I framtiden kommer vår hälsovård inte att skötas av kommuner eller samkommuner utan av 21 så kallade välfärdsområden. Det enda undantaget är Helsingfors som ska sköta sin egen vård.
Nästan 200 000 personer från kommunerna och samkommunerna överförs till välfärdsområdena.
Det blev klart i dag när riksdagen slutligen klarade av att fatta beslut om vårdreformen.
Vägen fram till dagens omröstning har varit lång. Arbetet med att reformera hälsovårdssystemet i Finland har pågått sedan 2005, men beslutsfattarna har gång på gång stött på problem.
Till exempel regeringen Sipilä satsade mycket prestige på hälsovårdsreformen, men arbetet strandade strax före riksdagsvalet 2019 då regeringens reformförslag föll i grundlagsutskottet.
Också den så kallade sixpacken under Jyrki Katainens ledning misslyckades med uppgiften. Regeringen Katainen försökte kombinera hälsovårdsreformen med en kommunreform.
Samlingspartiet försökte hejda behandlingen
Också i dag försökte grundlagsutskottets vice ordförande Antti Häkkänen (Saml) i sista stund stoppa behandlingen.
Enligt honom hade social- och hälsovårdsutskottet inte beaktat alla anvisningar från grundlagsutskottet i sin behandling av reformen.
Men bara en timme före behandlingen blev det klart att kritiken var obefogad, och omröstningen kunde genomföras.
Så lite efter klockan 14 blev det klart att Marins regering nu lyckats med vad de andra regeringarna har misslyckats med.
Svenska Yles redaktör Anders Karlsson har analyserat orsakerna till att det lyckades den här gången.
I den slutliga omröstningen röstade 105 ledamöter för och 77 ledamöter mot. 17 ledamöter var borta.
Målet är att trygga vården
En grundtanke i alla olika versioner av vårdreform som politikerna har försökt driva igenom under årens lopp har varit att trygga vården i glesbygden.
I takt med att unga förvärvsarbetare har flyttat till städerna har kommunerna i glesbygden förlorat de skattebetalare som de skulle behöva för att kunna trygga den åldrande befolkningens vård.
Därför har man velat införa större välfärdsområden (i tidigare förslag kallades de landskap) där både städer och glesbygd deltar i att finansiera och organisera vården.
Ett annat mål har varit att hitta ett mera ändamålsenligt sätt att organisera vården. Regeringen Sipilä ville bland annat ge en stor roll åt privata vårdbolag, men deras roll har nu tonats ner.
Nya val i januari
I och med dagens beslut får vi också ett nytt val där vi kan välja ledamöter till välfärdsområdesfullmäktige.
Det första av dessa områdesval kommer enligt planerna att hållas om ett drygt halvt år: i januari 2022.
Det finns planer på att ge välfärdsområdena beskattningsrätt, men det beslutet är ännu inte fattat.
Uppgiften om beskattningsrätten korrigerades klockan 15.30.