BRYSSEL Det roterande ordförandeskapet blir det andra av sitt slag för Slovenien som blev EU-medlem år 2004. I
I sitt program fokuserar Slovenien på EU:s ekonomiska återhämtning, säkerhet, stabilitet och samarbetet med EU:s grannar.
Det här gäller inte minst länderna på Västra Balkan som hoppas på framsteg i förhandlingarna om ett framtida EU-medlemskap.
Ett toppmöte mellan EU och ledarna för länderna på Västra Balkan ordnas i oktober.
Driver på EU:s lagstiftning
Ordförandeländeras inflytande över besluten i EU har minskat med åren.
Men fortfarande är den roterande ordföranden en viktig kugge i hjulet då det kommer till att driva unionens lagstiftning framåt.
I mitten av juli lägger kommissionen fram ett jättelikt klimatpaket som omfattar allt från utsläppshandel till förnybar energi och energieffektivt byggande.
Förväntningen är att Slovenien ska driva förhandlingarna på ett effektivt sätt som för EU ett steg närmare det långsiktiga målet om nollutsläpp.
Mönsterelev i blåsväder
Slovenien blev det första landet från forna Jugoslavien att bli EU-medlem år 2004. Landet uppfyllde snabbt kriterierna för euron samt för Schengensamarbetet och sågs allmänt som en mönsterelev och ett föredöme för de övriga länderna på Västra Balkan.
Bilden av landet har ändå fått sig en törn under sittande premiärministern Janez Janšas period. Landet har hamnat på tvären med EU frågor som har med pressfrihet och landets rättsväsende att göra.
Janša är också en nära allierad till Ungerns premiärminister Viktor Orbán som hamnat i onåd i många EU-huvudstäder.
Janša har även hamnat under hård inrikespolitisk press då både oppositionen och demonstranter krävt hans avgång. Förväntningen är ändå att Sloveniens ordförandeskap ska löpa utan större dramatik, trots den politiska turbulensen.
Slovenien tar över efter Portugal som svingade EU:s ordförandeklubba till slutet av juni. Under Portugals ledning lyckades EU-länderna bland annat enas om reglerna för EU:s covid-19-certifikat samt om reformen av EU:s jordbrukspolitik.