mo, Rådom, fråga om redigeringen av texten har för*
Västernorrlands län. Det första manuskript farits med största varsamhet.
Isjälva läsningarne har ingenting ändrats
tet, som insändes, var skrivet utan ordning
och å lösa remsor, varför det i många fall
—
med undantag av något missledande stav*
var svårt att däri orientera sig. Jon Jo* fel. Även i övrigt har texten ej vederfa*
hansson ombads därför att i en bok samla rits några våldsamma förändringar, utan ut*

läsningarne, vilket han ock godhetsfullt givaren har i största möjliga mån tagit hän*
gjorde. Det första manuskriptet beteck* syn till Jon Johanssons egen formulering.

nas här med bokstaven B. Det i

nedan Hans inkonsekventa stavning har dock läm*
boken ordnade betecknas med bokstaven pats efter det nya stavsättet. Alla dialekt*
former hava bibehållits.
A. samling — A jämte B — före*
Denna
Det är i de flesta fall
omöjligt att komma
låg färdig 1916. Jon Johansson utlovade
vid dess levererande ännu en. över något av folkets dolda kunskap och
Denna anlände 1917 och betecknas med särskilt svårt är det att få något, som till*
bokstaven C. — Då denna anlände var
hör den »svarta magien.» Man bör därför
emellertid tryckningen av A och B redan vara tacksam mot
upptecknaren Jon Johans*
påbörjad, vilket hade till följd, att några son, som velat röja sin konst. Att detta
läsningar ej hunno komma med på sin be* ej skett utan uppoffring, ser man bäst, om
höriga plats utan måste anföras i ett sär*
man betraktar ett brev, som han tillställt
skilt tillägg. C. W. v. Sydow, där det heter:
A och B innehålla till större delen läs* så har
jag samlat dessa i 10*tal år från vidt
ningar av mera oskyldig art och föga av skilda håll inom Norrland genom stora kostnader
»svart magi». Samlingen C har däremot o ansträngningar. Det har händt att jag betalt ända

73
till 10 kr.
blott för 1 ända bit (1 st) i o med det
DÜBEN, G. Om Lappland och lap*
v.
samma jag sänder dessa stycken så upphör min
parne. Stockholm 1873. Citeras: Düben.
makt d. v. s. jag äger numera ej makt att ställa blod
o dy.
HOFBERG, H., Nerikes Gamla Min*
Det är ej humbug som nutidens menniskor
säger om s. k.: (kukkelgubbar) kloka gubbar ty så* nen. Örebro 1868. Citeras: Hofberg.
dan visdom i ordläsning härstammar ända från
o HYLTÉN*CAVALLIUS, G. O., Wärend
Kristi tid då Frälsaren gick här på jorden o ty han ochWirdarne. Sthlm. 1863—68 Citeras: H. C.
gav sina lärjungar makt att bota all sorters sjukdo*
HÄSTESKO, F. A., Motivverzeichnis
mar göra de blinda seende uppväcka de döda m.
westfinnischer
Zaubersprüche. FF Commu*
m. Ty vi äro även hans lärjungar Ty — den som
tror men ej för den som inte tror skall kunna göra nications. Hamina 1914. Citeras: Hä.
under o tyvärr det fins ej många Troende» JOHNSSON, P. En svartkonstbok från
I detta brev ser man även, hur en tän*
östra Göinge. Svenska landsmål 1906. Ci*
kände man av folket, tillika utövare av ma*
teras: Johnsson.
LINDHOLM, P. A., Hos lappbönder.
gisk konst, med mycken skarpsinnighet och
varm religiositet motiverar sin hemliga kun*
Stockholm 1884. Citeras: Lindholm.

skåps berättigande i en linje, som förenar NICOLOVIUS, Folklivet i Skytts härad.

den enkle fjällvandraren i fjärran Lappland 2:a uppl. Lund 1868. Citeras: Nie.
med den korsfäste mästaren från Nasaret. TUURI, JOHAN. En Bog om Lapper*
Dessa nes Liv Sthlm 1910 Citeras: Tuuri.
läsningar, fastän samlade av en
lappman, äro ej att betrakta som någon WIGSTRÖM, EVA, Folkdiktning från
2:a samlingen, Göteborg 1881. Citeras: Ave.
lappsk magi. Tvärtom. De äro — åtmin*
stone större delen Porträttet av Jon Johansson är tecknat
läsningar, som sam*
—

manhöra med de magiska föreställningar av konstnären Eric O. Nilsson efter ett

och bruk, vilkas förekomst är att söka på amatörfotografi.

överallt där ordet »behandlingen» före*
gemensamt område. Att så är förhållandet
kan den intresserade lätt finna genom järn* kommer, syftas på kapitlet med denna
förelse med material från Danmark, rubrik.
Norge,
Tyskland o. s. v. — För ursprunget av ATT STÄLLA BLOD.
vissaläsninger — speciellt för dem som brukas
för att stämma blod vilka röja släktskap
— För denna avdelning hänvisar J. Johans*
med de s. k. merseburgerläsningarne, hän* son tillJosuab. 3: 16.
visas till Reidar Christiansens utredning i 1. Efter A. Larsson, Graninge. Hä. 5 A.
FF Communications: »Die finnischen und 2. N. N. överallt där det förekommer
nordischen Varianten des zweiten Merse* =
dopnamnet = »kristendomsnamnet». —

Hä. 5 A.
burgerspruches.» Hamina 1915.
Följande litteratur citeras härnedan: 3. Efter P.
Höglund, 73 år. Holm,
BRUMMER, O. J. Über die Bannungs* Medelpad. Hä. 5 A.
orten der finnischen Zauberlieder. Hel* 4. Efter Lars Henriksson, Vestby. Hell*
singfors 1908. Citeras:Brummer. gum. Hä. 5 A. — Ave s. 395.
CHRISTOFFERSSON, O. Svartkonst* 5. Efter Hulda
Holm, 23 år. Näset.
bok från Skytts h:d, Lund 1915. Även i Ragunda. Johnsson 8.
»Folkminnen och Folktankar» samma år. 7. Efter Erik Gardin, 80 år. Järkvittsle,
Citeras: Christoffersson. Indalsliden.

