Vi fick in tiotals förslag på politikers påståenden i riksdagsdebatter, sociala medier och valdebatter i tv.
Påståendena placerar vi på trestegsskalan falskt, något ditåt, sant. Ett påstående är sant då alla uppgifter i det stämmer och falskt när uppgifterna inte stämmer. Om påståendet innehåller både sådant som stämmer och sådant som inte stämmer klassar vi det som “något ditåt”.
Vi granskade endast påståenden som innehöll fakta där vi kunde stödja oss på tillförlitliga källor. Till exempel framtidsvisioner om EU:s återhämtningsfond och hur mycket skattepengar vindkraften kommer att inbringa granskades inte, eftersom det inte med säkerhet går att säga något om dessa.
Invandring engagerade i debatten
Påstående**: ”Sysselsättningsgraden för arbetskraftsinvandrare** är högre än för finländare”. Petteri Orpo (Saml) i Yles stora partiledardebatt vid 1 h 20 min
Motivering: För att få uppehållstillstånd på grund av arbete krävs ett arbetskontrakt eller ett bindande arbetserbjudande från en arbetsplats i Finland. Därför är sysselsättningsgraden bland arbetskraftsinvandrare närmare hundra procent. Enligt statistikcentralens uppgifter från år 2020 är sysselsättningsgraden bland hela befolkningen 72,1 procent.
“De väljer ett liv med socialbidrag”
Påstående**: ”Problemet med de här människorna** [reds anm. invandrarna] är att de i allmänhet inte klarar av att vara i arbetslivet under en längre tid utan de tar till ett liv med bidrag. Efter ett par–tre år i landet rasar deras sysselsättningsgrad så den blir lägre än finländarnas trots att de uttryckligen har kommit hit för att få ett jobb”. Jussi Halla-aho (Sannf), Yles stora partiledardebatt 1 h 19 min:
Motivering: Enligt Kompetenscentret för integration av invandrare vid Arbets- och Näringsministeriet finns det inte en fullständig statistik över arbetskraftsinvandringens sysselsättningsgrad över tid. Med hjälp av flera enkätundersökningar och genom att sammanföra olika statistikuppgifter går det dock att fastslå att arbetskraftsinvandrare har en högre sysselsättningsgrad än finländare. Den har varit högre åtminstone under ett decennium. Andra register visar att invandrares sysselsättning och inkomstnivå ökar över tid. Samtidigt minskar behovet av socialbidrag.
“Pandemin beror på klimatförändringen”
Påstående**: “En pandemi** av det slag som den som vi befinner oss i nu är en följd av bland annat klimatförändringen, en försämring av naturens diversitet och av att naturen exploateras. Också därför påverkar sådana här pandemier oss på ett nytt sätt, och med kraft.” Statsminister Sanna Marin (partiledare, SDP) i Iltasanomats kommunalvalsutfrågning 18.5.2021:
Motivering: Olli Vapalahti, professor i virologi, säger till Yle att det inte går att se några direkta samband mellan klimatförändringen och coronapandemin. Hur pandemin uppstod, och dess första stadium, känner man till alla delar inte till.
Marin har dock rätt i att klimatförändringen anses vara en bakgrundsfaktor för nya hotfulla infektioner. Vapalahti säger att klimatförändringar i form av t.ex. försämrad biodiversitet och exploatering av naturområden är faktorer som ökar spridningen av nya infektionssjukdomar från djurvärlden till människor. Detta kan hända till exempel då man röjer djungeln och börjar med svinuppfödning där. Då kommer svinen i direktkontakt med fladdermöss. I och med klimatförändringen sprids arter till nya områden. Naturens diversitet minskar när en art får en dominerande position och det kan öka risken för att coronaliknande epidemier uppstår.
“Vårdreformen berör bara en tredjedel”
Påstående**: “Man bör minnas, att en tredjedel** av folket har företagshälsovård och en tredjedel har sjukförsäkring. Således berör vårdreformen bara en tredjedel av alla finländare. Nog är det konstigt om man inte kan skjuta till lite resurser och få till stånd en ordentlig hälsovård för dem utan hela den här reformen” Hjallis Harkimo (Rörelse Nu) i Yles stora partiledardebatt vid 38’05 - 38’29.
