Artikeln är över 3 år gammal

Barn som bär för stort ansvar hemma står inför ett långt sommarlov – coronapandemin har gjort läget ännu tuffare

Nästan hälften av unga anhöriga uppger att situationen förvärrats under det senaste året, visar en enkät som anhörigföreningen FinFami gjort.

Ung ledsen man
De flesta minderåriga som tar hand om en närstående, tar hand om en förälder. Men det kan också handla om ett syskon eller annan närstående. Bild: Unsplash/Christian Erfurt

Nu står dessa unga inför ett långt sommarlov, vilket för en del av dem innebär att att de tar hand om familj och hushåll på heltid medan kompisarna njuter av ledigheten.

Kring fyrtio procent av de ungdomar som lever i en familj där deras familjesituation redan är ansträngd och den unga tvingas ta orimligt stort ansvar för familjen, uppger att deras situation blivit värre under coronaåret.

Det visar de enkätresultat som anhörigföreningen FinFami har sammanställt under våren. På Finfami fokuserar man på att befrämja anhörigas välmående när någon närstående har problem med den psykiska hälsan.

I den nationella enkäten fick man in cirka sexhundra svar av ungdomar i åldern tretton till tjugo år.

I enkäten framgår att cirka fyrtio procent av de unga svarat att deras vardag eller familjesituation som anhörig har "försvårats eller delvis försvårats" under pandemin. En femtedel av de svarande upplevde att situationen "inte försvårats/ändrats alls".

- Situationen där hemma har förvärrats ytterligare för unga anhöriga, du måste ta ett ännu större ansvar samtidigt som skolan också gett dig ett större ansvar, säger ungdomskoordinator Anna Håkans på FinFami Österbotten.

Oftast en förälder man tar hand om

Av de ungdomar som svarat på enkäten hade cirka sjuttio procent en förälder som anhörig som de tog hand om, cirka åtta procent hade syskon som anhöriga och drygt tio procent var anhörig till en vän.

Unga anhöriga kallas ibland också unga omsorgsgivare. Att vara ung anhörig eller ung omsorgsgivare innebär att en minderårig på grund av olika omständigheter "bär ansvar för vård, omsorg, assistans och andra slag av stöd till familjemedlem eller någon annan närstående".

Vi vet inte hur många unga omsorgsgivare det finns i Finland, men en uppskattning är att det rör sig om cirka tjugotusen minderåriga som bär ett oproportionerligt ansvar där hemma.

I Finland lever vart fjärde barn i en familj där det förekommer psykisk ohälsa eller missbruksproblem som kräver vård, vilket innebär att mörkertalet bland barn som tar hand om en familjemedlem och hushållet kan vara stort.

Oro och trötthet

Att som barn känna oro och ansvar över en älskad person, påverkar vardagen.

I enkäten Hälsa i skolan år 2019 uppgav cirka sex procent av de unga att de dagligen eller varje vecka tog hand om en anhörig. Tio procent tog hand om en anhörig månatligen eller några gånger per år.

Skoltrötthet, depressionssymtom, ångest och ensamhet är mer vanligt förekommande hos unga anhöriga jämfört med de övriga.

Projektarbetare Lovisa Till på Finfami Österbotten påpekar att många av unga anhöriga uppger ensamheten som överväldigande och att den här ensamhetskänslan ökat under det senaste året.

- Man kan se att ansvaret skjutits över ännu mer på den redan från förr ansvarsbelastade ungdomen, säger Till.

Lovisa Till och Anna Håkans
Lovisa Till och Anna Håkans på FinFami Österbotten använder begreppet "unga anhöriga" och med det menas en minderårig vars förälder, syskon eller annan närstående har problem med hälsan eller det psykiska måendet. Bild: Anki Westergård/YLE

Handla, laga mat, städa och tvätta

Håkans berättar om ett ganska typiskt exempel: en ung som de haft kontakt med som är i mitten av tonåren, berättar att det är hon som sköter hushållet.

Föräldern mår så pass dåligt att den unga känner att allt ligger på hens ansvar. Det är hen som ska ta hand om den sjuka föräldern, handla och laga mat, städa och tvätta. Och dessutom ska hen gå i skolan.

- Det vi ser är att den unga glömmer bort sin egen psykiska hälsa eftersom hen är så fokuserad på övriga familjemedlemmar, säger Till.

Håkans tillägger att då de unga tar kontakt säger de ofta att det är mamma eller pappa som borde få hjälp, och de har helt glömt bort sig själva och att de behöver hjälp.

Under pandemin har kontakterna till FinFami "ökat otroligt mycket" på deras sociala medier-kanaler, säger Håkans.

- Det är positivt att vi nu kan finnas där de unga finns, alltså på sociala medier. Det känns ändå oroväckande att problematiken för unga anhöriga är ett återkommande problem som inte tycks minska, säger Till.

De unga själva säger att det under pandemin erbjudits färre tjänster än vanligt för unga som behöver hjälp och stöd. De svarande betonar att det borde "finnas lika mycker eller mer hjälp att få under corona", enligt enkätsvaren.

Alla har rätt till ett bra sommarlov

Håkans påpekar att vi som samhälle måste blir medvetna om att det finns barn och unga som tar ett för stort ansvar hemma. Också i skolorna ska det finnas en medvetenhet om att alla elever inte har samma möjligheter att prestera hemifrån.

Sommarlovet är det bästa i många barns liv, men det finns de som istället för ledigt har ansvar över familjens hushåll och välmående under hela sommaren.

Håkans säger att FinFami vill uppmuntra unga att ta kontakt till ställen som erbjuder hjälp och stöd.

- Du ska inte behöva ha ansvaret där hemma, vara den som städar och lagar mat. Du ska fokusera på dig själv, göra saker som du tycker om, umgås med dina kompisar för att du ska orka sen på hösten.