74
 8. Efter Edvard Svedberg, 60 år. Bo* 6. Efter Edv. Svedberg. — Orden inom
dasåg, Lidensboda. Hä. 5 B. — Hofberg parentes äro tillagda.
s. 227. - Ave s. 395-396. H. C. I, 415. 5—6: Angående formuleringen av dessa
10. Efter P. Höglund. — Hä. 5 A. och liknande läsningar jmfr. H.C. I, 425.
11. Hänföres i B till rubriken: Puls* 7. B. anför: Ante Molander här i Mo
ådern. han kan
många goda vetenskaper som t.
13. B. anmärker här: »När man hyggit, ex. att bota tiråk och värk; ty när han
skurit sig.» skall ställa för rensel, läser han blott denna
15. Efter Lappkvinnan Margareta Nord* besvärjelse, där värken är och innan mor*
ström, 67 år. Graninge. gonen gryr, så är värken borta, hur svår
16. Efter E. Gärdin. den än är.
17. IB anföres: För två år sedan träf*
Angående denne Ante Molander säges i
fade jag i Skyttmon, Jämtland en 50*årig B: Det finns personer, som blivit födda
renlapp — P. G. Larsson — som lärt sig med segerhuva (visdomsmössa) på sitt hu*
att på detta sätt ställa blod av en finne.
vud. Dessa kallas personer med det sjätte
Då man läste denna besvärjelse, skulle man sinnet. Ante Molander här i Mo — 77 år
tänka på den, som hyggit sig.
gammal — hade en sådan mössa, när han
18. Ett exempel på imiterande (mime* blev född.
tisk) magi. Läsningen nr 7 tyckes härstamma från
Lundquist, 89 år. Flodmoran. Bispgården.
ATT BORTTAGA VÄRK.
8. Efter lappkvinnan M. Nordström.
Både för in* och utvärtes. Man läser i vat* Läses i ister tre gånger, tre kvällar. Ister*
ten eller bränvin och tvättar där, värken är smörjan lägges, där ingen sover.
eller tager man in, då det gäller invärtes värk. 10. B anför:
Detta recept har blivit
2. Efter E. Gärdin. prövat mig och flera och det har visat
av
3. Läses antingen i vatten eller bränvin sig, att det är av ofelbar verkan vid håll
och smörj es på eller tages in. Även kan och stygn. Hä. 22 A 2.
man läsa på det värkande stället, då man 11. Efter Anna Sefasson. 39 år. Vestan*
spottar tre gånger och stryker nedöver. ede. Bispgården. — Enligt A bör detta
4. Efter E. Gärdin. Satsen: Vart äm* läsas helst i bränvin. — B föreskriver, att
nar du? o.lyder i B: Vart skall du
s. v. man bör läsa det, under det man ser in i
gå, sade sonen Jesus. — B anför om denna ögonen på den, som har en obotlig sjuk*
läsning: Läs detta tre gånger på det vär* dom. — B har i st. f. Den Helige Andes
kände stället; spotta tre gånger och stryk Den
namn: Helige Andes kraft.
tre gånger nedöver, så upphör värken snart. 12. Efter Per Isaksson, Holmstrand.
Detta är ett ofelbart medel. Garanteras. 14. Läses i bränvin, som tages tre gånger
Obs.l Detta är blott för den, som tror, i varefter
munnen, man spottar ut det i
men ej för den icke troende. lågoelden (= eld, som brinner).
5. Efter P. Höglund. B. anför: Man 15. B anför: detta recept är
av Tupp*
läser detta tre gånger i vatten [A har: vat* Jätte (Lappjätte) i Långsele, vilken lärde
ten eller bränvin] och smörjer den värkande min svärmor det för femtio år sedan.
lemmen tre gånger nedöver. 17: Se Ave s. 138.

75
 16—18: Lindholm s. 100. strösockret i ögat tre kvällar å rad. Och
man kan även läsa på 6—8 ja, ända till 10
SKADOR OCH ORMBETT.
alnars avstånd och det har samma verkan.
1. Läses i ister och användes i förening 9. Ur C, som anför: Läses tre gånger
med behandlingen. (B.) I B saknas N. i det värkande ögat; spottar dit tre gånger,
N.
stryker med en kniv, vars tånge går genom
2. Efter Edv.
Svedberg. skaftet, tre gånger nedöver från ögat. Så
3. Höglund. A lämnar upp«
Efter P. stannar värken och blemman försvinner
lysningen, att läsningen ifråga användes för från ögat inom tre dygn.
bogskre. — B: Läses tre gånger i vatten, 10-11: Se Hä 21 J.
varefter man smörjer hästen därmed. 12. Efter E. Gärdin.
För avdelningen ormbett hänvisas i A Läses tre gånger i vatten och
B: brän«
till: Ps. 91:13; Luc. 10:19; Marc. 16:18; vin och smörjes efter behandlingen.
Ap. 28: 3. 14: Fallet anföres i sin helhet och har
4. Efter Edv. Svedberg. inträffat i Västergötland.
6. ormbett = ormhugg (B.) 15. A: Nya testamentet — När
Se i
A: Man läser tre gånger i såret och
Jesus välsignar barnen!
stryker nedöver, så blir det ingen fara. B anför: Angående utslag å små barn
Eller också läser man i bränvin och tvät« har jag lärt av Lars Henriksson, Vestby i
tar såret därmed, så försvinner förgiftningen. Hellgum, hur man skall läsa bort dem och
8. Efter A. Molander. han har lärt det av sin fader. — Om- ett
9. Efter Margareta Nordström. barn hade utslag och även (var) sjukt, så
Läses i bröd eller salt. skulle man se på barnet och läsa välsig«
B anför: Om kor hava sväljt något vasst nelsen över det tre gångeralldeles tyst inom
såsom nål eller glas. Läses tre gånger i sig, så skulle det bliva friskt, hur sjukt
fämat. det än var. Och jag har även försökt detta
FLERA ÅKOMMOR. tre gånger med det resultat, att alla barn

