- Jag tycker det låter jättebra. Det känns som att man får uppskattning för allt kämpande, så länge som man har kämpat och hållit på och tyckt att man är viktig. Visst har man varit viktig för många kunder, men nu känns det som att man är viktig också för större instanser, säger Erika Grönqvist som driver Fagersta Bybutik i Borgå.
Hon tänker skicka in en stödansökan i höst då det blir aktuellt.
- Självklart. Det har varit ganska många stöd man har kunnat ansöka om här längs med åren, men i praktiken har det alltid funnits något hinder. Så någon glädjedans tänker jag inte börja med innan man ser att det kommer pengar, konstaterar Grönqvist.
Senast Yle Östnyland intervjuade Grönqvist var 2019, och då gällde det en pilotversion av stödet som nu är aktuellt.
Den gången blev hon och andra bybutiksinnehavare i regionen snuvade på konfekten: För att kunna ansöka om stödpengarna skulle affären ligga på glest bebyggt landsbygdsområde, det vill säga områden som betecknas som glesbygd enligt klassificeringen stad-landsbygd som upprätthålls av Finlands miljöcentral.
Även små öar ute i Borgå skärgård klassificeras som stadsnära landsbygd, så i praktiken kunde inga bybutiker i Borgå få stödet.
Pilotprojektet gav goda resultat och affärerna som fick pengar upplevde det som mycket nyttigt. Därför beslöt statsrådet torsdagen den 17 juni att projektet får en fortsättning. Den här gången utvidgas stödområdet till att gälla alla landsbygdsområden.
Bybutikerna är viktiga serviceställen
I höst kan också Fagersta Bybutik ansöka om stödpengar. Grönqvist vet redan vad hon skulle använda dem till.
- Jag skulle köpa en ny kyl. Det finns hela tiden många, många hål att stoppa pengar i, säger hon.
När Yle Östnyland ringer är Grönqvist ensam i butiken men hinner tala en stund medan en kund går runt bland varorna.
- Här trivs vi precis lika bra som vi gjort de senaste 25 åren. I och med coronaviruset har folk kanske lite mer kommit ihåg att vi finns. Den här vintern kändes inte lika lång och hemsk som vanligtvis, säger Grönqvist.
Coronatiden har också lett till att hon breddat sitt sortiment då kunder ringt och beställt varor utan att veta exakt vad som finns på hyllorna i affären. Grönqvist har skaffat varorna kunderna vill ha.
Dessutom åker hon in till apoteket eller posten om kunderna meddelar att det behövs.
- Jag hämtar saker härifrån och därifrån åt mina kunder om de ringer dagen innan. Jag är ingen försäljare, jag är en serviceperson. Orsaken till att det finns en bybutik här är kunderna, de har sett till att vi hålls i gång, säger Grönqvist.
Det är just den här sortens mångsidiga hjälp och service som gör bybutikerna så viktiga för att hålla liv i landsbygden. Dessutom fungerar de ofta som träffpunkter för byborna. Men samtidigt betyder det många och långa arbetsdagar för butiksinnehavarna.
Välkommen nyhet
Erika Englund som driver Söderbyboden på Pellinge jobbar varje dag nu på sommaren. Att driva en bybutik är mer en livsstil än ett jobb.
För tillfället gäller det att förbereda allt inför midsommar då kunderna börjar strömma till ordentligt. Sommarpersonal ska läras in i arbetet och man ska gå igenom så alla varor som behövs finns till hands.
Dessutom har Söderbyboden fått en filial i Borgå, en butik i Gamla stan som del av ett pop up-koncept. När Yle Östnyland ringer håller Eklund just på med att på distans instruera personalen i Borgå.
- Jag blev riktigt pirrig när jag hörde om stödet, säger Englund.
Hon minns hur besviken hon var 2019 då det visade sig att få bybutiker kunde ansöka om det.
- Jag engagerade mig ganska mycket i att lyfta fram orättvisan i bedömningen.
Englund tänker ansöka om stödpengar i höst, förutsatt att butiken uppfyller kriterierna.
- På något sätt känns det som om det kanske skulle ta bort en hel del tyngd från axlarna, säger Englund.
Köpmannens mående grund för allt
Englund ser två helt tydliga användningsområden för stödet.
- Många bybutiker drivs ju av endast en köpman och det är den köpmannens resurser som är grunden för allt som händer i företaget. Man har sällan möjlighet att vara ledig eller att ens gå hem lite tidigare fast det skulle vara lugnt, man är bunden av öppethållningstiderna.
Englund tror att största orsaken till att bybutiker inte utvecklas är att resurserna och kapaciteten hos köpmännen helt enkelt inte räcker till.
- Det första jag skulle använda stödet till är att försöka få mer hjälp här i butiken så jag själv skulle kunna vara lite mer ledig, mera genomtänkt och planerat än vad det blir nu. Man har inte någon möjlighet att helt koppla av och vara ledig, säger Englund.
Hon tror företaget mår bättre med en utvilad och driftig köpman.
- Det andra jag skulle använda pengarna till är att ha en liten buffert ifall någonting går sönder. Med livsmedelshandel i liten skala är det otroligt svårt att bygga upp någon som helst ekonomisk buffert för reparationer eller inventarier av kylmaskiner. Varje gång någonting går sönder eller ska skaffas så får man tänka om.
