I uppdraget som enväldig domare för Svenska Yles litteraturpris ingår att läsa hela årets skörd av finlandssvensk skönlitteratur, poesi och barnlitteratur.
Jasmines Kelekays mamma är finlandssvensk och hennes pappa kommer från Etiopien. Hon valde att flytta till USA för att studera och är i dag doktorand i sociologi vid University of California, Santa Barbara.
Det handlar inte bara för mig om rasifiering, etnicitet och kultur utan det här “nya och fräscha” kan uppstå på en massa olika sätt.
Jasmine Kelekay
Jasmines Kelekays forskningsintresse berör relationen mellan rasifiering och kriminalisering med fokus på konstruktioner av svarthet, institutionaliserad rasism mot människor med afrikanskt ursprung, samt de sätt på vilka dessa grupper skapar och utövar motstånd mot rasism.
Känner inte sig representerad i litteratur från Svenskfinland
Jasmine Kelekay älskar litteratur och hon läste väldigt mycket finlandssvensk litteratur som barn och ung. Hon älskade att kunna fly från verkligheten och genom litteraturen lära känna andra liv och möjligheter och världar.
Men de senaste åren har hon inte läst så mycket från Svenskfinland.
– Jag slutade läsa finlandssvensk litteratur för jag kände mig inte representerad i den. Jag märkte att jag var tvungen att inbilla mig att jag vara någon annan för att kunna ta del av litteraturen. För att kunna se mig själv i den världen måste jag ta skepnaden av någon som jag inte var, för annars fanns jag aldrig med. När jag sedan fick tag på amerikansk litteratur där jag kunde känna mig representerad blev det som att en helt ny värld öppnade sig för mig.
Jasmine minns fortfarande väl den första boken hon hittade i ett bibliotek i Nordsjö i östra Helsingfors där hon också har vuxit upp. Hon gick i lågstadiet och råkade hitta en bok som handlade om en 16-årig svart tjej som hette Jasmine och som bodde i Harlem.
Lyssna på intervjun med Jasmine Kelekay här:
Den flickan hade givetvis ett annat liv än Jasmine från Nordsjö, men det var första gången hon kände sig representerad.
– Det öppnade en helt ny värld, men framför allt möjligheter för mig. Tänk att det fanns litteratur där jag kunde se mig själv representerad och där jag kunde se beskrivningar av världen som var närmare min egen. Därför har jag tyvärr inte på ganska länge läst finlandssvensk litteratur. Och därför känns det här uppdraget som ett sätt att komma tillbaka till den finlandssvenska litteraturen och kanske få en känsla av vad som har förändrats och vad som inte har, men jag hoppas få den där kopplingen igen.
Svarta och feministiska författare
Som forskare och sociolog är Jasmine Kelekay ledsen över att hon inte läser lika mycket skönlitteratur längre.
– Det är mest facklitteratur eller teori som jag läser. Men poesin hänger fortfarande kvar som en kär vän. Särskilt de svarta amerikanska författarna som ändrade hela min värld när jag sedan flyttade till USA för att studera.
Mitt i allt hittade Jasmine Kelekay litteratur som inte bara representerade henne utan som också visade nya sätt att relatera till litteraturen. Man kan skriva en essä som samtidigt är väldigt poetisk eller facklitteratur som är kreativ och konstnärlig. Man kan skriva poesi eller skönlitteratur som ändå är väldigt analytiskt. Kelekay gillar saker och ting som inte faller in i en särskild genre eller disciplin.
Det är mest facklitteratur eller teori som jag läser. Men poesin hänger fortfarande kvar som en kär vän. Särskilt de svarta amerikanska författarna som ändrade hela min värld när jag sedan flyttade till USA för att studera.
Jasmine Kelekay
– De böcker jag helst läser har att göra med den tematik jag studerar eller sedan böcker av människor som gett mig verktyg i form av språk eller analys som får mig att förstå världen bättre. Och det är främst svarta, feministiska författare som Maya Angelou, Audre Lorde och James Baldwin som jag kommer tillbaka till om och om igen.
Två böcker att återvända till
Den bok som har haft störst påverkan på Jasmine Kelekay under hennes liv är I Know Why the Caged Bird Sings av Maya Angelou. Det är en skönlitterär självbiografi som Angelou skrev i slutet av 60-talet.
Boken handlar om hennes fiktiva liv som ung svart tjej och kvinna i USA. Rasismen, sexismen och våldet hon möter, men det som var så inspirerande med boken var rollen litteraturen spelade i den lilla flickans liv. Hur litteraturen inte bara blev hennes väg ut, utan också ett verktyg för att lära sig se världen på ett nytt sätt. Boken gav henne styrka.
– Det var någonting som jag kände igen mig i, alltså det att man kan använda litteraturen inte bara för att komma bort, utan att litteraturen också kan ge oss verktyg för att analysera och förstå världen bättre och förstå oss själva på ett annat sätt. Så genom hennes engagemang genom litteratur så blev den lilla flickan mindre av ett offer för rasismen och mer dess starka och stabila motståndare, säger Kelekay.
Men eftersom Kelekay har svårt att säga endast en bok får hon namnge två storfavoriter.
– I vardagen återvänder jag till en viss bok om och om igen. Det är Sister Outsider (1984) av Audre Lorde. Hon var en författare, aktivist och teoretiker. Boken är en samling av essäer och tal och är den bok som har gett mig mest perspektiv för att kunna förstå mig själv och mina erfarenheter utifrån att vara en rasifierad, svart kvinna, säger Kelekay.
Poesin står nära hjärtat
Poesi är som sagt det som står Jasmine Kelekay närmast hjärtat i dag då det gäller att välja ur genren skönlitteratur.
– Det jag älskar med poesi är att den kan ta oss in i nya världar och tankesätt men poesin håller ändå mina fötter stadigt på jorden. Ett annat plus är att poesi går relativt snabbt att läsa, skrattar Jasmine Kelekay. Jag älskar dessutom att bara öppna en poesibok och läsa endast en dikt. Och en dikt i taget kan stimulera ens kreativa tänkande kring världen på ett värdefullt och starkt sätt.
När det gäller att utse pristagaren för den bästa finlandssvenska litteraturen som är utgiven under år 2021 kommer Jasmine Kelekay att lägga vikt vid vissa specifika saker.
– Förutom att det helt självklart ska vara välskrivna, engagerande böcker som lämnar en med en erfarenhet rikare då man läst boken klart, så lägger jag vikt vid att det ska vara något fräscht, något nytt eller något nytt perspektiv som breddar vår idé av vad finlandssvensk litteratur är. Och i förlängningen vad finlandssvenskhet är. Det handlar inte bara för mig om rasifiering, etnicitet och kultur utan det här “nya och fräscha” kan uppstå på en massa olika sätt. Som riktigt bra litteratur öppnar det nya dörrar och nya perspektiv, det är det jag letar efter i årets skörd av finlandssvenska böcker.
De utser Svenska Yles litteraturpris i år – för Århundradets bokklubb är bokens estetik viktig