A bär även rubriken: Kronisk blemma —

jag försökt blivit friska, »ty», sade Lars
Henriksson, »detta är hämtat från Matt.
Gråstarr.
1. Efter P. Höglund. evangelium, då Kristus välsignade barnen».
'

B: Man kan antingen läsa tre gånger i 16. Ur C, som föreskriver: Skall stämma

ögat eller i strösocker och strö i ögat tre botas, skall man taga en bräda eller bräd«
kvällar. flisa med ett hål, där en kvist varit. Sen
2. Kallas i A: metning. A anför: För tar man en vigselring och en visthus« eller
metning [mätning] kan man läsa i blotta stor källarnyckel och slår sedan vatten ge«
nom dessa hål i en kaffekopp, varvid man
ögat tre gånger eller också i strösocker, ty
det har samma verkan. framsäger läsningen. Detta experiment gör
7. A: Man kan läsa i blotta
ögat, där man tre gånger och ger så den sjuke att

blemman är och även grandet tre gånger. dricka. Det hjälper säkert.
Man kan även läsa i strösocker [B: Man 17. A hänvisar till behandlingen.

pulveriserar strösocker såsom finaste mjöl], Angående »mätning» torde kunna hän«
men då skall man hava en tesked och hälla visas bl. a. till Nie. 173. Ave s. 276.

76
 ATT LÄSA FÖR DJUR. turen gånger, förvarar man maten till
tre

nästa på ett ställe, där ingen sover. —

år
I jmfr. Hä. 39 och 40.
Detta har jag gjort många gånger och
1. Efter E. Svedberg.
2. D:o. Läses i fämat. Ave s. 404. ingen gång har det slagit fel.
V. Rubriken lyder fullständig i C: Då
3. B anför denna läsning under rubri*
ken: Avund. kreaturen springa hem från skogen om
Då man läser detta, stryker man från no* morgnarna.
10. Efter G. P. Edström.
sen på kreaturet och efter ryggen och ända
ned i rumpkäppen. Detta gör man tre Man följer kreaturen till skogen, så långt
man vill och
giver varje kreatur av fämaten
gånger. Då skyddar man djuret för alla
avundsmän och allt ont. en gång medan man läser denna besvär*
4. Efter Erik Persson 67 år,
Bispgården. jelse. Då springa de ej hem om morg*
narne utan gå i skogen tills på kvällen, till
Man läser detta för varje ko
i fämat och
den timme, man ställt dem hem.
ger var och en i sänder. Man stryker ända
från nosen och ned över hela ryggen. Se* 11. Skrift efter okänd. Läses i fämat.
dan Hä. 38 D.
går man tre gånger motsols omkring
12. Efter Hanna Eriksson, 87 år. Vike.
hopen, så komma ej kreaturen från den
utvisade platsen (betestrakten) på hela som* Holm.
maren och äro skyddade både för rovdjur
13. Läses i fämat och gives åt kreaturen.
och onda människor.
5. Efter A. Laurén,
Graninge. SÄTTA TILLBAKA. AVUND.
A anför: Då man ett getingbo, så
ser
MODSTÖLD.
går man dit och läser över de tusentals
svärmande och surrande getingarne besvär* B: Modstöld eller sänningar är likty*

j elsen (5). digt med ordet trolldom eller — som man

Se Lindholm s. 102. Hä. 10 A. säger — förtrollat.
Efter J. A. H. Sving, 45 år. Hassela. 1. Efter Edv. Svedberg. Läses i brän*
Han har lärt besvärjelsen av sina föräldrar. vin.
6. Läses för att fastsätta getingar i deras 2. Efter Gärdin. Läses i bränvin och
bo; så går man motsols och läser hela be* gives den som är modstulen att taga in tre
svärjeisen tills man kommer dit, varifrån gånger.
man utgick. Det gör man tre särskilda 3. Efter torparen P. Höglund. Holm.
gånger. B anför: Man läser i bränvin för mod*
7. Efter A Laurén. Läses med andakt stöld och tiråk och giver den, som är ut*
tre gånger. —Se Hä. 11 H. kommen för modstöld. — Förtrollat.
8. Efter Edv. Svedberg. Läses i fämat 4. Efter Gärdin. — För människor. Lä*
och gives åt kreaturen i dörren första da* ses i bränvin. — B har: Gud give etc. i
gen de gå ut på sommarbete. st. f. Gud giver.
9. Efter P. G. Edström 45 år. Nord* 5. Efter A. Molander. Detta läses i
sjö, Långsele. Läses i fämat tre gånger ögat för modanstulen tre gånger.
och gives kreaturen första gången, innan 7. Läses i fämat. — Ordet släppe är
de smakat grönska. Sedan man givit krea* svårläst och är anfört efter B, som har slepe.

