Kaapin Jounis gård

Höstsolen värmer våra kinder där vi sitter packade i den smala ekan. Flodbåtens motorsurr genomborrar tystnaden.

Vi anländer till Kaapin Jounis gård. Den gamla rengården kan nås enbart sjöledes. Ingen landsväg leder hit till norra ändan av Sotkajärvi i Lemmenjoki nationalpark.

Kaapin Jounis gård är en av få byggnadshelheter som klarat Lapplandskrigets förödelser. Gården var bosatt från slutet av 1800-talet ända till början på 2000-talet. Och Kaapin Jouni som gett gården dess namn – han var inte vem som helst.

Kaapin Jouni, alltså Jouni Aikio (1875-1956), var same och renskötare, och på sin tid välkänd också utanför Lappland. Hans jojk spelades på radion och han medverkade i flera filmer.

Aikio drev samernas sak och träffade under sin livstid flera presidenter, som här president J.K. Paasikivi, hans fru Alli samt riksdagens dåvarande första vicetalman Urho Kekkonen.

Aikio ville utnyttja sin ställning och drev bland annat på en "antastningslag" som skulle ha satt stopp för rentjuvar samt fredat renarnas kalvningstid, då de ofta stördes av guldvaskare.

Lagen blev aldrig av.

Under Lapplandskriget var Kaapin Jouni med familj tvungna att evakueras till Österbotten. Tyskarna tog till den så kallade brända jordens taktik, och förstörde största delen av både byggnader och infrastruktur då de retirerade.

Kaapin Jounis gård ligger så avsides, kanske det är därför byggnaderna inte brändes ner.

Jouni Aikio kallades för renkung. Enligt sägen hade han som mest till och med 3000 renar, och han var alldeles särskilt duktig på att hantera renar, kasta lasso och snida slädar. Den sista invånaren på Kaapin Jounis gård var Jounis son Jouni, som levde här till millennieskiftet.

År 2002 inleddes en ny era då staten övertog gården och gjorde den till en del av Lemmenjoki nationalpark. Kaapin Jounis gård är kulturhistoriskt värdefull. Den minner om en tid då samernas vandrande livsstil förändrades, och stadiga boplatser blev vanligare.

Heikki Paltto är renkarl, liksom Kaapin Jouni. Han fungerar också som guide och ordnar dagsturer till Kaapin Jounis gård.

Heikki Paltto minns Jouni Aikio från sin barndom. Då Aikio körde släde över Lemmenjoki isar, gillade han att jojka högt och ljudligt medan han satt i pulkan.

Här kan du lyssna på en radiointervju med Kaapin Jouni (på finska).

I huvudbyggnaden finns ett vitrinskåp där man på ett gammalt identitetsbevis kan läsa att Jouni Aikio var en kortvuxen man, bara 146 cm lång.

– Geväret var nästan lika långt som han själv – med tanke på hur små människorna varit jämfört med de stora renarna, har de verkligen varit starka och skickliga, konstaterar Heikki Paltto.

Om somrarna bor det fåraherdar i huvudbyggnaden. Det är mycket populärt att ansöka om en vecka som fåraherde. De här krulliga sommarjobbarna är av finsk lantras. Deras viktiga uppdrag är att vårda landskapet.

Samernas ställning har ändrats en hel del sedan Kaapin Jounis tid. Då stod samekulturen inte särskilt högt i kurs, men nu uppskattas den betydligt mer, säger Heikki Paltto.

– Samerna är mycket medvetna om sin kultur och sitt språk, och allt har gått framåt. Speciellt de unga vill lära sig språket och föra samekulturen vidare till sina barn.

Det här är ett av Egenlands resmål som publiken tipsat om. Alla resmål finns på Yle Arenan.

Bilder: Eva Pursiainen, Hannamari Hoikkala, Museiverket

Videor: Rasmus Tåg & Magnus Wikström

Edit 31.5.2021: Korrigerat namnet Alli Paasikivi.