Enligt planerna kommer den ena rutten att gå mellan Kråkkärret - Vetenskapsparken i Österås och Salutorget och den andra mellan Salutorget - Resecentret och Slottsstaden vid passagerarhamnen.
Åbo stadsfullmäktige beslutade 20.4.2020 att man fortsätter att arbeta fram general- och genomföringsplaner för spårvägsrutterna i Åbo. Nu på våren har man påbörjat utredningsplanen och bland annat räknas kostnaderna ut samtidigt som en depå planeras och påverkningarna utvärderas.
Preliminära beräkningar visar att kostnaderna ligger på ungefär 400 miljoner euro.
Inget slutgiltigt beslut har fattats om byggnadsarbetet av spårvägen ska inledas. Stadsfullmäktige kommer att rösta om spårvägsplanerna år 2024, då utrednings- och genomföringsplanerna är färdiga.
Ifall en spårväg godkänns, är det ännu inte säkert när den skulle bli klar. Det görs dessutom arkeologiska grävningar i samband med projektet på obestämd tidtabell.
– Om vi tar Tammerfors som exempel så kunde det ta ungefär fem år att bygga spårvägen, säger projektchef Juha Jokela.
Spårvägen delar partierna i Yles Valkompass
Baserat på svaren i Yles valkompass förhåller sig De Gröna i Åbo och Vänsterförbundet mest positivt till en spårväg, medan Sannfinländarna och Centern är partierna som motsätter sig planerna mest.
I valkompassens framfördes ett påstående: "Åbo måste slopa spårvägsprojektet eftersom det blir för dyrt", varav 87 procent av Sannfinländarna var av samma åsikt och 7 procent av delvis samma åsikt. Bland De Gröna var 68 procent av helt annan åsikt och 22 procent delvis av annan åsikt. Se resultatet i grafen nedan:
Kommunalvalskandidat för De Gröna i Åbo, Panda Eriksson förhåller sig liksom majoriteten av De Grönas kandidater, positivt till spårvägsplanerna.
Eriksson anser att spårvagnen skulle vara det bästa alternativet av de olika lösningar för kollektivtrafiken som diskuterats. Utöver spårvägen har bland annat superbussen och stombussystemet framförts som alternativa lösningar.
– Spårvägen skulle vara det bästa alternativet utifrån många perspektiv, dels för att spårvagnen skulle vara mest tillgänglig och mest eko. I längden skulle det vara ett bättre alternativ än de andra. Därför tycker jag att spårvägen är något Åbo borde satsa på, säger Eriksson.
Sannfinländarnas kommunalvalskandidat, Mikael Andersson, förhåller sig kritiskt till spårvägsplanerna och anser att beslutet är förhastat och kostnaderna blir för stora.
– Jag kan inte säga hur det ser ut i framtiden, men de närmaste åren är det ingen möjlighet att bygga spårvägen enligt mig. Jag säger absolut nej - jag kommer inte rösta för spårvägen.
Andersson tycker att spårvägsplanerna är överdrivna och anser att Åbo klarar sig med busstrafik.
– Vi ska inte ha så bråttom, vi kan fortsätta med de medel vi redan använder oss av. Jag tycker vi kan fundera lite längre och se vad som skulle vara en bättre lösning. Med tiden kommer också bättre teknik och kunskap.
Han tillägger också att spårvägsnätverket är problematiskt eftersom det inte kommer alla invånare till nytta då spårvägen enbart går till vissa stadsdelar. Däremot anser han att rutten mellan centrum och passagerarhamnen har mer allmän nytta.
Panda Eriksson ser däremot fördelar med spårvägen.
– Jag tycker inte den är onödig överhuvudtaget. Jag har själv bott i Kråkkärret i tre år och vet att det finns stadsdelar i Åbo där busstrafiken helt enkelt inte räcker till och den stadstrafik vi har just nu inte fungerar.
Eriksson anser också att det finns skäl att se på projektet också utöver centrum och påpekar att Åbo är mycket större än bara centrumsområdet.
De senaste byggprojekten i Åbo har dåligt rykte på grund av återkommande budgetöverstigningar
Åbo stads rykte gällande byggnadsprojekt är inte det bästa. Den omtalade Logomobron har överskridit budgetramarna rejält. Kostnaderna skulle ligga på cirka 8 miljoner, men nu ligger notan på 21,6 miljoner euro. Dessutom har Åbo en stadsskuld på 700 miljoner euro.
Både Eriksson och Andersson hänvisar till Åbos tidigare byggprojekt som stigit över budgeten.
– Jag stöder inte den här hektiska farten med spårvägen. Man ska genomföra projekt genom att behärskar processen. När man börjar göra sådana här saker på kort sikt har man inte tänkt ut det ekonomiskt. Alla projekt i Åbo har varit fiasko, summorna som de säger stämmer inte utan de kommer att stiga så att det blir cirka dubbelt så dyrt, säger Andersson.
Panda Eriksson står fast vid att spårvägsprojektet är en bra satsning, men påpekar att byggkontrakten gällande projektet måste ses över noggrant och man måste fundera grundligt över hurdan arbetskraft som anställs för att förverkliga projektet.
Eriksson hänvisar till Tammerfors som ett exempel på ett lyckat spårvägsprojekt.
Eriksson påpekar också att det finns en del idéer om att inkludera den privata sektorn för att underlätta den offentliga sektorns ekonomiska börda.
– Jag tycker det bör undersökas grundligt för att förhindra det här "Åbofenomenet" som vi sett nyligen. Vi har haft oförlåtliga projekt där budgeten överskridits rejält och det pumpas in mer och mer pengar. Då är det något som är väldigt fel med hur kontraktsystemet är uppbyggt och det ska granskas väldigt noga innan det förverkligas, men det ska nog förverkligas, säger Eriksson.
Spårvägsarbetet i Tammerfors används som exempel
Enligt Juha Jokela har Åbo stad samarbetat aktivt med Tammerfors som nästan är färdiga med sitt spårvägsprojekt. Spårvägbygget i Tammerfors påbörjades 2017 och blir färdigt för trafik i augusti i år.
Åbo stad har också samarbetat med Helsingfors men Åbo och Tammerfors har flera sammankopplande faktorer. Bland annat är storleken på städerna mer jämförbar och inte heller Tammerfors hade ett redan existerande spårvägsnätverk.
– Tammerfors är en bra stad att jämföra med och vi har fått mycket information av dem i och med att de är före oss i processen. Bland annat information om vad man bör ta reda på och hur de löst olika situationer.