77
 8. Efter Gardin. Läses i bröd eller salt. man gapet och läser ovanstående tre gånger,
—
I B är »Sankteper» utelämnat. B anför: så blir kreaturet friskt.
Läses tre gånger i salt och giv hästen att 20. A anför: För avund läser man i
äta därav, så blir han bra innan kvällen. bränvin för människor, i salt för djur. —
9. Efter
Gärdin. Läses i fämat, salt B: För hästar läses detta i salt för avund.
och vendelrot tre gånger, Läs detta tre gånger i bränvin eller kaffe,
då kon blivit
—

modstulen. så biter ingen avund.

10. Efter P. * Höglund. Läses i fämat
och salt. — I B står: Din hud skall bliva
TIRÅK. SANNINGAR.
hal som halan is.
VETTERELD.
11. Läses i fämat.
Sätta tillbaka kallas av B: Skicka tillbaka. A anför: Alla sådana åkommor skall
13. Läses i bränvin. — I stället för maus
alltid läsa tre
man böner; så t. ex. för värk,
läs: mans. Angående denna och lik*
— —

läser man —för värk, tiråk (förråkt),

nande läsningar jmfr. med Christoffersson Fader vår, Välsignelsen, modstöld, sänningar
s. 14. m. m., ty
det är ej gott att veta, från vil*
14. Efter P. Höglund. B anför: Din ket håll sådant är kommit: Man kan ha
ondas mun N. N. etc. — är för både män* varit ute för de osynliga — vittror— eller
niskor och kreatur. för ondskans andemakter i världsrymden
15. Efter P.
Höglund. Orden inom genom onda människor eller s. k. sän*
parentes tillagda efter B. Läses i fämat ningar m. m. I sådana svårare fall såsom
och salt. svår värk m. m. eller tiråk, som man ej
16. Efter P. Höglund. —B anför: blir fri, då är man tvungen att ställa för
Modstöld. Läses i salt tre gånger och gives värk enligt behandlingen och tvätta sig
hästen att äta. över hela kroppen tre kvällar, ty då hjälper
17. Efter P. Höglund. B anför: Om det.
en häst blivit förtrollad människor. —
av
1. Efter Erik Gärdin. — Användes i
När man vill skicka trolldom tillbaka till
förening med behandlingen.
den, som har utsänt den. Läs tre gånger. 2. Efter E. Svedberg.
18. B anför: Mårten Mårtensson, 77 Efter A. Molander. Läses för den,
4.
år gammal känd under namnet Lapp*
— som blivit förråkt d. v. s. kommit i vägen
Mårten —
Bergsbyn, Berg i Jämtland, för de underjordiska.
har lärt modanstulen av sin svärmor, Lapp* 6. ur C, som anför:
Läsningen är Det
Maria, som nu är död för 27 år sedan. är för den, kommit i vägen för de
som
När man läser, tar man en kniv, vars tånge
osynliga och fått något fel i någon lem. —
går igenom skaftet och piskar motsols där* 8. Efter A. Molander.
med i bränvin, medan man läser. Ger så För denna avdelning hänvisar B till Pauli
den sjuke, som är besatt av onda andar brev till Efes. 6: 12.
och djävlar eller är förstörd av onda män* 9. Efter E. Gärdin — B anför: För*
niskor. Det hjälper. trollat. — Användes i samband med be*
19. Då ett kreatur fått trollskott och handlingen. —Läses tre gånger i nämnda
faller och blir liggande på vägen, så öppnar vatten och smörjer (tvättas) tre kvällar.

78
Dessutom läses modstulen, förråkt, Fader 2: Efter J. A. Åberg. C anför: Har
vår och Välsignelsen tre gånger. man blivit bestulen, så läser man ovanstå*
10. Efter E. Gärdin. Läses i bränvin ende tyst inom sig och om tjuven är 10
—

även för tiråk och modstöld. Orden mil borta,

så är han tvungen att springa
inom parentes tillagda efter B. för brinnande livet och återlämna sitt tjuv*
11. Efter E. Gärdin. Läses i bränvin. gods. Ett exempel härpå lämnar C: Det
—
—

Se Brummer s. 5! hände i början av dec. 1916, att en torpare

B. anför: Dessa två bitar (10—11) äro kom till Å. och ville, att Å. skulle göra
för dem, som blivit föremål för sänningar igen en skinntröja, som han förmodade
från onda människor, som hava luftens kunna vara honom frånstulen. Å sporde
onda andemakter till sina redskap och sän* honom då: Vill du att tjuven skall gå
—

debud att förstöra och förgöra sina med# eller springa? —

människor. Dessa människor kallas för
Springa, sade den tillfrågade.
—

trollkarlar och häxor.

