"Det var en gång en man från Replot som skulle gå till skogen för att hugga timmer. När han kom fram till platsen där han skulle hugga såg han en eld som brann vid foten av ett träd. Mannen tänkte att det måste vara underbyggarna som bodde där och att de kunde göra honom illa om han högg ner deras träd".
Ja, så här börjar en av de nyaste berättelserna i BUU-sagan.
Under maj och juni satsar BUU-sagan på folksagor och sägner från olika delar av Svenskfinland. Malin Olkkola, som är den som berättar BUU-sagorna, har sökt fram gamla berättelser och hittat guldkorn om underbyggare i Jungsund, vargmotare i Björkö och berättelsen om hur potatisen kom till Finland.
Jag tror att många familjer antingen lyssnar på BUU-sagor i bilen eller har det som nattningstradition.
Malin Olkkola, sagoberättare i BUU-sagan
– Det är ett litet detektivarbete att hitta de här sägnerna, eftersom de först och främst förts vidare som muntlig tradition. Min pappa är bibliotekarie så jag bad honom plocka fram böcker med nedtecknade sägner.
De nedtecknade berättelserna är ofta spännande och handlar om olika fantasiväsen.
– Jag hade tidigare hört om Skogsrået, Näcken och Ramt, men i och med det här stötte jag också underbyggare och de var en ny bekantskap, säger Malin Olkkola. Hon liknar underbyggarna vid de underjordiska i Ronja Rövardotter.
BUU-sagan som fredagstradition
BUU-sagan är en sagopodd som riktar sig till fem- till sjuåringar. Men det har visat sig att målgruppen blivit större än så. Många äldre lyssnar och många familjer har det som en tradition att tillsammans lyssna på BUU-sagan varje fredag.
BUU-sagan är också en fortsättning på gamla tiders vana att samlas kring lägerelden eller i brasans sken och berätta.
– Jag tror att många familjer antingen lyssnar på BUU-sagor i bilen eller har det som nattningstradition. Sagorna kan också användas för att ge föräldrar en andningspaus, eller som barnvakt under matlagningen.
Malin Olkkola kommer själv från teatervärlden och är utbildad scenkonstpedagog. Hon tycker att det är roligt att jobba med sagorna.
– Jag tycker supermycket om det här och jag försöker alltid berätta sagorna på ett sätt som tar fram det konstnärliga. Jag ser sagan framför mig och lever mig in i de olika karaktärerna, för att göra berättelsen så levande som möjligt.
Det är inte alltid så lätt då det kan vara många olika karaktärer att hålla reda på. Det kan vara igelkottar, kaniner och ekorrar som alla ska ha olika röster. Ljudvärlden med alla ljudeffekter, ljudmattor och jinglar, är en stor del av BUU-sagan. Det är teknikern Peter "Lido" Salonen som skapar ljudvärlden.
Det är inte alltid så lätt då det kan vara många olika karaktärer att hålla reda på. Det kan vara igelkottar, kaniner och ekorrar som alla ska ha olika röster.
Malin Olkkola
Sagornas betydelse idag
Hurdan är då sagans position i dag, då barn får så mycket via skärm?
– Här handlar det enbart om att lyssna, till skillnad från när man håller på med skärmar. Det är annorlunda. Jag tror att det är väldigt viktigt. Då är det du själv som skapar bilder i huvudet medan du lyssnar.
Som barn tyckte Malin Olkkola om att lyssna på sagor på C-kassett och följa med i böcker som hörde till. Men hon lyssnade också på kassetter utan böcker.
– När man hörde berättelsen var det spännande att måla upp sagovärldar för sig själv, liksom när man läser en bok och får en bild av hur karaktärerna ser ut. Jag tror att det är bra för utvecklingen av barns fantasiförmåga.
BUU-sagorna är mellan fem och femton minuter långa och en ny saga utkommer varje fredag på Barnens Arena. Och fler sagor behövs. Nu söker BUU-sagan fler sägner från olika delar av landet. Kontakta BUU-redaktionen om du har en bra berättelse, buuklubben@yle.fi.
Hitta din egen favoritsaga bland BUU-sagans nya lokalhistoriska sagor:
Sägnen om jätten Finn, och hur replot skärgård kom till
Berättelsen om hur potatisen kom till Finland
