Enligt Marianne Pekola-Sjöblom som är forskningschef på Kommunförbundet är Sannfinländarnas kraftigt ökade kandidatantal en bidragande faktor – partiet har hela 55 procent fler kandidater än i förra valet.
De grönas kandidater har ökat med cirka åtta procent, Samlingspartiets och SFP:s med ungefär fem procent. De stora partierna Centern och SDP har ett minskat antal kandidater: -8,3 respektive -7,9 procent.
Läget ser olika ut runtom i Finland. Helsingfors kammar hem förstaplats med flest kandidater per fullmäktigeplats – 14. I Merijärvi kommun i Norra Österbotten är samma siffra 1,4.
Ett rekordstort antal riksdagsledamöter kandiderar i årets kommunalval: 176 stycken. I föregående val kandiderade 162.
Medelåldern och andelen män har stigit
Medelåldern bland kommunalvalskandidaterna har stigit med 6 månader jämfört med föregående val, till 50 år. Som jämförelse var medelåldern bland kandidaterna i riksdagsvalet 2019 46,7 år.
Det är inte många kandidater som drar ner på medelåldern: 222 av över 35 000 kandidater är 18 år gamla och bara 8,5 procent är under 30 år. Det är en minskning på 0,4 procentenheter.
I fyra kommuner är alla kandidater äldre än 30: Enonkoski, Kannonkoski, Lappajärvi och Rautjärvi.
Andelen kandidater över 64 år har ökat i varje kommunalval sedan år 1996. Den trenden fortsätter ännu. I år utgör 64-plussare 17,9 procent av kandidaterna.
I det här valet ställer 0,2 procent färre kvinnor upp. De utgör ungefär 40 procent av kandidaterna. Av de stora partierna har De Gröna den största andelen kvinnliga kandidater, 60 procent, medan Sannfinländarna kammar hem en jumboplats med 21,5 procent kvinnor.
Källor: Kommunförbundet, Statistikcentralen