Regeringen informerade på onsdagen om sina noggrannare planer på hur Finlands andel av EU:s återhämtningsfond ska användas.
En preliminär version av programmet publicerades redan i mars.
Riksdagen godkände stödpaketet för Finlands del för en dryg vecka sedan efter en exceptionellt utdragen debatt.
I dag presenterade ministerarbetsgruppen för hållbar utveckling Finlands slutliga förslag på program för hur Finland ska använda pengarna från återhämtningsfonden.
Tanken är att programmet ska främja digitalisering, forskning och investeringar i grön teknik.
Dessutom vill Finland främja sysselsättningen och en snabb tillgång till sjukvård genom reformer.
Programmets ekonomiska effekter är positiva, men ganska måttliga
Mikko Spolander, överdirektör vid Finansministeriet
Arbetsgruppens ordförande har varit den avgående finansministern Matti Vanhanen (C).
– Vi har förberett programmet i åtta månader, och resultatet är ett mycket detaljerat program på 500 sidor. Det kommer nu att skickas till EU-kommissionen för utvärdering.
Både regeringen och olika tjänstemän har under de senaste månaderna fört en livlig dialog med kommissionen för att få klarhet i de krav som kommissionen har på programmet.
Regeringens finanspolitiska ministerutskott och EU-ministerutskottet har redan förordat programmet.
Matti Vanhanen säger att Finlands program mera handlar om reformer än om ekonomisk stimulans.
– Vi har redan använt mycket budgetpengar på ekonomisk stimulans under coronakrisen, men då har det till största delen handlat om finansiering som upprätthåller sådan verksamhet som vi redan har.
– Vårt program för hållbar utveckling lockar i stället investeringar till teknologier som kommer att vara viktiga och skapa nytt i den globala ekonomin i framtiden.
Enligt Vanhanen kommer programmets omfattande satsningar på forskning och utveckling att öka ekonomins långsiktiga tillväxt.
Måttlig ekonomisk nytta
När Mikko Spolander som är överdirektör på Finansministeriet presenterade programmets ekonomiska effekter mera i detalj var han ändå mera dämpad.
– Programmets ekonomiska effekter är positiva, men ganska måttliga. Det är sant att de inhemska stödda projekten förbättrar tillväxten och produktionen. Stödet i andra länder har också positiva effekter som spiller över till Finland. Programmet kommer också att förbättra Finlands tillväxtpotential på medellång och lång sikt.
Men det handlar inte om stora förbättringar.
Hela stödpaketets storlek på EU-nivå är 750 miljarder euro. Summan delas ut under åren 2021–2026.
Summan motsvarar 5,3 procent av EU:s förväntade BNP år 2021. Finland förväntas få 2,09 miljarder euro från fonden. Det motsvarar 0,8 procent av Finlands BNP under år 2021.
– Om man utgår från att varje stödeuro ökar efterfrågan och produktionen med motsvarande värde, kan man förvänta sig att BNP tack vare det inhemska stödet totalt ökar med 0,8 procent under de år som stödet betalas ut, säger Mikko Spolander.
Största delen av den här effekten är tillfällig, men en liten del förbättrar ekonomin så att dess storlek år 2026 förväntas vara 0,2 procent större än den skulle vara utan den inhemska andelen av stödet.
– Vi förväntar oss att BNP år 2021 växer 0,1 procent snabbare och 0,2 procent snabbare år 2022 tack vare stödet.
Stödet i andra länder förbättrar Finlands ekonomi genom att öka Finlands export då efterfrågan ökar i hela EU.
Den här effekten förväntas vara starkast i början av stödprogrammet, under åren 2021 och 2022.
– Tack vare den kombinerade effekten förväntas Finlands ekonomi i slutet av år 2023 vara 0,5 procent större än utan stödpaketet, säger Spolander.
Ett klart mål med stödet är dessutom att förnya de ekonomiska strukturerna.
Här säger Spolander att den effekten beror på hur väl vi lyckas rikta och implementera stödet.
– Hur väl det lyckas får vi se under de kommande åren.
Han tycker ändå att det är sannolikt att stöd som förbättrar kunskap, ibruktagandet av ny teknologi, ett miljövänligare samhälle och en förnyelse av produktionsstrukturer på lång sikt ökar ekonomins produktionskapacitet och sysselsättningen.
– De långsiktiga effekterna beror helt på hur väl pengarna används till att förbättra produktiviteten och investeringar som skapar ny produktionskapacitet. Avgörande är också i hur hög grad stödpengarna lockar med sig privata investeringar.
Hårda krav på stödet
För att ens få denna lilla ekonomiska nytta måste Finland uppfylla hårda kriterier. Matti Vanhanen oroar sig för att den offentliga debatten kan ha gett en felaktig bild av hur lätt stödpengarna betalas ut.
– Många kan ha fått en uppfattning att EU snart kommer skicka drygt två miljarder euro till Finland, och ännu många fler miljarder till Italien, och att alla sedan kan använda pengar som de tycker. Så är det verkligen inte.
Den som har lett Finlands diskussioner med EU-kommissionen är finansrådet Marketta Henriksson, chef för regeringens EU-sekretariat.
Hon lyfter fram att EU:s lagstiftning strängt begränsar hur pengarna kan användas.
– Alla länder måste göra en återhämtningsplan. Det finns flera krav på den. Bland annat att 37 procent av pengarna måste användas till att främja övergången till ett mera miljövänligt samhälle och 20 procent till att främja digitalisering.
Finland planerar att satsa 50 procent på att bli miljövänligare och 24 procent på digitalisering.
– Därtill måste rekommendationerna stämma överens med de landsvisa rekommendationer som varje medlemsland har fått under 2019 och 2020, fortsätter Marketta Henriksson.
– De centralaste rekommendationerna för Finland berör vårdreformen och arbetsmarknaderna. Vi har också fått rekommendationer om miljövänlighet, digitalisering och satsningar på forskning och utveckling samt hushållens överskuldsättning och hinder mot penningtvätt.
Det måste också finnas en balans mellan reformer och investeringar. Med det vill EU-kommissionen övervaka att programmet faktiskt förnyar ekonomiska strukturer.
Det finns också klara kriterier för de projekt som kan få stöd.
– Det finns till exempel klara gränser för hurdana personalkostnader och återkommande utgifter som kan få stöd, säger Marketta Henriksson.
Stödet delas ut på basis av klara kostnadskalkyler.
– Alla projekt som godkänns får klara mätbara mål och delmål. EU delar ut pengarna i takt med att dessa del- och slutliga mål uppnås.
Alla medlemsländer måste övervaka att systemet fungerar som det ska. I Finland koordineras övervakningen av Finansministeriet.
Inget är ännu klart
Regeringen förväntas godkänna Finlands program på torsdag morgon.
Efter det kommer kommissionen att granska det under högst två månader. Under den tiden fortsätter dialogen med kommissionen speciellt om hur de enskilda målen och delmålen ska formuleras.
– Det är viktigt för att de utgör grunden för hur stöden kan betalas ut, säger Marketta Henriksson.
Om kommissionen godkänner Finlands program rekommenderar den att Europeiska rådet ska godkänna det. Europeiska rådet fattar sitt beslut inom fyra veckor efter det.