Utredningen visar att kriminella gäng försökt smussla in människor på jobb i fängelser som har koppling till organiserad brottslighet.
– Det har förekommit enskilda fall där personer med koppling till dessa grupper försökt få jobb i fängelser. På basis av den här utredningen framkommer det inte att någon skulle ha hunnit börja jobba, utan kopplingarna till kriminella organisationer har blivit tydliga under rekryteringsprocessen, säger Jari-Pekka Holopainen, direktör för fängelset Sukeva som gjort utredningen.
Ett frågeformulär om organiserad brottslighet i fängelser skickades till alla Finlands fängelser samt till Brottspåföljdsmyndighetens centralförvaltning, regionala centrum och utvärderingscentrum. Svar ombads också av Centralkriminalpolisen och tre andra polisenheter. Närmare 40 enheter deltog i utredningen.
Det har gjorts observationer där gängfångar försökt söka "allierade" bland oerfarna och outbildade vakter. Fallen framgår ofta med att vakten i fråga börjar spendera mycket tid med fången i fråga. Risken är större bland outbildad personal.
United Brotherhoods roll lyfts fram
Utredningen visar att de kriminella gängens verksamhet ökat både i Finland och internationellt. Gängens inflytande har likaså ökat.
För tillfället sitter cirka 200 dömda fångar eller häktade med anknytning till organiserade kriminella grupperingar i de finländska fängelserna. En stor del av dem är placerade i fängelser i Åbo, Riihimäki och Sukeva.
De dominerande gängen i fängelserna är Helvetin enkelit (sv. Helvetets änglar), Bandidos, Cannonball, Bats och United Brotherhood. Det sistnämnda gänget dominerar och är enligt utredningen den främsta orsaken till att hotet och våldet ökat.
– En av de främsta orsakerna till att brottsligheten under fängelsetiden ökat är United Brotherhoods vision om att maximera fördelarna och inkomsterna under fängelsetiden. Andra gäng har inte försökt använda fängelsetiden lika systematiskt och mycket som United Brotherhood för att begå brott, konstateras det i rapporten.
Rädsla kan påverka beslut som fattas
Utredningen visar att personalen vid fängelser utsätts för mer våld och hot än tidigare. Det här kan leda till att personalen upplever osäkerhet och rädsla, som i värsta fall återspeglas i deras handlingar och de beslut de fattar – vilket kriminella gäng är ute efter.
Enligt Holopainen kan personalen sättas under press exempelvis när en fånge ansöker om ett utresetillstånd eller besök utan tillsyn.
– I samband med en normal administrativ process skriver tjänstemän ett uttalande och fängelsedirektören eller en annan behörig beslutsfattare i fängelset fattar beslutet. Uttalandena är offentliga för berörda fångar, vilket betyder att fångarna kan läsa vem som skrivit vad i uttalandena. Personalen är också människor och om man börjar tänka på det här kan det påverka hurudant uttalande som skrivs, säger Holopainen.
Gängfångar fokuserar på outbildade i personalen
Utredningen visar att fångar speciellt försöker påverka nya och oerfarna anställda vid fängelser. Fångar som tillhör gäng har exempelvis erbjudit nya vakter flera tusentals euro för att transportera droger eller en telefon till fängelset.
Enligt utredningen bör särskild uppmärksamhet ägnas till utbildning och kompetens bland personal som jobbar på fängelser med gängfångar.
– Det har gjorts observationer där gängfångar försökt söka "allierade" bland oerfarna och outbildade vakter. Fallen framgår ofta med att vakten i fråga börjar tillbringa mycket tid med fången i fråga. Risken är större bland outbildad personal.
Utredningen visar att det vid fängelserna jobbar många vikarier och outbildade. Oftast jobbar de som vakter.
– Speciellt sommartid, men också annars, jobbar personer som inte har utbildning inom området, utan har någon annan utbildning. I rekryteringsprocessen har deras förmåga att agera setts som tillräcklig och orienteringen görs sedan här i fängelset, säger Holopainen.
På grund av brist på resurser utförs övervakningsarbetet ofta på egen hand. Utredningen visar att det skulle vara viktigt att undvika det här, eftersom det skulle minska på trakasserierna mot vakter.
Narkotikahandel i fängelser grundorsaken
Ett pilotprojekt med fokus på att minska pressen på personalen att ta in obehöriga varor har införts vid fängelset i Riihimäki. Personalen genomgår en säkerhetskontroll (kroppsscanning) och de får inte ta in sina egna mobiltelefoner i fängelset. Modellen har tagits från utlandet.
– För tillfället behöver personalen i fängelserna inte genomgå en säkerhetskontroll när de kommer på jobb. Andra nordiska länder använder samma typ av säkerhetsmall som nu testas i Riihimäki, säger Holopainen.
Utredningen innehåller också andra utvecklingsprojekt. Man ska bland annat utreda problem med att jobba ensam och trakasserier mot fängelsepersonal. En stor orsak till problemen är narkotikahandel i fängelser – något som också ska utredas.
– Kriminella gäng ser fängelserna som en slags affärsmiljö där droghandeln har en bra marginal. God avkastning kan uppnås med låg tröskel eftersom drogpriserna i fängelserna är mångdubbla jämfört med gatupriser. Åtgärderna ska också fokusera på grundproblemet, det vill säga förhindra narkotikasmuggling till fängelser.