– Det är trevligt att konstatera att utskottet står enhälligt bakom det här utlåtandet, säger utskottets ordförande Antti Rinne (SDP).
Med vissa krav på ändringar godkände grundlagsutskottet lagförslaget om hälsovårdsreformen. Dels vill utskottet att Helsingfors kommunala självbestämmanderätt inte hotas av den statliga styrning det nya systemet väntas medföra. Den andra anmärkningen gäller uppsägningar av avtal med privata vårdbolag, där utskottet vill se en noggrann och tydlig avgränsning.
Utskottet vill också att man ser över det lagen säger om överlämnandet av personuppgifter och egendom från kommunerna till välfärdsområdena.
Utskottet hittade inget som bryter mot grundlagen i lagförslaget. Rinne tar inte ställning till vad utlåtandet innebär för regeringens förhoppningar om att få reformen godkänd innan midsommaren.
– Från och med nu är saken i social- och hälsovårdsutskottets händer, säger Rinne.
Rinne säger att grundlagsutskottet inte i det här skedet har för avsikt att granska att de ändringar man bett om görs, och att saken för deras del är färdigbehandlad.
Löfström nöjd med resultatet, Rydman oroar sig för Nylands ställning
– Jag är nöjd med slutresultatet och att vi har fått ett enhälligt utlåtande från grundlagsutskottet gällande social- och hälsovårdsreformen, och att den dessutom nu inte har den typens problem som vi har sett tidigare, säger SFP:s Mats Löfström, som sitter i grundlagsutskottet.
Angående uppsägningar av avtal anser Löfström att det främst handlar om preciseringar i lagförslaget.
– Det är framför allt tröskeln, hur hög tröskeln ska vara för att man ska kunna säga upp avtal med egendom som har utlokaliserats. Men jag skulle ändå säga att den här typens problem, det handlar mera om preciseringar i lagförslaget, som social- och hälsovårdsutskottet kan göra. Det är inte den typens grundproblem som fanns i förra reformförslaget. Den stora bilden är ändå att den här reformen nu kan gå vidare, och att social- och hälsovårdsutskottet nu har den uppgiften att föra reformen i mål rent politiskt.
Löfströms utskottskollega från Helsingfors, Wille Rydman (Saml), lyfter fram Helsingfors ställning i reformen.
– Vi måste också utvärdera hur den här reformen kommer att påverka Helsingfors självstyrelse. Därför konstaterade grundlagsutskottet att förvaltningsmodellen som föreslogs måste justeras så att Helsingfors kommunala självstyrelse inte kränks.
Rydman påpekar att de i grundlagsutskottet nu endast gett förslaget grönt ljus ur ett grundlagsmässigt perspektiv, rent politiskt stöder han däremot inte förslaget.
– Själv upplever jag att den här reformen inte borde godkännas i riksdagen för det kommer att innebära stora strukturella förändringar, som kommer att riskera till exempel just Nylands status i landet, säger Rydman.
Vad innebär reformen?
Vårdreformen, eller i folkmun sote-reformen, förnyar radikalt sättet på vilket vården och socialtjänsterna arrangeras i Finland.
Ansvaret för nästan all vård övergår från kommunerna, som sköter vården i nuläget, till 21 så kallade välfärdsområden, plus Helsingfors som ska sköta sin egen vård.
I tidigare regeringars reformförslag har välfärdsområdena kallats landskap, och det talades om landskapsval. Landskapen har nu döpts om till områden och nu ska det i stället ordnas områdesval, enligt planen i januari nästa år.
På förhand kritiserades bland annat hur existerande avtal med privata vårdproducenter ska kunna sägas upp. Många kommuner och regioner har nu omfattande avtal med privata företag. Regeringen vill undvika grundlagsproblem genom att kräva att de nya välfärdsområdena själva ordnar en stor del av vården.
Även den så kallade särlösningen för Nyland – där Helsingfors som ensam kommun håller kvar ansvaret över sin egen vård, medan alla andra kommuners vårdansvar landar på välfärdsområdenas bord, samtidigt som övriga Nyland delas upp i fyra områden – har kritiserats på förhand.
Kritikerna har pekat på att fem olika vårdområden i Nyland går emot kärnan i hela reformen, det vill säga centralisering för att garantera kvaliteten på vården. Det här tyckte grundlagsutskottet inte att går emot vad grundlagen säger om saken, säger Rinne.
– Lösningen är inte det som utlovades, och vårdreformsexperterna anser att direktiven för reformen inte uppfylls, men ur ett grundlagsenligt perspektiv är det inte ett problem, säger utskottets viceordförande Antti Häkkänen (Saml).
Blir det val i januari?
Utskottet behandlade lagförslaget på kring 30 möten och materialet består av 1 700 sidor. För att få klart sitt utlåtande innan den här helgen möttes utskottet både innan och efter fredagens plenum i riksdagen.
Nu skickas förslaget vidare och ska godkännas av det politiskt ansvariga social- och hälsovårdsutskottet innan riksdagen kan klubba igenom det.
– Det är väldigt svårt att säga just nu precis hur länge det kommer att ta, konstaterar riksdagsledamoten från Vasa, Kim Berg (SDP).
Berg sitter i social- och hälsovårdsutskottet i riksdagen, som ska godkänna lagförslaget innan det landar i riksdagen.
– Just nu ser det ju nog ut som att tidtabellen kommer att hålla. Så att säga deadline för det här ärendet i riksdagen är slutet av juni, för vi måste ha lagstiftningen färdig minst sex månader före valet, säger Berg.
Regeringen hoppas på att reformen ska godkännas av alla innan midsommar och riksdagens sommarpaus, för att planen på områdesval i januari 2022 ska hålla. Lagen kräver en sex månaders förberedelseperiod mellan det att reformen godkänns av riksdagen och att valet hålls.
I områdesvalet ska beslutsfattare väljas till de olika välfärdsområdena.
De tidigare regeringarna har misslyckats med projektet
Arbetet med att reformera hälsovårdssystemet i Finland har pågått sedan 2005, men beslutsfattarna har gång på gång stött på problem.
Till exempel regeringen Sipilä satsade mycket prestige på hälsovårdsreformen och valde att kasta in handduken strax före riksdagsvalet 2019 på grund av att regeringens reformförslag föll i grundlagsutskottet.
Också den så kallade sixpacken under Jyrki Katainens ledning misslyckades med uppgiften. Regeringen Katainen försökte kombinera hälsovårdsreformen med en kommunreform.
Klockan 19.50 uppdaterades artikeln med kommentarer av Mats Löfström och Wille Rydman.