Start
Artikeln är över 3 år gammal

Enkät: Majoriteten av riksdagsledamöterna skulle skicka trupper till Sverige om landet angreps militärt

En klar majoritet av riksdagsledamöterna är redo att skicka soldater till Sverige om vårt västra grannland skulle angripas militärt, även om ingen skulle ha angripit Finland. Det framgår i Utrikespolitiska institutets enkät.

Soldater i skogen.
Omkring hälften av riksdagsledamöterna anser enligt enkäten att Finland och Sverige borde bilda en försvarsallians.  Bild: Silva Nieminen / Yle

I Utrikespolitiska institutets enkät har man frågat riksdagsledamöterna om deras syn på försvars- och säkerhetspolitik.

Knappt 40 procent av riksdagsledamöterna, 77 stycken, svarade på enkäten, som gjordes vid årsskiftet mellan den 15 december och den 22 januari.

Enligt rapporten anser riksdagsledamöterna att Finlands försvarspolitik är i en brytningstid.

Charly Salonius Pasternak, ledande forskare vid Utrikespolitiska institutet, säger till Yle uutiset att förändringen syns i hur riksdagsledamöterna ser Finlands möjligheter och ansvar i försvars- och säkerhetspolitiken.

– En klar majoritet är för att stödja och hjälpa andra länder – också militärt. Riksdagsledamöterna anser att Finland borde ha förmågan och beredskapen att hjälpa och stödja andra, och att Finland också måste ha möjlighet att välja sida, säger Salonius-Pasternak.

Majoritet vill se militär allians mellan Finland och Sverige

Synen på det internationella försvarssamarbetet bland riksdagsledamöterna är allt mer mångfacetterat. Enligt Salonius-Pasternak hade man inte sett dylika enkätresultat för 20 eller ens för 10 år sedan.

En klar majoritet av riksdagsledamöterna, 62 procent, är redo att skicka soldater till Sverige, om vårt västra grannland skulle angripas militärt. 22 procent hade ingen åsikt, medan 13 var av motsatt åsikt.

Omkring hälften av riksdagsledamöterna anser enligt enkäten att Finland och Sverige borde bilda en försvarsallians.

En majoritet av riksdagsledamöterna anser också att Finland vid behov skulle utföra en cyberattack mot ett tredje land för att stödja försvaret av ett annat nordiskt land eller ett EU-land.

Många ser försämrat säkerhetsläge

En knapp majoritet av riksdagsledamöterna som svarade på enkäten anser att säkerhetsläget försämrats 2020 jämfört med året tidigare.

Enligt Salonius-Pasternak kan det här bero bland annat på coronapandemin och händelserna i Belarus och i Ukraina.

Trots att Finland i Lissabonfördraget förbundit sig till att hjälpa ett annat EU-land är bara något under 40 procent av riksdagsledamöterna av den åsikt att det här förpliktar Finland att hjälpa i försvaret av andra EU-länder.

Förtroendet för att andra EU-länder skulle hjälpa FInland militärt är heller inte stort. En tredjedel svarade jakande på den här frågan, en tredjedel nej och en tredjedel kunde inte svara på frågan.