Två av 14 fullmäktige har jämn könsfördelning – de flesta svenskösterbottniska kommuner ligger efter jämfört med läget nationellt

I Kronoby säger Malin Åminne (SFP) att den jämna fördelningen (48 procent kvinnor, 52 procent män) visar hur bra det är i kommunen.

– Jag tänker att det bara bevisar precis hur bra och jämlik kommun vi har. Vi har kanske dåligt rykte men vi är jämlika, duktiga och egentligen ganska trevliga också, säger Åminne.

Hur blev det så här jämn fördelning i fullmäktige då?

– Det beror säkert på att vi har haft många kandidater och sådana kandidater som har tilltalat alla möjliga olika personer. Och att folk inte tänker att man ska rösta på en kvinna eller man utan man röstar på en person. Och så blir det jämlikt då.

Öppna bildvisare

Åminne betonar att en jämn fördelning alltid är av godo, och fördelningen behöver också vara jämn till exempel gällande ålder på de invalda.

– Desto bättre spridning desto bättre beslut då inte bara en sida belyses.

"Starka män" tog platserna i Malax

Malax har mest ojämn fördelning i och med att tre av fyra invalda är män. Mia West, SFP, är en av sju kvinnor i nya Malaxfullmäktige.

Enligt West fanns det gott om starka kvinnor i startfältet.

– Jag trodde kvinnorna hade mer att komma med, jag trodde inte det skulle bli en sådan här fördelning. Men vi har säkert starka, kraftiga män som har tagit våra platser. Men tråkigt, väldigt tråkigt, tycker jag. Vi borde ha fått in fler kvinnor.

Varför det, vad har det för betydelse?

– Jämlikheten, kanske att man som kvinnor i grupp skulle känna sig lite starkare mot alla dessa män. Men det är svårt säga vad som riktigt hände.

West säger att det å andra sidan är jätteroligt att det finns flera kvinnor som blev röstmagneter i kommunen.

"Visa döttrarna att de kan ta besluten"

Johanna Holmäng, SFP, fick nästflest röster i Pedersöre och hon anser att ojämlikheten börjar redan i nomineringen.

– Det handlar om vilka kandidater som har ställt upp. Det är i kandidatnomineringen, redan i det skedet, som det här ska förberedas, säger Holmäng.

De nationella siffrorna visar också att kandidatnomineringen (40 procent kvinnor, 60 procent män) direkt avspeglar sig på fördelningen bland invalda (också 40-60).

Öppna bildvisare

– Det gäller att i nomineringen i alla partier tänka att nu nominerar vi kvinnor.

Genom att visa gott exempel kan läget förändras tror Holmäng.

– Vi uppfostrar framtidens föräldrar och beslutsfattare. Vi ska ge våra döttrar exempel på att kvinnor kan vara med och kan ta beslut och vi ska luckra upp modellen att det är männen som tar besluten.

Till exempel Pedersöre, Korsnäs, Larsmo och Kristinestad gick mot ett mer ojämlikt fullmäktige det här valet jämfört med 2017. I Pedersöre minskade andelen kvinnor från 40 till 34.

Varför går det så långsamt mot mer jämlikt eller till och med mot andra hållet?

– Ja, varför? Det är ingen drastisk minskning här i Pedersöre. Men nu gäller det för oss då vi tillsätter platser att man inte först tänker att man fyller platserna med män och sedan kommer kvinnorna som utfyllnad för att det ska bli jämnt. Man kan börja tvärtom; först ser vi vilka kvinnor vi sätter var och sen tar vi männen med. Det går att tänka också på det sättet och det här gäller alla kommuner, inte bara Pedersöre.

Evijärvi valde in en kvinna och 16 män

Tre kommuner i svenska Österbotten följer fördelningen som den ser ut nationellt sett, eller 40 procent kvinnor och 60 procent män. De kommunerna är Korsholm, Larsmo och Närpes.

Evijärvi har mest skev könsfördelning av alla finländska kommuner. Evijärvi är förstås inte en del av svenska Österbotten men är till exempel grannkommun till Kronoby. En invald kvinna innebär att fördelningen blir 94 procent män och 6 procent kvinnor.

– Det är bedrövliga siffror, fruktansvärda siffror. Jag säger bara lycka till och bättre lycka med kandidatnomineringen nästa gång, säger Holmäng.

"Vi går mot rätt håll men det tar tid"

Karleby har den pågående perioden haft den mest ojämna fördelningen i fullmäktige – 23 procent kvinnor, 77 procent män. Nu blir det jämnare med siffrorna 35-65.

Öppna bildvisare

– Jag tror kvinnornas andel kommer att växa. Nu var en hel massa duktiga kvinnor uppställda. På sikt tror jag det blir jämnare fördelning, även på övrigt håll i Österbotten. Jag tror vi är på god väg, säger nyinvalda Risto Koljonen från SDP som fick in fyra män och fyra kvinnor i Karleby.

Det här valet ökade förutom Kronoby och Karleby också Kaskö och Jakobstad andelen kvinnor.

Men varför tar det så länge? Nationellt sett är andelen på samma nivå som tidigare.

– Jag tror det är en övergång som kommer under en längre period. Det är samma tendens om vi ser på hur mycket kvinnor vi har på chefsposter i företag. Så jag tror det kommer men det tar tid.

Koljonen tror också att andelen invalda till viss del beror på vilka partier som lyckas. Till exempel har SDP i Karleby haft jämnt kandidatfält medan till exempel sannfinländarna hade nominerat mest män och av partiets sju invalda är sex män. Den uppskattningen stämmer överens med läget nationellt där sannfinländarna har minst andel kvinnor som kandiderar, knappt 22 procent.

– Det är en rikedom att ha jämn fördelning. Det är många saker som vi får bättre inblick i om både män och kvinnor är med. Det leder säkert till ett bättre beslutsfattande ju mer vi har olika insyn och åsikter att jobba med. Så tror jag beslutsfattandet då också tar hela befolkningen bättre i beaktande, säger Koljonen.