Nicaraguansk polis grep natten till onsdag ytterligare två av oppositionens potentiella kandidater i presidentvalet senare i år.
De senaste gripandena ses som ännu en åtgärd i den allt mer auktoritära presidenten Daniel Ortegas försök att hållas kvar vid makten efter tre perioder på posten.
Felix Maradiaga hade kallats till ett möte hos landets riksåklagare, där han meddelades att han utreds för att med hjälp av utländska makter ha planerat terror eller omstörtande verksamhet.
Det godtyckliga gripandet av presidentkandidaten Felix Maradigan, den tredje kandidaten att gripas på tio dygn, borde skingra all tvivel om Ortegas status som diktator. Internationella samfundet har nu inget annat val än att behandla honom som en sådan.
Julie Chung
Maradigan hann efter mötet meddela att han trots utredningen tänker ställa upp i presidentvalet senare i år.
Bara några minuter senare stannades hans bil av polisen och Maradigan och hans advokat fördes till häktet.
Några timmar senare greps Juan Sebastian Chamorro, ytterligare en oppositionell politiker som har tänkt utmana president Daniel Ortega i presidentvalet.
Falska anklagelser
Gripandet av Maradigan och Chamorro följer gripandet av två andra potentiella utmanare till Ortega i presidentvalet.
Arturo Cruz och Cristiana Chamorro, Juan Sebastian Chamorros kusin, greps för en dryg vecka sedan.
Alla fyra utreds under en ny, internationellt hårt kritiserad, säkerhetslag som det Ortega-trogna parlamentet röstade igenom i december.
De anklagas bland annat för att med hjälp av främmande makt ha planerat terror eller omstörtande verksamhet, för att ha bett om militärt ingripande från utlandet för att störta Ortega och för att ha sökt utländsk finansiering för terrordåd.
Lagen gör det bland annat olagligt att be om, förespråka eller fira utländska sanktioner mot Nicaragua.
Anklagelserna anses ändå utbrett vara ett försök att svepa undan trovärdiga utmanare till Ortega inför presidentvalet.
Gripandet fördöms
USA:s högsta diplomat för Latinamerika, Julie Chung, skrev efter att Maradigan greps att omvärlden nu måste reagera.
– Det godtyckliga gripandet av presidentkandidaten Felix Maradigan, den tredje kandidaten att gripas på tio dygn, borde skingra all tvivel om Ortegas status som diktator. Internationella samfundet har nu inget annat val än att behandla honom som en sådan.
Också flera människorättsgrupper och FN:s människorättsorgan var snabba med att fördöma gripandena som godtyckliga och ett försök att förhindra fria och rättvisa val.
– Jag har de senaste 30 åren inte sett något liknande i Nicaragua, sade Human Rights Watchs direktör för Nord- och Sydamerika, Jose Miguel Vivanco.
– Omedelbara multilaterala åtgärder krävs nu för att stoppa Ortega.
Allt hårdare tag
Ortega tog första gången makten i Nicaragua år 1979 som ledare för rebellgruppen Sandinistas.
Han förlorade makten i valet 1990, och förlorade också de två därpå följande presidentvalen.
Ortega röstades ändå tillbaka till presidentposten år 2006 och har styrt sedan dess. Han lät ändra grundlagen så att han kunde ställa upp för omval 2011 och 2016.
De senaste åren har han styrt landet med allt mer auktoritära och hårda tag, och människorättsgrupper har varnat för att läget i landet snabbt har blivit katastrofalt.
År 2018 lät han med blodiga följder kväsa en folkresning som krävde hans avgång och breda politiska reformer.
Sen dess har både USA och EU infört sanktioner mot Ortega, hans närmaste krets och ledande nicaraguanska tjänstemän.