Målet är att alla barn och unga mellan sex och 15 år ska ha rätt att utöva en hobby i skolan. Partiordföranden var före kommunalvalet euforiska över Finlandsmodellen, eller den så kallade hobbygarantin, men intresseorganisationer är inte helt övertygade.
Ungdomssektorns takorganisation i Finland Allians, lärarfacket OAJ och Finlands svenska lärarförbund (FSL) är ense om att mycket borde förbättras innan hobbygarantin blir lagstadgad.
Allians oroar sig över att barn och ungas önskemål inte beaktas tillräckligt. Kungstanken är att initiativet ska komma från barnen själva, men Katja Asikainen från Allians befarar att det ofta bara blir tomma ord. Hon säger att alla hobbyer inte går att arrangera i en skola.
OAJ och FSL oroar sig å sin sida för lärares och rektorers arbetsbörda. Lärarfacken efterlyser en koordinator så att skolan inte ska bli en kontakt mellan hobbyutövarna och hemmet.
Men det finns också andra aspekter som dyker upp i diskussionen: andra stadiet har lämnats utanför, det kan bli ojämlikheter i hobbyutbudet mellan skolorna och specialbarn kanske lämnas utanför. Det här är bara några synpunkter.
Är hobbysedlar en lösning?
För att motverka att hobbyutbudet blir för snävt föreslår Katja Asikainen från Allians en hobbysedel vid sidan av hobbyverksamheten i skolan. På Island finns redan en hobbysedel i bruk. Också i övrigt är Islandsmodellen en förebild för Finland.
Hobbysedeln skulle göra det möjligt att pröva på att gå på till exempel gym och ridning.
Direktör Tiina Kivisaari, från undervisnings- och kulturministeriet, som organiserar försöket med Finlandsmodellen svarar Allians att hobbysedlar redan är i bruk i till exempel Björneborg.
Men Tiina Kivisaari säger att det inte har visat sig vara alldeles enkelt med hobbysedlar, eftersom det finns begränsat med pengar. En hobbysedel har till exempel gett gratis inträde till stadens simhallar eller ett testbesök på ett gym.
Då det kommer till barns rätt att påverka hobbyutbudet intygar Tiina Kivisaari om att önskemålen nog har beaktats. Hon säger också att barn är kloka och inte önskar sådant som inte går att förverkliga.
Hon säger att de mest populära önskemålen har varit parkour och bakning. I en skola förverkligades en privatdetektivklubb med en pensionerad privatdetektiv som ledare.
Katja Asikainen från Allians är inte helt övertygad. Hon skulle vilja se resultaten från det pilotprojekt som pågår som bäst, och där 117 kommuner deltar.
Överbelastas lärare och rektorer?
Ordförande för Finlands svenska lärarförbund, Inger Damlin, säger att FSL är inne på samma linje som OAJ då det kommer till hobbygarantin.
Hon är rädd för att lärare får mera jobb, speciellt i glesbygden där det inte finns så många andra alternativ än att lärare också skulle fungera som ledare för hobbyverksamheten.
Inger Damlin befarar också att rektorer får mera jobb då allt ska organiseras. Hon efterlyser en koordinator.
– De administrativa uppgifterna måste ligga på en koordinator eller en ansvarsperson, eftersom rektorerna redan har händerna fulla med skolverksamheten.
Som nya uppgifter nämner hon att koordinera öppettider, lokaler, slitage på utrustning och andra praktiska saker.
Är barn i glesbygden i ett sämre läge?
Inger Damlin ser också en risk för ojämlikhet mellan skolor, mellan glesbygd och städer, och en risk för att barn med specialbehov eller invandrarbakgrund inte beaktas.
Damlin befarar till exempel att barn som är beroende av skoltransporter eller busstidtabeller inte kan delta i hobbyverksamheten.
Här svarar direktör Tiina Kivisaari från ministeriet, att hon vet att elever som kan gå eller cykla till skolan är i en privilegierad ställning jämfört med elever som är beroende av buss.
Kivisaari säger att kommunen själv kan besluta att en del av den statliga finansieringen kan användas för transporter, men här säger Damlin att summan är så liten att det i praktiken betyder att hobbyverksamheten i sig måste vara gratis.
Damlin vill att det pågående försöket, och det som inleds i höst, ska svara på hur alla i praktiken ska kunna få likadana möjligheter att utöva en hobby. Erfarenheten från försöken är viktig, säger hon.
Får vi A- och B-klassens hobbyer?
Inger Damlin från lärarfacket och Katja Asikainen från Allians är båda rädda för att hobbygarantin kan leda till att vi får A- och B-klassens hobbyer.
Det finns enligt Asikainen en risk för att A-klassens hobbyverksamhet sker utanför skolan, medan hobbygarantin blir en B-klasshobby.
Asikainen är rädd för att det kan bli svårt att avancera från en kurs som ordnas i skolan, till träningar i en idrottsförening eller musicerande på ett musikinstitut.
Direktör Tiina Kivisaari från undervisningsministeriet, svarar att hon tvärtom ser hobbygarantin som en möjlighet att kombinera olika hobbyer.
– Nu blir det möjligt för ett barn, som redan har en hobby flera gånger i veckan, att ha en annan hobby i skolan med skolvännerna.
Blir det här bara ett försök?
Katja Asikainen från Allians ser en risk för att hobbygarantin bara blir ett försök som sedan rinner ut i sanden. Hon vill att rätten till en hobby ska bli lagstadgad för att garantera kontinuitet.
Tiina Kivisaari från undervisningsministeriet ser inte samma risk. Hon säger att alla partier är överens om att det behövs en hobbygaranti. Hon tror att det här är en fråga som prioriteras oberoende av regering.
Kivisaari säger också att arbetet för att göra hobbygarantin lagstadgad nyligen har börjat i ministeriet.
Själv hoppas hon att alla kommuner om ett år ska vara med i försöket för att skapa jämlikhet mellan barn och unga i olika kommuner, så att alla finländska barn ska ha en hobbygaranti.