A. läste
då denna besvärjelse inom sig
10-11: Se H. C. I, 418-419.
med påföljd, att han, som mistat sin skinn*
Björn* och ulvahamn. Jmfr. ex. H. C. rock, fick springa av alla krafter 1 Y± mil
I, 112.
till skogen, där han varit på dagen och
AVUND. SÄNNINGAR. fällt timmer; där fann han sin skinntröja.
3-4: Hä. 51 A.
Sänningar: Angående Jon Johanssons
historiska kunskap är av intresse att järn* 3. Efter Jonas Norberg, Indal.
föra med Lindholm s. 103. C: Har man blivit bestulen eller annars
H. H.: Vid alla
följande använda i det
vem vara må, som mistat eller med
namnförkortningar har manuskriptet fullt våld blivit fråntagen något, så skall man
utsatta namn. med eftertanke och inre kraft läsa detta
Angående att slå in en spik i sin veder* tre gånger i bränvin och förtära det. Och
delomans bild kan jämföras med Düben, lika så visst, som man har mistat en vara,
s. 376. Denna föreställning är ju f. ö. så är
—
tjuven tvungen att komma igen med
ganska utbredd. det stulna eller också blir han så hårt an*
3: Lidan i första raden läs: Liden! satt, att han, om han ej bär igen, blir van*
De onda förebuden från Lidens socken
sinnig eller dör.
likna tydor från andra trakter, se t. ex. Då man läser sådan besvärjelse, så ligger
H. C. I, § 84 m. fl. kraften och vissheten inom människan, så
Angående bruket av kyrkomull till att att man känner inom sig, att man får igen
skilja älskande åt, se t. ex. Lindholm, s. sitt förlorade gods.
102. (jmfr. även Ave s. 410.)
Men ej går det att göra detta för den,
TJUVAR. BJÄRAN. MODSTOLD.
som ej tror, om han så läser ovanstående
läsning tusentals gånger och rabblar upp
MJÖLKSTÖLD.
det i bränvin och även eljest.
I. A. Åberg. 80 år, Karlsmy*
Efter J. 4: Efter handskrift.
ran. Graninge. C: Läses tre gånger i bränvin, som man
Jmfr. Anmärkn. till Amulett, 13! dricker innan man lägger sig.

79
 Genom mina resor i vinter, så kom jag jag hade genast klart för mig, att det var
till ett ställe, där jag läste i en bok och i någon kanalje, som hade ett horn i sidan
den boken var det ett pappersark, varpå till mig. Jag gjorde då i enlighet med
var skriven denna besvärjelse. Och efter denna läsning, och inom 15—20 minuter
den fastnade den i mitt minne. I var jag mig åter densamme.
betan
sanning kraftiga ord I Dagen efter skulle jag gå till Ante Mo#
Angående att få tjuv att gå åter med länder med ärende och då låg där
något
sitt tjuvgods jmfr Tuuri s. 198. en person, som var där och hyrde, i sängen
5—6: Efter lappmannen Erik Törnlund, och var dålig. Då frågade jag Molander,
vad som kommit åt personen i fråga. Mo#
77 år. Indal.
5: Läses tre gånger. länder sade då, att i kvällstunden (föregå#
ende dag) var han inne och omtalade, att
6: bränvin och spottar
Läses tre gånger i
dit tre gånger. Ger därpå sin fiende att
han nog skulle betala mig för en viss sak.
dricka, så blir han modstulen. Ett, tu, tre var det emellertid, som om han
7: Efter Margareta Nordström. Läses av en osynlig hand fått ett slag så, att han
tre gånger i bränvin. stöp av stolen, ned i golvet.
8: Läses tre gånger över en ovän, me# Då förstod jag, vad klockan var slagen.
, dan man ser honom in i ögonen. Men Ante Molander hade stor möda att
9—(10): Efter Jonas Norberg, Indal. återställahonom, ty han trodde fullt och
11: Hä 42; H. C. 1,115; 440. fast, att han under dagens lopp råkat ut
för något rackartyg.
8. Efter J. A. Åberg, Karlsmyran.
FÖRGÖRA. BLI TROLLKARL.
13. C. tillägger: Då man lägger slanten
AMULETT.
i gapet på självmördaren, så kan man önska
Angående hugga kniv i spår och härmed sig tre saker. Man kan ock hava denna
amulett att utvisa tjuvar och andra män#
likartat, kan man jämföra med ex. H. C.
niskor i bränvin, om man lägger myntet
I, 438; II, 22.
1—5: Efter Erik Törnlund. däri.
C. tillägger: Man ritar ett kors och hyg# C. fortsätter: Men när man då en gång
ger i spåret med en kniv, som är tvåeggad. skall lämna detta jordiska, då får man nog
Om i dessa fem besvärjelser står ex. att efter noter som (man) handlat haver. Jag
man hygger i huvud, hand, fot o. s. v., har gång sett en sådan persons döds#
en

färd om jag så levde till Metusalems

och
betyder det: jag hygger i huvud o. s. v. för
värk, rensel, bryta ben och blod eller vad ålder, så kan jag aldrig glömma det. Det
plåga man vill hygga för. var den fasansfullaste syn, som jag
nog

6: Efter Jonas Norberg. sett i dagar. Fradgan stod honom

mina
C. anför: Jag försökte med detta expe# om munnen och han jämrade sig så som
riment för länge sedan. Det var en gång den, som är i den högsta nöd och han
hörde och såg de osaligas ve och kval.
jag blev så konstig av vad vet jag ej, men

8o
 TILLÄGG.

1. Efter Axel Svensson. 46 år. Ham* 4. Läses tre gånger å det värkande stäb
marstrand. Ragunda. let, spottar tre gånger och stryker med en
2. Efter A. Molander. Är för värk, kniv nedöver tre gånger.

tandvärk och även för all sorts ondska hos Läses i vre'et tre gånger
7. och spottar
människor och djur. dit tre gånger;sedan tar man en kniv och
3. C. tillägger: Så med kyrkomullen stryker nedöver tre gånger, så återställes
går det både att hjälpa och stjälpa; och för snart vre'et.
var gång man lånar från kyrkogården, så
8. Efter E. Gärdin.
skall man allvarlig och ha tanken med
vara

sig och som man då önskar inom sig att Ovanstående läses tre gånger i bränvin
använda mullen, så blir det — antingen eller kaffe och ger så den, som fått tarm*
gott eller ont. vre. Man skall ge den sjuke tre gånger.