Motivering: På Finansministeriet berättar man för Yle att det inte är riktigt så enkelt som Harkimo låter förstå. Vårdreformen berör hela befolkningen.
Procenterna i Harkimos påståenden är otydliga och Harkimo glömmer att de flesta finländare i något skede av livet behöver vård inom specialsjukvården, som i sin tur är helt offentlig.
Ungefär 43 procent av befolkningen vårdas inom det offentliga medan 35 procent (1,91 miljoner) har företagshälsovård, men också här varierar andelen kraftigt.
Sjukförsäkring har drygt tjugotvå procent (1,2 miljoner) finländare. Den största delen av dessa är barnförsäkringar som tecknats innan barnet fötts. En del har utöver sin företagshälsovård också tillgång till privata sjukförsäkringar som arbetsgivaren tecknat för dem. Också den här gruppen vårdas i praktiken inom specialsjukvården i Finland.
Personer som har företagshälsovård eller privat sjukförsäkring har hur som helst också rätt att vända sig till den offentliga vården – och det gör de också i hög grad.
Harkimos påstående stämmer alltså inte.
“Inga vårdköer här inte”
Påstående**: ”Vi har kommuner där du samma dag** kan få komma till hälsocentralen och vi har kommuner och städer där det kan ta veckor”. Utvecklings- och utrikeshandelsminister Ville Skinnari (SDP) i Yles stora partiledardebatt vid 23 minuter.
Motivering: Åtminstone i Kuhmo, Sotkamo och Suomussalmi har hälsocentralerna inga köer, utan där kan man vid behov få träffa en läkare under samma dag som man kontaktar hälsocentralen. Det uppger Kainuun sosiaali- ja terveydenhuollon kuntayhtymä.
I Norra Karelen finns det tio hälsocentraler där patienten vid behov kan få tid samma dag. Det är möjligt om ärendet inte kan avgöras på distans, och om hälsocentralens personal anser att ett besök är nödvändigt. Uppgifterna kommer från Siun sote, Pohjois-Karjalan sosiaali- ja terveyspalvelujen kuntaryhmä.
Både Kommunförbundet och THL uppger för oss att många kommuner har en handlingsplan där brådskande och icke-brådskande patientärenden vid behov kan skötas samma dag på hälsocentralen. Det betyder inte nödvändigtvis att man får träffa en läkare, men vid behov får man träffa personal inom social- och hälsovården.
Det finns också kommuner där väntetiden till hälsocentraler kan vara flera veckor. Enligt THL:s överläkare gäller det här främst väntetiden för att få en läkartid.
“Noll procent kommunalskatt tack vare vindkraft”
Påstående**: ”Genom att satsa på förnybar energi** kan kommuner själva rätt långt minska skattebördan. För att göra det kan kommuner till exempel satsa ordentligt på vindkraft. Om jag minns rätt var det Pyhäjoki som angavs som exempel där kommunalskatten i framtiden kan vara noll då skatter kan tas in via fastighetsskatten på vindkraftsparker.” Maria Ohisalo (gröna) i Yles stora partiledardebatt vid 54 minuter.
Påståendet går inte att granska.
Motivering: Maria Ohisalo kan ha hänvisat till en artikel i Kauppalehti, där tidningen hade räknat ut att fastighetsskatten från vindkraften kan sänka kommunalskatten för en del kommuner till noll procent. Beräkningarna är gjorda utifrån antagandet att vårdreformen blir verklighet.
Vårdreformen, så som den planeras i dag, ändrar strukturen på kommunernas inkomster och utgifter. Beräkningarna och fördelningen av statsandelar ändras också, och det kan betyda att inkomsterna från vindkraftsparkernas fastighetsskatt inte har samma inverkan som man föreställer sig i Kauppalehtis artikel.
Framtidens skatteförfarande är ovisst, alltså kan påståendet inte granskas. Vad gäller Pyhäjoki kommun utgör intäkterna från vindkraftsparkerna och små kraftverks fastigheter 38 procent av kommunens fastighetsskatteintäkter.