Artikeln är över 3 år gammal

Den största nyheten – vi diskuterar stora nyhetshändelser med de journalister som bevakade dem

Hur arbetar en nyhetsjournalist när den stora katastrofen inträffar? Var går gränsen mellan de personliga känslorna och den professionella identiteten? Och hur är det att uppleva drömuppdraget - nyheten man väntat på så länge man kan minnas?

Grafisk logo med texten "Den största nyheten" samt tecknade symboler som bland annat föreställer skyskrapor, en hockeyklubba, en pansarvagn och en skrivmaskin.
Den största nyheten är en intervjuserie där åtta tidigare journalister har fått välja karriärens viktigaste nyhetshändelse. Bild: Sebastian Dahlström

I serien “Den största nyheten” får vi träffa åtta journalister som blickar tillbaka på en lång karriär och lyfter fram den nyhetshändelse som blev den största, eller det uppdrag som blev det mest betydelsefulla. Gemensamt för alla är att de har slutat med det dagliga jobbet på nyhetsredaktionerna.

“Det var en global händelse i ordets värsta mening” - Nils Torvalds minns 11 september-attackerna

Tisdagen den 11 september 2001, några minuter över 9 på morgonen, står Nils Torvalds nedanför World Trade Centers brinnande skyskrapor på Manhattans sydspets.

– Jag kom till platsen ungefär samtidigt som polisbilarna och brandbilarna.

Trots att 20 år har förflutit får Svenska Yles tidigare USA-korrespondent fortfarande gåshud när han tänker på den dagen.

Torvalds berättar om det han kallar ett “rapporteringsrör”, hur man som journalist lägger de personliga känslorna åt sidan för att enbart koncentrera sig på att arbeta.

Men följande dag, i en av många direktrapporter, kan Nils Torvalds inte längre hålla känslorna tillbaka.

– Då har jag varit hyperrationell i ett dygn, men sen brister kontrollen. Jag gråter nästan.

Nils Torvalds minns 11 september-attackerna

“Den 7 maj 1995 blev Finland mindre individcentrerat och mera kollektivt” - Kaj Kunnas minns Finlands första VM-guld i ishockey

Sportredaktören Kaj Kunnas kan fortfarande referera VM-finalen 1995 ur minnet. Drömfinalen mot Sverige, som spelades i ett fullsatt Globen i Stockholm.

– Ville Peltonen gör hattrick, 3-0 i en VM-final… Och Timo Jutila stänker in 4-0 i tredje perioden! Då visste man - Finland är världsmästare i lätkä.

Det var en historisk seger. En seger vi, enligt Kunnas, kan se efterverkningar av i finländska ungdomars idrottsdrömmar än i dag. För den 7 maj 1995 förändrades något fundamentalt i Finland.

– Från att ha varit en väldigt individcentrerad idrottsnation blev Finland plötsligt ett samhälle som tänker kollektivt.

Kaj Kunnas minns Finlands första VM-guld i ishockey

“Det första offret i alla krig är sanningen” - Yrsa Grüne-Luoma minns Nato-bombningarna i Jugoslavien

Under våren 1999 befann sig Yrsa Grüne-Luoma i Serbien och rapporterade för Hufvudstadsbladet, medan Natos bombkampanj pågick.

– Jag blev betydligt mera kritisk, fjällen föll från ögonen. Jag upplevde ett krig där bomberna faller medan jag är där.

Yrsa Grüne-Luoma beskriver kriget genom uttrycket “det första offret i alla krig är sanningen”.

– Det var så konkret på något sätt, när man själv hade upplevt det. Värdet av att som journalist vara på plats var helt oersättligt.

Yrsa Grüne-Luoma minns Nato-bombningarna i Jugoslavien

“Sex, makt och politik - här finns alla ingredienser för något stort” - Anne Suominen minns drevet som ledde till utrikesminister Ilkka Kanervas avgång

Under våren 2008 utspelas en politisk skandal i Finland. Utrikesminister Ilkka Kanerva har skickat hundratals sms till den erotiska dansaren Johanna Tukiainen. När pressen fick nys om det här gick drevet igång.

Anne Suominen som var chef för politikavdelningen på Hufvudstadsbladet säger att medierna vid sådana här tillfällen börjar tävla med varandra. Journalistiken handlar allt mindre om substans - och allt mer om att än en gång ställa någon mot väggen.

– Man bygger upp förväntningar hos publiken som varje dag väntar sig något nytt och smaskigt.

Anne Suominen minns presskonferensen den första april 2008, när Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen meddelar att Kanerva får sparken.

– Katainen försäkrade att han inte hade böjt sig för mediernas påtryckningar. Men faktum är att han inte hade några alternativ - drevet var så hårt, säger Anne Suominen.

