De nio kärnvapenstaterna (USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea) beräknades i början av det här året ha sammanlagt 13 080 kärnvapen. I början av fjolåret uppskattade Sipri det antalet till 13 400. Siffrorna framgår av fredsforskningsinstitutets årsrapport.
Det innebär en minskning av ländernas kärnvapeninnehav. Men enligt Sipri beror den här nedgången främst på att USA och Ryssland har skrotat gamla stridsspetsar.
Däremot har antalet kärnstridsspetsar utplacerade i operativa förband och antalet nya stridsspetsar i lager ökat. Kärnstridsspetsarna utplacerade i operativa förband ökade till 3 825 från 3 720 förra året, enligt rapporten.
– Det totala antalet stridsspetsar i världens militära lager verkar nu öka, vilket är ett oroande tecken på att den nedåtgående trenden som karaktäriserat kärnvapenarsenalerna sedan slutet av det kalla kriget har hejdats, säger forskaren Hans M. Kristensen vid Sipri.
Alla kärnvapenstater investerar nu i sina arsenaler
Ryssland och USA innehar tillsammans över 90 procent av världens kärnvapen. I båda länderna pågår omfattande program för att byta ut och modernisera kärnstridsspetsar, produktionsanläggningar, missiler och flygplan med förmåga att bära kärnvapen.
Enligt Kristensen verkar betydelsen av kärnvapen öka i de nationella säkerhetsstrategierna både i USA och i Ryssland.
Också de övriga sju kärnvapenstaterna utvecklar eller placerar ut nya kärnvapensystem eller har meddelat att de har för avsikt att göra det.
Men Sipris årsrapport pekar också på några positiva framsteg. Antalet döda i väpnade konflikter runt om i världen minskade i fjol. Den internationella vapenhandeln ser inte ut att ha ökat, till skillnad mot föregående år.
Källor: Sipri, SR, TT