8i
AGARE* FÖRTECKNING

1. H. K. H. KRONPRINSEN. * 19. Bokhandl. Knut Olsson, Stockholm.

2. Statsrådet och Chefen för K. Ecklesia# 20. Herr P. A. Ohlsson, Stockholm.
stikdepartementet V. Rydén. 21. A.#B. Nordiska Bokhandeln, Stockh.
3. Ärkebiskop Nathan Söderblom. 22. Amanuens Karl Modin, Stockholm.
4. Biskop Gottfrid Billing, Lund. 23. Göteborgs Stadsbibliotek, Göteborg.
5. Landshövdingen Greve Robert Dela 24. Apotekare M. Lundqvist, Göteborg.
Gardie, Malmö. 25. Stadsrevisor Axel Ramm, Göteborg.
6. F. Riksantikvarie O. Montelius, Stockh. 26. Fröken Anna Tengström, Göteborg.
7. Konstnären Anders Zorn, Mora. 27. Doktor F. A. Hästesko, Helsingfors.
8. Konstnären Carl Larsson, Sundborn. 28—37. A.#B. C. E. Fritzes Kungl. Hof#
9. D:r Phil. H. F. Feilberg, Askov. bokhandel, Stockholm.
10. Professor J. G. Frazer, Liverpool. 38. Professor Georg Brandes, Köbenhavn.
11. Professor Henrik Schiick, Upsala. 39. Kungl. Vitterhets#, Hist.# och Antikv.#
12. Professor Johannes Bolte, Berlin. Akademien, Stockholm.
13. Professor P. Sartori, Jena. 40. Overlaerer Wilh. Lund, Trondhjem.
14. Professor Kaarle Krohn, Helsingfors. 41. Kgl. Norske Videnskabens Selskabs
15. Kontorschef J. Fransson, Limhamn. Bibliotek, Trondhjem.
16. Fröken Karen Ambrosius, Malmö. 41. Det Kongelige Bibliotek, Köbenhavn.
17. British Museum, London. 42. Universitetsbiblioteket, Köbenhavn.
18. Konsul Aug. Schmitz, Malmö. 43. Greve Schulin#Zeuthen, Köbenhavn.

82
 44. Professor Nils Flensburg, Lund. 87. Red. Albert Engström, Grisslehamn.
45. Professor Evert Wrangel, Lund. 88. Redaktör Hasse Zetterström, Stockh.
46. Professor Gustaf Cederschiöld, Lund. 89. Docent Jöran Sahlgren, Lund.
Stockholm. 90. Redaktör Wald. Bülow, Lund.
47. Doktor K. A. Jansson, Stockholm. 91. Redaktör Alfred Fjeiner, Malmö.
48. Auditor Torsten Uggla, Lunds 92. Fil. Lic. Åke Campbell, Bräkne*Hoby.
49. Professor Magnus Olsen, Kristiania. 93. Skriftställaren Evald Tang Kristensen,
50. Professor Knut Liestöl, Kristiania. Köbenhavn.
51. Professor Martin P:n Nilsson, Lund. 94. Docent K. Robert Wikman, Heising*
52—54. Docent C. W. v. Sydow, Lund. fors.
55. Doktorinnan Anna v. Sydow, Lund. 95. D:r Reidar Christiansen, Kristiania,
56. Bertil von Sydow, Lund. 96. Direktör N. P. Mathiasson, Stockh.
57. Tandl. Elsa Westersson, Hälsingborg. 97. D:r Anders Lindskoug, Malmö.
58. Kamrer Ernst Hilmer, Hälsingborg. 98. Målaremästaren Olof Nilsson, Lund.
59. Bokhandl. Birger Hedén, Hälsingborg. 99. Ingeniör Nils Edlund, Göteborg.
60. Fröken Clara Stenman, Norrköping. 100. Köpman Nils Rosenqvist, Malmö.
61. Direktör Ax. J:son Sundblad, Norr* 101. Köpman Gunnar Wittgren, Malmö.
köping. 102. Sergeant Lars Ljungman, Lund.
62. Ingeniör F. G. Zander, Norrköping. 103. Kassör Håkan Jönsson, Malmö.
65. Hamnfogde Emil Guldström, Vadstena. 104. Konstnären Ernst Norlind, Borgby.
64. Inspektor Otto Sundbergh, Vadstena. 105. Kapten Nils Kling, Linköping.
65. Friherre Ivar Fock, Karlshamn. 106. Docent Fredrik Böök, Lund.
66. Lasarettsläkaren D:r Ingolf Lönnberg, 107. A.*B. Wennergrens Bokhandel, Stock*
Karlshamn. holm.
67. Bokhandl. B. W. Johansson, Karls* 108. Ingeniör Einar Stoltz, Kopparberg.
hamn. 109. Ingeniör Gunnar Eriksson, Koppar*
68—77. A.*B. C. E. Fritzes Kungl. Hof*
berg.
bokhandel, Stockholm. 110. Bokhandlare Ivar Hallin, Kopparberg.
78. Köpman Eric Friberg, Petrograd. 111. Artisten William Knutsson, Limhamn.
79. Bibliotekarien D:r K. E. Karlfeldt, 112. Grosshandl. S. A. Fredin, Malmö.
Stockholm. 113. Godsägare Martin Bergh, Br.*Hoby.
80. Professor Torgny Segerstedt, Göte* 114. Filip Sahlbergs Bokhandel, Krylbo.
borg. 115. Redaktör Janrik Bromé, Ljusdal.
81. Doc. D:r Antti Aarne, Helsingfors. 116. Målaremästare Nils Ellerström, Lund.
82. D:r Marius Kristensen, Askov. 117. Fabriksassist. T. Hallmark, Marieholm.
83. Intendenten Friherre Erland Norden* 118. Kontoristen Harry Nilsson, Malmö.
skiöld, Göteborg. 119. Stadsläkare Joh. Bring, Simrishamn.
84. Cand. Mag. G. Knudsen, Köbenhavn. 120. Stationsinspektor Fr. Sjöberg, Simris*
85. Cand. Mag. Hans Ellekilde, Köben* hamn.
havn. 121. Författaren Fil. lic. Theoder Tuves*
86. Intendenten D:r A. Mackeprang, Kö* son, Lund.
benhavn. 122. Bokhandl. Esse Malmgren, Trälleborg.