Anne Suominen minns drevet som ledde till utrikesminister Ilkka Kanervas avgång

“De gav sig på tv-tornet - det var ett slag mot media“ - Carita Pettersson minns kuppförsöket i Vilnius

Sovjetunionens pansarvagnar körde längs Vilnius gator i januari 1991. Litauiska demonstranter samlades kring strategiska byggnader för att skydda dem. Natten mellan den 12 och 13 januari lämnar Svenska Yles utsända Carita Pettersson sitt hotellrum och sätter sig i en taxi.

– Vi hade fått veta att något stort är på gång. Taxichauffören hade ställt in radion på sovjetarméns frekvens.

Carita Pettersson hörde ordergivningen via radion. Det stod klart att pansarvagnarna var på väg mot Vilnius tv-torn som var omringat av litauiska självständighetsaktivister. Taxin satte av i ilfart.

– På vägen mot tv-tornet körde vi om ett tiotal pansarvagnar.

Carita Pettersson bevittnade hur pansarvagnarna, efter att de kommit fram till tv-tornet, öppnade eld mot folkmassan.

Carita Pettersson minns kuppförsöket i Vilnius

“Det var kasinospel - aktieaffärer med lånade pengar” - Bengt Jansén minns när tjänstemannacentralen TOC gick i konkurs

Under det tidiga 90-talet befann sig Finland i en av landets allvarligaste ekonomiska kriser någonsin. Nyheterna handlade om konkurser och arbetslöshet.

Bengt Jansén som bevakade arbetsmarknadsfrågor för Tv-nytt minns särskilt den andra september 1992, när den enorma tjänstemannacentralen TOC gick i konkurs.

– Många förlorade sitt jobb, sina vänner och sitt anseende.

Inre stridigheter hade präglat TOC under hela dess historia. Men när splittringen kom handlade det också om misslyckade aktieaffärer med lånade pengar. Bakom de här affärerna stod ledningen för TOC:s investeringsbolag.

– De kallades för “pelimiehet”. De lånade pengar av TOC, köpte aktier, förlorade, lånade pengar på nytt…

När det de här affärerna började rullas upp hade det gått så långt att TOC inte längre gick att rädda.

Bengt Jansén minns när tjänstemannacentralen TOC gick i konkurs

“När jag mötte verkligheten i Teheran blev jag alldeles paff” - Marit Ingves minns parlamentsvalet i Iran 2000

Vid millennieskiftet blåste liberala vindar i Iran. Den reformvänlige Mohammad Khatami var president, och i parlamentsvalet vann den liberala falangen en stor seger.

– Khatami var populär i väst, han var reformvillig på samma sätt som Gorbatjov. Han ville förändra systemet, inom systemet.

Det säger Marit Ingves som var utsänd av Svenska Yle för att bevaka parlamentsvalet. Hon minns ett Iran som var totalt annorlunda än det land hon hade sett i nyhetsförmedlingen. Uppdraget befäste Marit Ingves uppfattning om hur viktiga reportageresor är.

– Vikten av att skicka ut journalister, och inte alltid förlita sig på andrahandsuppgifter.

Marit Ingves minns parlamentsvalet i Iran år 2000

“Det som de här killarna berättar nu är otroligt viktigt” - Kari Lumikero minns intervjun med överlevande efter Estoniakatastrofen

Den 28 september 1994 väcks Kari Lumikero av ett telefonsamtal mitt i natten. Bara någon timme tidigare har passagerarfärjan Estonia sjunkit i Östersjön.

– Min första reaktion var att det inte kan stämma.

Kari Lumikero tog sig så snabbt han kunde till jobbet på MTV:s redaktion i Helsingfors. Sen bär det av till Åbo universitets centralsjukhus, där han som första journalist får träffa överlevande.

– Förutom att jag fortfarande själv var skakad så tänkte jag bara att det de här killarna nu berättar är otroligt viktigt.

Intervjun blir en stor nyhetsseger för MTV, men samtidigt väcks kritik mot att intervjua människor som kanske är i chock.

Kari Lumikero minns intervjun med överlevande efter Estoniakatastrofen
Grafisk logo med texten "Den största nyheten", samt ett bildkollage med de journalister som medverkar i audioserien. Från vänster upptill: Marit Ingves och Kaj Kunnas, Yrsa Grüne-Luoma, Bengt Jansén, Nils Torvalds, Carita Pettersson och Kari Lumikero.
Medverkande i serien är upptill från vänster: Marit Ingves, Kaj Kunnas. Nertill från vänster: Yrsa Grüne-Luoma, Bengt Jansén, Nils Torvalds, Carita Pettersson, Anne Suominen och Kari Lumikero. Bild: Sebastian Dahlström

Den största nyheten är en audioserie för Svenska Yle i åtta delar. Redaktör är Sebastian Dahlström.