Efter 15 år av försök i olika regeringskonstellationer, där nästan alla partier i tur och ordning varit med, är regeringen Marins vårdreform nu inne på målrakan. Regeringens målsättning är att riksdagen ska hinna godkänna reformen innan juli då sommarpausen inleds.
Oppositionen gjorde sitt bästa för att fälla reformen under tisdagens interpellationsdebatt.
– I det här skedet kan vi inte blunda för och slå dövörat till den katastrof som hotar Finland i och med regeringen Marins vårdreform. Därför har hela oppositionen lämnat in en gemensam interpellation, säger Arja Juvonen (Sannf).
Omsorgs- och familjeminister Krista Kiuru (SDP) som ansvarar för reformen är snabb med att rätta till oppositionens påståenden.
– Regeringen har nu för första gången ett förslag som är grundlagsenligt. Nu har vi äntligen en chans att gå vidare och koncentrera oss på innehållet framom strukturerna.
“Ger inte fler läkare”
Oppositionen anser att de största problemen handlar om att vårdreformen inte lyckas leva upp till målsättningarna, alltså att reformen inte lyckas stävja kostnadsökningen eller påskynda tillgången till vård.
– Kvaliteten och tillgången på service hotar försämras och kostnaderna skenar iväg om regeringens modell forceras igenom i riksdagen i juni, säger riksdagsledamot Anna-Kaisa Ikonen (Saml) och fortsätter:
– Reformen medför inte tillräckligt med åtgärder som garanterar att det finns vårdpersonal i hela landet. Utan tillräcklig personal kommer man inte att lyckas svara på löftet om en tillräcklig personaldimensionering.
“De små drunknar”
Oppositionspartierna oroar sig också för vilka konsekvenserna blir för kommunerna och städerna.
Ikonen säger att kommunerna har en tyst begravning framför sig i och med reformen eftersom den enligt henne skulle skrota städernas och kommunernas ekonomi.
– Hälften av budgeten förs över till de nya välfärdsområdena men skulderna blir kvar på kommunernas ansvar, hävdar Ikonen.
Arja Juvonen säger för sin del att de små kommunernas röst drunknar i landskapsvalen medan de större städerna förlorar pengar. Hon får medhåll av Hjallis Harkimo från Rörelse Nu.
– Kommunerna kommer inte att ha något att säga till om.
Kristdemokraternas gruppordförande Päivi Räsänen kritiserar för sin del reformen för att den hotar förstöra också de delar som fungerar, som det breda partnerskapet mellan den offentliga, privata och tredje sektorn. Hon lyfter också fram frågan om en landskapsskatt i de nya välfärdsområdena.
– Inom regeringen verkar det finnas en stor frestelse att, tvärtemot den parlamentariska arbetsgruppens slutsatser, ta tag i landskapsskatten. En landskapsskatt skulle leda till en djupare ojämlikhet mellan medborgarna.
“ Den svagaste interpellationen”
SDP:s Aki Lindén säger att interpellationen är den svagaste han någonsin sett. Han har hittat 45 felaktiga påståenden i interpellationen.
– Samlingspartiet motsätter sig vårdreformen för att man sitter i oppositionen och för att man inte får använda offentliga medel fritt inom den privata hälsovårdsbusinessen.
Centerns nya gruppordförande Juha Pylväs är inne på samma linje som Lindén.
– Interpellationen handlar inte om service för människorna utan om Samlingspartiets val- och maktspel. Samlingspartiet som själva drivit reformen längst är nu i förgrunden och försöker fälla den.
– Om reformen strandar komme vi att se en amerikansk modell där plånbokens tjocklek avgör om man får vård, säger Pylväs.
Samlingspartiets Kai Mykkänen kontrar med att vårdreformen leder till ett klassamhälle när det gäller vårdservice.
SFP:s Veronica Rehn-Kivi säger att hon förstår att oppositionen av princip måste vara emot förslaget men påpekar den nuvarande finansieringsmodellen är betydligt bättre än den som till exempel Samlingspartiet försvarade under förra valperioden.
– I denna modell finns det ett tak för nedskärningarna, både på kommunnivå och inom välfärdsområdet och kommunerna kompenseras för förlusterna.
Modellen tar också enligt Rehn-Kivi bättre hänsyn till utmaningarna i de växande regionerna, tvåspråkigheten, samerna och skärgårdens ställning.
Oppositionspartierna kritiserar också regeringen för att den alltför snabbt försöker driva igenom reformen och för att inte ha tagit hänsyn till oppositionens krav om fler utlåtanden och om att höra fler experter i utskotten.
Om regeringens plan håller kan den tillfälliga administrationen för välfärdsområdena börja på hösten och landskapsvalen ordnas i början av 2022.
.
.