En gång var det Europas kloak

Han pekar mot himlen där det flyger en flock pelikaner. De är mäktiga fåglar men en vingbredd på upp till 3,5 meter. Mot den blå himlen lyser de vita.

Vi befinner oss i en liten båt den ukrainska delen av Donaudeltat och för den som vill se pelikaner är det här den ultimata platsen.

Här häckar nämligen den största populationen pelikaner i Europa; omkring 6 000 par.

Donaudeltat lockar många turister som vill se just pelikaner, men den som är intresserad av också andra fåglar kan glädja sig åt en otrolig mängd olika arter i deltat.

Man kan se tiotals olika vadarfåglar och hägrar, så som den här ägretthägern. Dessutom finns här både biätare, härfågel och sommargylling i sina granna fjäderdräkter.

Den övriga djurvärlden är också rik. Om kvällar och nätter fylls luften av en grodkonsert. Tusentals grodor blåser upp sig och kväker med olika tonfall. Många grodor är bruna, men en del ser ut som sagoböckernas grodor med sitt granngröna skinn.

Numera kan man också se vilda hästar, vattenbufflar och kor på en stor ö i floden Donau. Ön heter Jermakov och är 3 500 hektar stor. Under Sovjettiden torkades den ut med hjälp av dammar för att användas som odlingsmark.

Nu har projektet Rewilding Ukraina rivit dammarna och ön återtar sin tidigare skepnad med grunda sjöar och små bäckar i landskapet. Målet är att återställa omgivningen i naturligt skick.

De betande djuren är här av en speciell anledning. Deras jobb är att beta och hålla landskapet öppet.

Aleksej Pudovkin är projektchef på Rewilding i Ukraina och det är han som har sett till att djuren har kommit hit.

Vattenbufflarna har hämtats från Karpaterna där just den här arten lever vild. Bufflarna trivs på Jermakov och tycker om att simma i floden. Ibland har det också hänt att någon buffel simmande har rymt från ön.

Förutom bufflarna betar här kor och vildhästar. Hästarna är av rasen polsk konik och de är födda i frihet. De kommer från ett naturskyddsområde i Lettland.

Det finns inga inhägnader på Jermakov och ingen kommer heller med foder till djuren. Allt de behöver finns på ön. Det finns både kalvar, buffelkalvar och föl som är födda på ön. Det är ett tecken på att djuren trivs.

Det finns en del problem på området. De beror på tjuvjakt, tjuvfiske och olaglig avverkning av ekar. Även om kontrollen är noggrann lyckas bovar ibland smita igenom.

I Donaudeltat förekommer olika arter av störar. De är fridlysta och måste släppas om de av misstag till exempel fastnat i ett sillnät. Eftersom det finns de som betalar bra för stör lockas fiskare att fånga dem.

Om de åker fast är straffet kännbart. Hur mycket man måste betala i böter beror på vilken sort av stör man fångat. För den väldigt känsliga belugastören går böterna på hundratusen ukrainska hryvnia per fisk. Det är omkring 3 000 euro. Dessvärre går det att muta ukrainska domare och det händer därför att fiskare som brutit mot störförbudet går ostraffade.

Projektet Rewilding ser till att dammar rivs och djur förs in i naturskyddsområdet. Sedan är det administrationen för området som sköter om att allt fungerar. Naturskyddsområdet är indelat i områden med olika grad av skydd. På vissa ställen är det helt förbjudet att röra sig, andra kan man få tillstånd att besöka.

För turismen är återställandet av omgivningen i ursprungligt skick en stor fördel. Nu kan besökarna inte bara se fåglar utan också stora däggdjur.

Företagaren Ivan Kozma (till höger) tycker att det är bra att naturskyddsområdet är noga kontrollerat. Han måste ha tillstånd för sina utflykter med turister. På det sättet skyddas miljön.

Tidigare kunde man kalla Donau för hela Europas kloak, säger forskaren Tatjana Balatskaja på naturskyddsområdets administration. Efter att EU krävde strängare kontroll över utsläpp är floden ren där den rinner genom EU-länder. Också i Ukraina har utsläppen minskat tack vare industrikollapsen som också har lett till mindre fartygstrafik.

Ukraina och Rumänien delar på Donaudeltat. Man har mycket samarbete men det finns också frågor där länderna har olika åsikt. En sådan fråga är styrningen av vattenflödet. I Rumänien finns fortfarande många dammar som hindar vattnet från att göra meandrar, alltså slingrande fåror, i deltat. Dessutom förekommer det muddring med tanke på fartygstrafiken.

Det leder till att den flodarm som går genom den ukrainska delen av deltat får mindre vatten. När vattnet inte strömmar så starkt stannar större delar av sedimentet här och bildar nya öar och förstorar landområdet.

Vid den så kallade nollkilometern där Donau rinner ut i Svarta havet finns Europas yngsta landområden som har bildats av sediment från Donau.

Här förenas hela Europa eftersom här finns partiklar från alla länder där Donau rinner fram, säger företagaren Ivan Kozma. Det brukar hans gäster från utlandet tycka om att höra.

De projekt som Rewilding genomför i Ukraina, bland annat till förmån för den här natthägern, finansieras av många olika donatorer, bland annat EU-kommissionen, Världsnaturfonden, Europeiska investeringsbanken och Fonden för hotade landskap.