Artikeln är över 3 år gammal

Unikt stängsel ska hjälpa laxynglen överleva när de söker sig nedåt i fiskvägen i Billnäs

En unik konstruktion vid Billnäs kraftverksdamm i Raseborg ska hjälpa laxynglen att vandra nedströms utan att dö. Ynglen ska ta sig tryggt neråt längs fiskvägen med hjälp av ett stängsel som är en unik konstruktion i Finland.

Fiskvägen i Billnäs där laxyngel kan ta sig fram förbi turbinerna.
Här i Billnäs ska laxynglen ta sig fram på ett tryggare sätt då det i vattnet finns stängsel som ska se till att de inte fastnar i turbinerna. På bilden syns utsiktsbron som ännu inte öppnats. Bild: Pia Santonen / Yle

Ett projekt som undersöker laxarnas nedvandring har inletts vid Billnäs kraftverksdamm i Raseborg. Målsättningen är att fiskynglen ska kunna vandra nedströms förbi kraftverket på ett tryggt sätt, skriver föreningen Västra Nylands vatten och miljö i ett pressmeddelande.

I undersökningen granskar man laxens vandringsyngel, de så kallade smolten, som man har försett med sändare. Fiskarna med sändare släpps ut i Svartån ovanför Billnäs kraftverk.

Avsikten är att ta reda på ynglens beteende vid kraftverken. Forskarna vill också veta hur den nya anordningen fungerar med avsikt att underlätta nedvandringen. Meningen är också att kolla hur lämplig fiskvägen är för nedvandring.

Stängsel med kedjor

Nedvandringsanordningen är en konstruktion av stängsel där kedjor är fästa under pontonbron som leder till fiskvägen. Tanken är att fiskarna väjer för stängselkonstruktionen och "styrs" mot fiskvägen i stället för in i turbinerna.

"Projektet är ett pilotprojekt och motsvarande konstruktion har inte tidigare byggts i Finland", skriver föreningen.

Livsviktig nedvandring

Nedvandringen är en livsviktig del av laxarnas levnadscykel och återkomst till Svartån. Om det inte finns några nedvandrare finns det inte heller fiskar som vandrar uppströms för att leka. Vandringsfiskarnas vandring nedströms till havet har undersökts allt mera under de senaste åren och resultaten har ofta varit dystra, skriver föreningen.

Laxarnas nedvandring i Svartån undersöktes senast år 2017. Då måste ynglen färdas nedströms via kraftverksdammen och genom turbinerna eller i samband med att vatten leddes förbi. Vid Billnäs kraftverk förstördes en stor del av ynglen. I Åminnefors klarade sig ynglen betydligt bättre, eftersom turbintypen där är en annan än i Billnäs.

Juha-Pekka Vähä sitter i en båt och observerar fiskar med sändare i Svartån.
Föreningen Västra Nylands vatten och miljös projektchef Juha-Pekka Vähä observerar fiskarna som fått en sändare. De här gör föreningen för att få veta hur fiskarna beter sig i fiskvägen i Billnäs. Bild: Joonas Tammivuori / Luvy

Innan fiskvägarna var klara visade undersökningen att endast en liten del av ynglen klarade av vandringen från Svartåforsen till Svartåns mynning. Förutom kraftverksdammarna hotas fiskarna efter leken även av de hungriga gäddorna som lurar i ån. Ett vandringsyngel av lax är en lämpligt stor portion för en gädda.

Genom undersökningen fick man synnerligen viktig information om hur nedvandringen lyckas och planeringen av Billnäs nedvandringsanordning inleddes, skriver Västra Nylands vatten och miljö i pressmeddelandet.

"Betydelsefull och intressant forskning"

I år fick Raseborgs stad delfinansiering från Nousu-programmet, alltså Jord- och skogsbruksministeriets program för att återställa vandringsfiskbeståndet. Finansieringen gjorde det möjligt att förverkliga nedvandringsanordningen.

"Vi står för betydelsefull och internationellt sett intressant forskning då vi reder ut fiskvägens och styranordningens inverkan på en minskad dödlighet bland fiskarna", skriver föreningens projektchef Juha-Pekka Vähä i pressmeddelandet.

Vandringen uppströms undersöks också

Fiskvägarna i Billnäs och Åminnefors blev klara år 2020 och de gör det möjligt för fisken att vandra uppåt. Fiskvägarna öppnades i början av maj igen. Samtidigt pågår en uppföljning av fiskarnas vandring uppströms.

Projektet har också fått finansiering av Europeiska Unionens Life-program som riktar sig till miljö, naturskydd och klimatåtgärder.

Undersökningen utförs av föreningen Västra Nylands vatten och miljö, Naturresursinstitutet Luke, företaget Kala- ja vesitutkimus och Raseborgs stad.