I demokraternas lagförslag ingick bland annat en utvidgning av förhandsröstningen och poströstandet och krav på mer genomskinlighet i kampanjfinansieringen.
Rösterna fördelades föll 50-50 enligt partilinjerna i senatsomröstningen då alla demokrater röstade för att gå vidare med lagförslaget medan samtliga republikaner röstade emot. Den så kallade filibusterregeln gör det möjligt för republikanerna att stoppa ett lagförslag som inte får mer än 60 röster bakom sig.
I demokraternas förslag ingick bland annat utvidgning av förhandsröstningen och poströstandet, mer genomskinlighet i kampanjfinansieringen och en plan för att minska det politiska inflytandet när valdistrikten ritas om i USA vart tionde år i samband med folkräkningen.
För demokraterna handlar frågan också om att motarbeta republikanernas försök att begränsa rösträtten i republikanledda delstater. Republikanerna har drivit fram omfattande reformer i delstaternas vallagar i bland annat Florida, Texas och Georgia.
Initiativen har av republikanerna motiverats som ett försök bekämpa valfusk och garantera “trygga val”, även om bevis på omfattande valfusk i USA inte hittats.,
Republikanernas motstånd både ideologiskt och politiskt
Republikanerna har från första början motsatt sig demokraternas planer.
De hävdar att förslaget skulle ha gett statsmakten alltför stor makt i samband med politiska val på bekostnad av delstaterna. Enligt republikanerna garanterar konstitutionen delstaterna en stor självbestämmanderätt i utformandet av sina valsystem.
I verkligheten finns också politiska motiv bakom republikanernas hårdföra motstånd.
En utvidgning av rösträtten skulle troligen öka valdeltagandet, vilket anses gynna demokraterna mer än republikanerna.
Expresidenten Donald Trumps upprepade påståenden om att valfusk skulle ha förekommit i det förra presidentvalet anses också ha bidragit till republikanernas ovilja att stöda demokraternas förslag. Inga bevis på omfattande valfusk i USA har uppdagats.
Republikanernas minoritetsledare i senaten, Mitch McConnell, beskrev på tisdagen lagförslaget som ett försök att "permanent snedvrida valsystemet i demokraternas favör".
Vänsterdemokrater kritiserar Joe Biden för bristande engagemang: “Var är presidenten?”
Utfallet var väntat men innebär en politisk förlust för demokraterna, som sett reformen som en av partiets främsta politiska målsättningar.
Särskilt partiets vänsterfalang har länge krävt en reform av valsystemet. De anser att systemet i alltför hög utsträckning diskriminerar etniska minoriteter och i oproportionerligt hög grad gynnar glest bebodda delstater som tenderar att luta åt republikanerna.
Bland vänsterdemokrater finns det också ett missnöje över att president Joe Biden inte engagerat sig i frågan tillräckligt aktivt.
– Var är presidenten? Är räddandet av demokratin en fråga en prioritet för honom och administrationen eller inte, skrev den politiska aktivisten Ezra Levin på Twitter i måndags.
Enligt demokraternas majoritetsledare i senaten, Chuck Schumer, kommer kampen om rösträtten inte att försvinna från demokraternas dagordning trots resultatet i tisdagens omröstning.
– Demokraterna kommer att fortsätta hela sommaren och hela hösten, så länge det behövs.
– Vi kommer att jobba outtröttligt för att se till att den här formen av röstförtryck inte får fortsätta.
En ljuspunkt för demokraterna är att partiet lyckades ena leden i omröstningen.
Alla demokrater röstade för lagförslaget, även West Virginia-demokraten Joe Manchin vars stöd ända in på slutrakan ansågs vara ovisst.
Det anses ge partiet möjlighet att visa upp en enad front i mellanårsvalet nästa år, då frågan om rösträtten återigen antas vara het.
Källor: Politico, Reuters, AP