83
123. Doktor J. Julén, Upsala. 158. Teknologen Knut Nilsson, Lund.
124. Kand. Torsten Ysander, Upsala. 159. Bokhandlare Carl Johansson, Norr#
125. Folkskollärare Gottfrid Holmlund, tälje.
Kiruna. 160. Direktör John Kron, Malmö.
126. Fräulein Gretelein Lang, Schweinfurt 161. Boktryckare Martin Ljung, Lands#
a/M. krona.
127. Bankier Wilh. Haas, Rothenburg 162. Boktryckare K. M. T. Knutsson,
o/T. Limhamn.
128. Kunstner Carl Dornberger, Soon, 163. Hj. Möllers Bokhandel, Kristianstad.
Norge. 164—170. N. J. Gumperts Bokhandel, Gö#

129. Fru Carolina Nilsson, Lund. teborg.

171. Herr Nils Nilsson, Malmö.
130. Fru Agda Lindskoug, Lund.
131. Lennart Lindskoug, Lund. 172. Herr Sigfrid Jönsson, Malmö.
132. Herr Nils Engelsson, Lund. 173. Fröken Agda Persson, Malmö.
174. Fru Ida Larsson, Malmö.
133v Riksbanksregistrator Gunnar Flens#
burg, Malmö. 175. Herr Charles Nilsson, Upsala.
134. Länsbokhållare Allan Rietz, Härnö# 176. Jur. stud. Alf Everlöv, Stockholm.
sand. 177. A.#B. Sandbergs Bokhandel, Stock#
135. Herr Nils Burrau, Lund. holm.
136. Anders Högfeldt, Arrie. 178. Boktryckare Gösta Knutsson, Lim#
hamn.
137. Bergers Bokhandel, Skara.
138. Herr C. W. Axelsson, Enköping. 179. Ingeniör Nils Nilsson, Greaker, Norge.
139. Fröken Hertha Maiander, Malmö. 180. Seminarieelev Gustaf Nilsson, Lund.
140. Fröken Ally Maiander, Malmö. 181. Folkskollärare Elias Månsson, Glim#
141. Herr Fritz Montelin, Tyringe. åkra.
142. Docent Tobias Norlind, Lund. 182. Köpman A. B. Palmgren, Skurup.
145. Professor K. B. Wiklund, Upsala. 183—184. A. Fr. Envalls Bokhandel, Malmö.
144. Fil. lic. Sigrid Drake, Upsala. 185. Typograf Gustaf E. Berndtsson, Göte#
145. Biblioteksamanuens O. T. Kolmodin, borg.
Upsala. 186. Byråföreståndare R. Richard Hedmark,
146. Edg. Reuterschjöld, Upsala.
Professor Göteborg.
147. Docent Sven Odén, Upsala. 187. Norsk Folkeminnesamling, Kristiania.
148. Bokh. Robert Jansson, Upsala. 188. Universitetsbiblioteket, Kristiania.
149. Docent E. Linderholm, Upsala. 189. Doktor Jörgen Olrik, Köbenhavn.
150. Biskop L. Lindberg, Wäxjö. 190. Konstnärinnan Anna Ekberg, Malmö.
151. Kandidat Martel Johansson, Upsala. 191. Handlande A. Nilsson, Lund.
152. Notarie C. Högqvist, Upsala. 192. E. Hammaréns Bokhandel, Hapa#
153—154. Wettergren & Kerbers Bokhan# randa.
del, Göteborg. 193. Major Gillis Arfvidsson, Malmö.
155. Fröken Vera Callmer, Malmö. 194. Handl. P. Bengtsson, Veberöd.
156. Malmö Stadsbibliotek, Malmö. 195. Kemist Karl Pauli, Lund.
157. Fröken Hilma Nilsson, Lund. 196. Amanuens Gustave Thomaeus, Lund.

84
197. Bibliotekarien D:r Hj. Lundgren, 230. Regementsveterinär E. Bohm, Malmö.
Norrköping. 231—232. M. Falkmans Bokh., Malmö.
198. Nordiska Museets Bibliotek, Stock# 233. N. J. Gumperts Bokh., Göteborg.
holm. 234. Folkskoll. J. Årnell, Jordholmen.
199. Teol. lic. Helge Rosén, Lund. 235. Mandelgrenska Samlingarna, Lund.
200. Grosshandl. A. Engström, Simris# 236. Kandidat Tore Nordstrand, Lund.
hamn. 237. Ingeniör E. T. Boéthius, Eslöv.
201. Docent F. G. Aimä, Helsingfors. 238. Landtbrukare Olof Christoffersson,
202. Statens Historiska Museum, Heising# Alstad.
fors. 239—240. A.#B. Nordiska Bokh., Stock#
203—205. Akademiska Bokhandeln, Hel# holm.

singfors. 241. Fil. Mag. Johan Westerlin, Malmö.

