Svenska Yles granskning visar att nästan en av tre som valdes in i kommunfulmäktige 2017 slutar. Men i Svenskfinland är variationerna stora. Siffrorna förvånar inte Marianne Pekola-Sjöblom, forskningschef på Kommunförbundet.
– Det är ganska naturligt och motsvarar läget i kommunerna i resten av Finland. Under förra valet ställde 74 procent av kandidaterna i hela landet upp för omval. Helhetsbilden är ganska oförändrad från val till val och skillnaderna i de enskilda kommunerna är alltid stora.
Den ena ytterligheten i Svenskfinland är Nykarleby där hälften av fullmäktigeledamöterna hoppar av, medan den andra är Mörskom med få nya kandidater.
Nykarlebyexemplet motsvarar ändå enligt Pekola-Sjöblom medeltalet i förra kommunalvalet, där ungefär 56 procent var sittande fullmäktigeledamöter och 44 procent nya.
Kimitoön är en annan kommun som sticker ut i Svenska Yles undersökning, 56 procent väljer att inte ställa upp för omval. Kimitoön har under en längre tid dragits med ett inflammerat politiskt klimat. Pekola-Sjöblom tror att det kan vara en orsak till att många slutar.
– Men variationen är mindre jämfört med vid förra valet. Då ställde 56 procent upp på nytt, nu är siffran 59 procent.
Hot och trakasserier avskräcker
Kommunförbundet har nyligen undersökt orsakerna till varför ledamöterna väljer att inte ställa upp.
– Den främsta orsaken är förändringar i privatlivet – förändrade familjeförhållanden, att man bytt jobb eller tänkt flytta till en annan ort. Kommunens ekonomiska situation och trakasserier och hot mot förtroendevalda är andra orsaker. Trakasserier mot ledamöterna har blivit vanligare och det är främst via sociala medier. Men också här är variationerna mellan kommunerna stora.
I till exempel Mörskom, Pedersöre och Jakobstad och Hangö vill många av de som valdes in i fullmäktige fortsätta. Det berättar att arbetet som beslutsfattare varit givande, konstaterar Pekola-Sjöblom.
– Man känner sig motiverad att fortsätta och privatlivet har inte förändrats så att det hindrar kandidaten från att ställa upp igen. Vi vet sedan förr att det är mer sannolikt att de fullmäktigeledamöter som ställer upp blir invalda på nytt än de som är helt nya.
"Nya synvinklar behövs"
Pekola-Sjöblom tycker att det är bra att nya personer väljs in för variationens skull.
– Alla kommuner behöver förändring. Det är bra att man har erfarenhet av beslutsfattande och vet hur det varit förut, hur man utvecklat kommunen och hur diskussionen gått, men kommunen behöver också få in nya tankar och synvinklar.
Pekola-Sjöblom påpekar att en större bredd när det gäller ålder, arbetsbakgrund och kön vore viktigt för demokratins skull. I synnerhet åldersaspekten oroar henne. Kommunförbundets färska analys visar att andelen under 30-åringar sjunkit till 8,5 procent medan andelen kandidater över 64 år ökat till nästan 18 procent.
– Trenden är oroande. Det här ger en fingervisning om hur det kommer att se ut i fullmäktige och hur stor andel under 30-åringar som också blir invalda. Vi behöver unga i fullmäktige, konstaterar Pekola-Sjöblom.
Hon tycker också att det är intressant att rekordmånga, 176 riksdagsledamöter ställer upp i kommunalvalet.
– Det är en intressant trend. Är det på riktigt intresserade av att jobba i den egna hemkommunen, eller ställer de upp för att hjälpa sitt parti? Det är en känslig fråga som man borde tala mer om.
Kvinnorna ställer aningen mer sällan upp för omval än männen och andelen kvinnliga fullmäktigeledamöter är annars också i genomsnitt mindre. Här finns det ändå stora partivisa skillnader. Av De gröna är 60 procent kandidaterna kvinnor, medan andelen kvinnliga kandidater bara är 21 procent inom Sannfinländarna.
– Det beror också på partiförhållandet från kommun till kommun. Vi vet också att de kvinnliga kandidaterna är yngre. Kvinnorna funderar kanske också i högre grad än männen på sina möjligheter att jobba som förtroendevald vid sidan av jobb och familj.