Utrikesminister Pekka Haavisto (De Gröna), representerar Finland vid Arktiska rådets ministermöte den 19 till 20 maj i Reykjavik.
Haavisto kommer också att ha bilaterala möten med USA:s utrikesminister Antony Blinken, Kanadas utrikesminister Marc Garneau och Islands utrikesminister Gudlaugur Thór Thórdarson.
USA:s och Rysslands utrikesministrar Antony Blinken och Sergej Lavrov kommer nu för första gången att träffas ansikte mot ansikte.
USA:s och Rysslands relation är för tillfället inte den bästa. Blinkens och Lavrovs möte väntas nu utgöra grunden för det toppmöte som i juni ska äga rum mellan presidenterna Joe Biden och Vladimir Putin.
Haavisto: Möte i mindre krets bra
Haavisto bedömde före mötet att det blir mycket intressant just i och med att både Blinken och Lavrov är närvarande. Enligt Haavisto är den här typens möten i en mindre krets väl lämpade för samtal.
– Man kan bättre följa med både ansiktsuttryck och betoningar i samtalen.
Inför mötet sa Antony Blinken att USA vill undvika en vapenupptrappning i de arktiska områdena.
– Vi bekymrar oss över den tilltagande militära verksamheten i de arktiska områdena. Det minskar våra möjligheter att arbeta för en fredlig och hållbar framtid i de här områdena, sa Blinken enligt nyhetsbyrån AFP.
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov försvarade för sin del i måndags den ryska aktiviteten i norr och varnade andra för att försöka göra regionala intrång i det arktiska området.
USA:s inställning till klimatfrågor är nu annorlunda
Det här mötet kommer sannolikt inte att avslutas i samma tecken som 2019 då USA:s utrikesminister Mike Pompeo motsatte sig en gemensam slutdeklaration om behovet av agerande i klimatfrågor. Den här attityden stötte då på hård kritik från inuiternas polarområdesråd som talade om "ett moraliskt misslyckande".
Enligt Haavisto skiljer sig årets möte betydligt från det föregående ministermötet som hölls 2019 i Rovaniemi. Nu har USA:s administration helt andra ambitioner i fråga om klimatpolitiken.
Ryssland tar över ledarskapet
Inga värre dispyter väntas uppstå då de åtta ministrar från de arktiska nationerna Kanada, USA, Danmark-Grönland, Island, Sverige, Norge, Finland och Ryssland sammanstrålar i Reykjavik till arktiska rådets möte.
En rad varierande teman tas upp under mötet – allt från miljöförstöring och insamling av oljeutsläpp till handelsfrågor.
Dessutom ska det tvååriga ledarskapet vid Arktiska rådet nu överföras från Island till Ryssland.
"Det är välvilja som råder"
– Det blir en välvillig rysk björn som tar plats i chefsstolen, och vi kommer inte att se några utfall mot väst. Problem på andra håll i världen hör inte hemma i de här diskussionerna, bedömer Whitney Lackenbauer, forskare vid vid Trent University i Kanadas inuitiska tidning Nunatsiaq News.
Enligt henne kommer Ryssland att agera på ett vänligt sätt inom rådet och landet vill också ha uppmuntrande nationer som stöd – och gärna också ett slut på de ekonomiska sanktioner som riktas mot Ryssland.
Ryssland har som mål att arbeta för ett upprätthållande av fred, stabilitet och samarbetet i polarområdet, meddelade den ryska regeringen i lördags.
Vidare planeras det kulturfestivaler, vetenskapliga konferenser, expeditioner, möten och forum av olika slag. De flesta evenemang ska enligt planerna äga rum i ryska arktiska städer.
Planerna innefattar också upprättandet av en internationell arktisk station "Snöflingan", en forskningsstation på den ryska halvön Jamal. Stationen ska drivas helt och hållet med förnybar energi och bli en plats för möten mellan ursprungsbefolkning och besökare.
Fokus på grön energi och skyddet av den arktiska miljön
Under det isländska ordförandeskapet har fokus varit inriktat på skydd av den arktiska marina miljön och satsningar på grön energi. Rådet har också diskuterat problem som orsakats av coronapandemin i den arktiska regionen.
Arktiska rådet, som i år fyller 25 år i år, är ett samarbetsorgan för regeringarna i de nordiska länderna, Kanada, Ryssland och Förenta staterna samt sex organisationer som företräder Arktis ursprungsfolk.
Rådet främjar samarbetet mellan de arktiska staterna och ursprungsfolken särskilt i frågor som rör miljöskydd och hållbar utveckling. Arktiska rådet är ett resultat av den så kallade Rovaniemiprocessen som på Finlands initiativ inleddes 1991 för att hantera arktiska miljöfrågor.
"Nu är det dags att avlägsna smutsigt bränsle och svart kol"
Inför ministermötet i Reykjavik har en internationell koalition bestående av 22 organisationer vädjat till de arktiska ländernas utrikesministrar att "visa globalt ledarskap" och komma överens om att omedelbart vidta åtgärder för att svart kol inte uppstår vid vid transporter i det arktiska området, och se till att användningen av tung brännolja i regionen förbjuds.
Fartyg använder ofta det billigaste och smutsigaste bränslet som blir över vid oljeraffineringsprocessen. Vid förbränningen uppstår höga nivåer av svart kol.
Genom en övergång till renare bränsle och installering av olika slags filter kunde man snabbt minska på ustläppen av svart kol.
Miljögrupper och ursprungsinvånare i Arktis har i åratal kämpat för att i snabb takt bli av med det smutsiga bränslet i samband med tranporter i de arktiska områdena. Dessvärre ökar handeln och transporterna - och därmed också utsläppen.
Källor: STT, Kanadas inuittidning Nunatsiaq News, Finlands Natur, HFO-Free Arctic