206. Kommunalordf. Lars Hansback, Alf# 242. Bokhandlare Alfred Lundberg, Norr#
dalen. köping.
207. Kapten Viggo Key, Linköping. 243. Wisénska Bokhandeln, Östersund.
208-. Friherre C. G. Wrangel, Christine# 244. W. Hartelius Bokhandel, Göteborg.
berg, Skarhult. 245. Kammarskrivare Sven Menckel, Stock#
209. Stadsarkivarie A. U.Isberg, Malmö. holm.
210. Kamrer L. Ellborg, Borrby. 246. Ingeniör C. Billberg, Stockholm.
211. Red. Zolo Stärner, Köping. 247. Poliskommissarie C. A. Gyllensvärd,
212. Kand. J. örgreen#Jacobsen, Malmö. Stockholm.
213. Folkskollärare G. Samuelsson, Fars# 248. Ingeniör John Nordén, Finspång.
torp. 249. Fröken Ida Magnusson, Alsterbro.
214. Apotekare F. Montelin, Lund. 250. Kandidat Ernst Abrahamsson, Stock#
215. Stadsnotarie Nils Andersson, Lund. holm.
216. Journalist Nils Nord, Lund. 251—253. A.#B. Nordiska Bokhandeln,
217. Folkskollärare Anders, C. Ohlsson, Stockholm.
Löberöd. 254. Hemmansägare Johan Jonasson, Åke#
218. Seminarieelev Arthur Nilsson, Lund. holm.
219—221. A.#B. Nordiska Bokhandeln, 255. Fil. Mag. Einar Andersson, Malmö.
Stockholm. 256—260. C. W. Lindströms Bokhandel,
222. Norrländska Hembygdsbiblioteket, Lund.
Hernösand. " 261. Banktjänsteman R. Claesson, Hu#
223. Friherre C. A. Adelswärd-, Ryfors, diksvall.
Älmhult. 262. Kronolänsman V. Lindeberg, Rogsta.
224. Lantbrukare N. G. Johansson, Ugg# 263. Kontorist EricCronqvist, Göteborg.
lehult, Lamhult. 264. Herr Hj. Hultman, Göteborg.
225. D:r Herman Geijer, Uppsala. 265. Redaktör Gustaf Johansson, Öster#
226. Bibliotekarie Bert Möller, Lund. sund.
227. Handlande Karl Dahlberg, Lund. 266. Hvar 8 Dag, Göteborg.
228. Studerande Ivar Olsson, Lund. 267. Fil. Kand. Ludvig Sjöberg, Lund.
229. Målare N. Landgren, Malmö. 268. Förvaltare Olof Wikberg, Sollefteå.

85
269. Kronofogde G. Odencrantz.Vimmerby 283. UniversitetsBiblioteket, Lund.
270. Wettergren &. Kerbers Bokhandel, 284. Disponent Joh. Lindberg, Malmö.
Göteborg. 285. Apotekare Per Lundberg, Lund.
271. A.#B. Killbergs Bokh., Hälsingborg. 286. Limhamns Sparbank, Limhamn.
272. Axel Ericssons bokhandel, Lidköping. 287—311. Lunds Universitets Folkminnes*
273. Herr F. O. Palm, Västraby. arkiv, Lund.
274. Fil. Kand. E. Bertram, Eslöv. 312—345. polkminnesföreningen i Lund.
275. Postmast. A. M. Rydberg, Limhamn. 346—356. Förlagets arkiv.
276. Godsägare Carl Andersson, Bronäs. 357—361. Lappmannen Jon Johansson,
277. Limhamns Folkbibliotek, Limhamn. Rådom.
278. Med. Kand. Hans Larsson, Stockholm. 362—367. Konstnären Eric O. Nilsson,
279. Redaktör Birger Rosenqvist, Malmö. Lund.
280. Grosshandlare Robert Brand, Malmö. 368—372. Amanuensen, Fil. Kand. Ossian
281. Jur. utr. kand. Jac. Bergqvist, Stockh. Lindskoug.
282. Skånetidningen Dagen, Malmö. 373—375. Förläggaren.

I ovanstående förteckning återfinnas samtliga hos mig

anmälda Subskribenter i den ordning De inkommit samt de Forskare och
forskningens Vänner, till Vilka utgivarna, infriande en tacksamhetsskuld,
ansett sig böra som gåva överlämna boken.

Till envar här ej upptagen, som i en framtid kommer att

äga denna
upplaga av Lappmannen Jon Johanssons Signerier och Besvärjelser, riktar
jag härmed en vädjan att godhetsfullt meddela mig uppgift därom samt om
tiden och sättet för dess övertagande.

Jag bleve då i tillfälle att i huvuddrag följa denna bok — den första
större från mitt förlag — och dess öden i världen.
Malmö den 1. dec. 1917.
FÖRLÄGGAREN.

86
Den konstnärliga utsmyckningen av Lappmannen Jon
Johanssons Signerier och Besvärjelser utfördes av Eric O. Nilsson
i Lund. Boken trycktes i trehundra sjuttiofem numrerade

exemplar å Martin Ljungs Boktryckeri i Malmö.

Papperet levererades av Grubbens Filialers
Eftr., Malmö. Klichéerna tillverkades
av A.?B. Malmö Grafiska Anstalt.
Bokbinderiarbetet utfördes
av A.?B. Reklamin?
dustri, Malmö.
19 17.

Copyright 1917
by FÖRLAG MAIANDER, Malmö.

87
 ■

V'( ■

.
UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK

16000
 >

it»■«' ("t

Xfl-'.m t*Jtåj

sehcnI
sertminC
NEF ?T
rol C
woleY
lortnoC
deR
sehctaP
atnegaM ©

ehT
nef iT

etihW ,ynapmoC
70 2

rol C/3
©
■

ehT
nef iT
,ynapmoC kcalB
70 2